Skogen

Skogen

tisdag 18 mars 2008

Min första hjälte

Om jag inte minns helt fel, och det tror jag knappast, så fyller en av mina gamla hjältar år idag. Ingemar Stenmark. Kära nån vad jag var kär i honom när jag var 12 år! Jag följde varenda tävling, dag som natt, och skrev upp mellantider, jämförde och höll koll. Väggarna, och till och med garderobsdörrarna när väggarna tog slut, i mitt rum var tapetserade med bilder på honom. (Och även på ABBA då förstås) Jag grät floder, när han körde ur. Fast jag gick förstås undan så ingen skulle se det. Jaja jag vet att jag var en nörd.

Satt som klistrad vid teven när de visade ett program om/med honom och man fick se hur han tränade balans genom att gå på lina. På ett rep som han spänt upp mellan två björkar. Jag tror han cyklade enhjuling också men är inte helt säker. Man börjar bli senil...

Lyssnade för det mesta på sportradions sändningar och Christer Ulfbåges ibland totalt iq-befriade frågor i segerintervjuerna. Som den blyge idrottsmannen svarade fåordigt på. "Hur känns det nu då?" Och svaret kunde bli; "Jo, hä' väl bra." Fast han blev mer pratsam med åren. Han lärde väl känna Ulfbåge, blev nästan lite kompis liksom. Han kunde till och med ge skämtsamma svar ibland och vid några tillfällen minns jag att jag spelade in vissa intervjuer för att kunna lyssna på dem igen och igen... (Jag sa ju att jag var en nörd.)

Ja det är inte klokt egentligen... Fast jag var ju inte ensam om att beundra honom. Hela Sverige stannade ju av när han körde sina åk. I skolan släpade vår magister in en teve i klassrummet och struntade i lektionen för att vi skulle titta på när han åkte. Vi satt där och höll andan. Kom han ner på en bra tid kunde vi andas ut och fortsätta lektionen utan bekymmer. Åkte han ur var hela dagen förstörd.

Han höll ju på och tävlade länge och vann och vann och hur det nu var så kom någon och bestämde att nu skulle reglerna ändras för den där Stenmark han vinner ju jämt och så kan vi inte ha det. Då blev det nya regler som gjorde det svårare för honom att vinna hela världscupen. Jag vet inte säkert om det var av denna anledningen men skvallret gick om att det var så. Han var tvungen att börja med Super-G och störtlopp för att få ihop kombinationspoäng och det var tydligen inget för honom. Jag minns inte om jag följde de allra sista tävlingarna, hade kanske börjat intressera mig för andra saker då.

I alla fall... han fyller 52 och är flintskallig nu för tiden. Hans vackra, bruna lockiga hår är för längesedan borta... Så kan det gå. Han har tydligen en plats i mitt hjärta ännu den gamle gossen. För det första jag tänkte på när jag såg dagens datum var att Stenmark fyller väl år idag. :-)

"Hä bar' å åk'."

Inga kommentarer:

AddThis