Fredag igen. Tack och lov för det. Då kan man få lite lugn och ro från den yttre världen ett par dagar. Och nu blir det ju fler dagar i och med att det är valborgsmässoafton på måndag och röd dag på tisdag. Jag fick en ledig dag på måndag, hade en innestående i och med min medverkan på Må bra-dagen.
Min arbetskonsulent tjatar på mig om att ta kontakt med en läkare för att få ett färskt intyg inför min anmälan till AF. Sen tjatar hon på mig om att jag ska anmäla mig också. Snarast. Det är ett väldigt ålderdomligt system på AF för man måste dit personligen för att skrivas in. Det finns ingen självservice där inte. Jo man kan skaffa ett konto på AF:s hemsida med lösenord och allt och skriva in sina uppgifter och jag har gjort det. Jag har skaffat ett konto med lösenord och fyllt i de uppgifter som jag kände att jag kunde skriva in. Så varför måste jag dit personligen bara för att säga att jag vill skriva in mig? Varför kan inte det ske i samma stund jag skaffar kontot? Märkligt.
Hon har haft kontakt med en personal där som vi då ska ha ett samtal med efter att jag anmält mig. Men inte samma dag. Nee... Jag ska först dit vid ett tillfälle för anmälan (då jag i princip bara behöver säga hej hej jag ska anmäla mig) och sen ta mig hem igen. Sen ska jag dit några dagar senare för samtal och vidare planering.
Just nu känner jag bara att jag inte vill göra detta. Jag vill bli lämnad ifred fram till semestern så jag får ägna mig åt det jag håller på med på min praktik utan att nån stör.
Samtidigt så innebär inskrivningen på AF en möjlighet för mig att faktiskt kunna bli anställd. Om jag är inskriven så kan en eventuell arbetsgivare få bidrag för att anställa mig och då kostar jag ju inte nåt liksom. Inte för att jag tycker det är helt okej med ett sånt system men nu är det ju tyvärr så... Och arbetskonsulenten vill att alla uppgifter och papper ska vara i ordning ifall det dyker upp en möjlighet för mig sådär bara tvärt. Fast jag har ju fortfarande inte kommit upp i mina 20 timmar i veckan än. Och det är en bit kvar, inte så lång bit men det kan vara den svåraste biten. Man vet aldrig. Om jag blir tröttare framöver av de timmar jag har nu så måste jag stanna upp ett tag och vara kvar i det jag har. Inte forcera nånting för då kan det bli motsatt effekt.
Jag är lite sur på mig själv för jag var inne på Konsum förut och handlade lite. Köpte bland annat en liter mjölk till Viktor. Och när Viktor kom hem och skulle ta sig lite fika så drack han saft, han brukar nämligen hellre dricka mjölk. "Men jag har ju köpt mjölk", sa jag då. "Den såg jag inte", sa han. Hm... Jag letade överallt men ingen mjölkliter. På kvittot står det att jag köpt en.
För första gången i mitt liv har jag gått ifrån en liter mjölk på affären och jag begriper inte hur det gick till för jag borde ha sett den stå där på bandet. De är ju inte små menar jag. Inte som jästpaket eller en påse tuggummi eller så. Visserligen så pratade jag med hon som var i kassan, vi är bekanta, och det kan ju distrahera men... för tusan! Hur kan man glömma en mjölkliter? Hon blev upptagen med nästa kund strax därpå och jag tyckte jag hade lagt ner allt så jag gick vidare in på Ica. Och jag tänkte inte på det ens när jag kom hem, att jag inte hade nån mjölk med. Ja jag säger då det. Nog behöver jag vara ledig alltid.
Det har varit mycket ett tag, som inte gäller praktiken utan andra saker, förmodligen är det därför jag är både trött och glömsk. Men nu är det som sagt helg och ledigt fyra dagar så jag ska väl vila och försöka ha roligt så mycket jag kan. Ladda för nästa vecka då vi ska ha möte med arbetskonsulenten och min handläggare på socialen. Vi ska väl prata om hur hösten ska bli, förlänga min praktiktid från juni och fram till december, hoppas jag.
När jag gick hem förut så regnade det som bara den och jag blev rätt blöt om fötterna och nederdelen av byxbenen och jag traskade väl fram så fort jag kunde och försökte undvika de värsta pölarna. Paraplyet höll mig torr upptill. Det var en riktig åskskur fast utan åska. Men jag hörde sägas att åskan faktisk gått, inte idag utan vid ett annat tillfälle alldeles nyss, men jag minns inte var det var eller när.
Och när jag varit hemma några minuter så ringde det. Det var Lisbeth som undrade hur blöt jag egentligen blev. Hon var nog orolig och ville försäkra sig om att jag inte blivit ihjälregnad. ;-) Hon tyckte jag skulle vänta en stund innan jag gick hem men det kunde ju ha blivit väldigt länge, det visste jag ju inte, och jag var hungrig och orkade inte vänta. Regnet slutade tvärt och solen tittade fram efter halva vägen så det var inte så farligt.
Häromdagen kom jag på att jag ju för ett tag sen skulle fördjupa mig i konsumentverkets siffror angående försörjningsstöd men allt sånt där har jag lagt åt sidan. Det går åt så mycket energi att gå igenom siffror och jämföra så jag har inte varken haft lust eller orkat ännu. Om man är intresserad så går det ju också att kolla själv om man vill. Det finns ju också möjlighet att testa hur mycket man skulle få i försörjningsstöd via kommunens hemsidor (i alla fall finns det på kommunens hemsida här) på avdelningen för omsorg och stöd. Och det finns även på Socialstyrelsens hemsida har jag för mig.
Nej nu måste jag lätta upp stämningen för det är ju som sagt fredag och det är ingen deppardag. :-) I alla fall inte för mig. Lite galenskaper kanske...
Bergsbestigarna med Claes och Anders Eriksson (ur revyn Grisen i säcken).
Ha det gôtt! Kram!
Skogen
fredag 27 april 2012
måndag 23 april 2012
Bilder från Må bra-dagen 21/4
Förberedelser under fredagen inne i sockenstugan...
Och så var då dagen inne...
Vädret var ju inte det bästa när jag kom upp tidigt på lördagsmorgonen. Det hade snöat och en del av det låg kvar.
Detta visade sig bli ett mycket blött och kallt uppdrag och mina fingrar höll på att frysa bort. Det droppade och drippade från träden och det var kallt som sagt... Men till slut så.
Här är första dikten av 13. Jo det blev faktiskt 13 stycken. Inte så att vi planerade det utan slumpen gjorde att det blev så. Och jag tyckte inte det var nån vits med att ändra.Detta är en dikt av Bo Setterlind. Den heter Tänd Ljus!
Tänd ljus
Låt intet mörker hindra dig att söka Ljuset.
Och när Du funnit det, låt andra se,
pröva, övertyga sig.
Vill Du, att ljus ska leva,
tänd då hos andra samma längtan.
Tänd Ljus!
Bo Setterlind
Det fanns även en skaparverkstad nere i sockenstugans källare. Där var jag aldrig ner, hade fullt upp med att kolla så att inte dikterna blåste bort. Även om det inte var så fasligt kraftiga vindar så lyckades några ändå trilla ner och vränga sig. Hade inte nog med snöre så jag kunde binda fast alla lika ordentligt.
En sån här pärla att ha runt handleden fick alla de som kom och var med på Må Bra-dagen. Carina kallade den för bekymmersfrihetens pärla (tror jag hon sa) och att den finns i original i frälsarkransen. Dock ej i lika fin färg. :-)
Dagen var jättefin och de som besökte oss var verkligen glada och nöjda när de gick därifrån. Än har jag ingen siffra på hur många besökande vi hade men det var ganska många. Och det var allt några stycken som trotsade vädret och gick på pilgrimsvandring. Fast just då höll det uppe med regnandet faktiskt.
Jag tror att detta blir nåt återkommande framöver. En Må bra-dag på vårkanten. Åtminstone hoppas jag det. Det var väldigt roligt att förbereda och att sen se hur folk verkligen uppskattade det vi hade gjort betydde väldigt mycket för oss.
Som sagt; det blev en fin dag.
Kram!
torsdag 19 april 2012
Ledighetsmigrän
Idag har jag ledig dag och hade tänkt åka in till stan för första gången på väldigt länge. Vi har ju inte längre nåt apotek här, man får ju åka en mil om man ska handla såna saker och sen är man fast på en plats som är väldigt tråkig tills bussen går hem igen. Så därför hade jag tänkt handla, bland annat, på apoteket i stan och kunna uträtta lite andra ärenden.
Men tji fick jag. Vaknade med huvudvärk och visste på en gång att det enda jag hade att vänta av den här dagen var migrän. Och så blev det. Det värsta har släppt nu äntligen men jag har mest vilat och sovit idag och det är ju inte så roligt att behöva göra när man är ledig. Jag är väldigt seg och trött just nu.
Nåja. Det är väl bara att acceptera.
Imorgon ska vi till kyrkan och ställa i ordning inför lördagens Må Bra-dag och igår åkte vi dit med grejerna. Plus att vi testpromenerade i Gröna Gången för att se hur det såg ut där. Det var så fint och fåglarna kvittrade. Vi ska ha pilgrimsvandring där nämligen. De känns också som att vi har allt under kontroll så det ska bli kul att se om det faktiskt kommer att funka som vi tänkt. :-)
Kommer att fotografera imorgon när vi ställer i ordning och kanske även under lördagen och lägger nog in lite bilder här då.
Ha det gôtt! Kram!
Gröna Gången hösten 2005.
Men tji fick jag. Vaknade med huvudvärk och visste på en gång att det enda jag hade att vänta av den här dagen var migrän. Och så blev det. Det värsta har släppt nu äntligen men jag har mest vilat och sovit idag och det är ju inte så roligt att behöva göra när man är ledig. Jag är väldigt seg och trött just nu.
Nåja. Det är väl bara att acceptera.
Imorgon ska vi till kyrkan och ställa i ordning inför lördagens Må Bra-dag och igår åkte vi dit med grejerna. Plus att vi testpromenerade i Gröna Gången för att se hur det såg ut där. Det var så fint och fåglarna kvittrade. Vi ska ha pilgrimsvandring där nämligen. De känns också som att vi har allt under kontroll så det ska bli kul att se om det faktiskt kommer att funka som vi tänkt. :-)
Kommer att fotografera imorgon när vi ställer i ordning och kanske även under lördagen och lägger nog in lite bilder här då.
Ha det gôtt! Kram!
måndag 16 april 2012
Ny vecka - nya vedermödor
Ibland behöver man tid för att koppla bort precis allt runt omkring och omge sig med en bubbla av lugn och ro. Där inget jobbigt finns för ett tag. Där kan man bara vara, stänga ute allt som gör att man blir stressad och sånt som stör och förstör det lugn som man så väl behöver.
Under helgen gjorde jag så. Jag bodde i min lugna bubbla och hade det fridfullt. Det enda jag gjorde under helgen var att äta mat, diska lite och se på en hel säsong Grey's Anatomy. Tillbringade alltså helgen på Seattle Grace Hospital med både McDreamy och McSteamy, för de som vet vad jag menar... ;-)
Det var så skönt att för ett tag glömma bort allt det där som stressar. De där kraven som alltid finns.
Stress på det mentala planet. Det är just sån stress som tar energi. Det är mot sån stress man använder den där bubblan. I alla fall gör jag det. Och det behövs.
När jag blir trött mentalt så tappar jag sugen och orkar inte göra nåt även om kroppen kanske är ovanligt pigg. Och oftast blir det tvärtom, när kroppen värker och jag har ont i huvet så brukar jag försöka göra en massa saker. I alla fall vill jag mer då. Varför kan det inte vara bättre balanserat? Man undrar ju.
Men jag kämpar vidare, jag måste. :-) Och jag vill tillägga att min mentala stress hade inget med praktiken att göra, den funkar lika bra som förut. Blev förresten intervjuad av en mycket trevlig journalist, i torsdags, som skriver för Kyrknytt. Och nej det var inte därför jag blev stressad heller. ;-) Kanske det låter lite fisförnämt (och det får ni inte tro att jag är) men jag har börjat vänja mig så smått vid intervjuer. Artikeln med intervjun kommer i julinumret enligt vad jag förstår. De är ute i god tid.
Ha det gôtt! Kram!
Under helgen gjorde jag så. Jag bodde i min lugna bubbla och hade det fridfullt. Det enda jag gjorde under helgen var att äta mat, diska lite och se på en hel säsong Grey's Anatomy. Tillbringade alltså helgen på Seattle Grace Hospital med både McDreamy och McSteamy, för de som vet vad jag menar... ;-)
Det var så skönt att för ett tag glömma bort allt det där som stressar. De där kraven som alltid finns.
Stress på det mentala planet. Det är just sån stress som tar energi. Det är mot sån stress man använder den där bubblan. I alla fall gör jag det. Och det behövs.
När jag blir trött mentalt så tappar jag sugen och orkar inte göra nåt även om kroppen kanske är ovanligt pigg. Och oftast blir det tvärtom, när kroppen värker och jag har ont i huvet så brukar jag försöka göra en massa saker. I alla fall vill jag mer då. Varför kan det inte vara bättre balanserat? Man undrar ju.
Men jag kämpar vidare, jag måste. :-) Och jag vill tillägga att min mentala stress hade inget med praktiken att göra, den funkar lika bra som förut. Blev förresten intervjuad av en mycket trevlig journalist, i torsdags, som skriver för Kyrknytt. Och nej det var inte därför jag blev stressad heller. ;-) Kanske det låter lite fisförnämt (och det får ni inte tro att jag är) men jag har börjat vänja mig så smått vid intervjuer. Artikeln med intervjun kommer i julinumret enligt vad jag förstår. De är ute i god tid.
Ha det gôtt! Kram!
tisdag 10 april 2012
Påsklovsvecka
Tiden går så fort så fort... fast egentligen går den ju inte fortare även om man tycker så ibland. Det beror ju alldeles på vad man gör för nåt. Och hela påskhelgen har varit fylld av trevligt sällskap, matlagning, ätande av den lagade maten, fikastunder, godis och så vidare. :-) Datorn har jag inte hunnit sitta så mycket vid och det gör ju inget för det där finns det ju tid för ändå så småningom.
När jag kom hem från praktiken idag hade jag fått ett vykort från en helt okänd person. Vid en snabb läsning verkade det nästan som om det var en utskällning jag fått men när jag läste mer noga förstod jag att det inte var så. Men skrivaren uttryckte sig rätt så buffligt i sin omtanke.
Efter den vanliga inledande hälsningsfrasen låter det så här...
"Jag blir bitter över att läsa om dig i VF. Du har säkerligen hela käften full av amalgam och/eller är riktigt tungmetallförgiftad. Jag sponsrar dig med 1000 kronor om du själv lägger till 500 (jag vet din sits!) för en hårmineralanalys - för att se hur i helvete det står till inom kroppen, hos Näringskällan (www.alternativet.com)..."
Sedan lägger han (för det var en han) till i ett PS "INGENTING ÄR KRONISKT! BS (bullshit är vad det är)."
Han hade tydligen själv (enligt vad han skrev) en massa diagnoser och väntade på sin analys. Plus att han minsann tänkte bli frisk. Bra för honom med den inställningen, heja på! ;-)
Jag fick alla hans uppgifter (namn, adress, tel nr, mail) så om jag ville kunde jag kontakta honom.
Men håll med om att man vid första anblicken nästan kan tro att han vill skälla på mig?
Och visst kan det ju vara så att man har en massa skit i kroppen som gör att man mår dåligt. Eller har brist på nåt viktigt som behövs. Det var ju av en slump jag kom underfund med att jag behövde krom till exempel... Men okej. Om man nu skulle göra en sån där analys, nu säger jag inte att jag tänker göra det, och man får reda på vad man har för gifter och sånt i kroppen, vad händer sen? Jag var in och läste lite på den där sidan han nämner och efter analysen kan man kontakta en dietist som då ska tala om för en vad man ska äta beroende på vad man ska åtgärda.
Hur mycket kostar den behandlingen? Jag tycker ju att det är jättebra att kanske få veta om man "bara" behöver rensa kroppen på gifter för att bli frisk men hur kan man göra det utan att plånboken blir väldigt tom? Även om jag gör en analys och den visar ett resultat med tungmetaller och sånt så kan jag förmodligen inte göra så mycket åt det just nu på grund av min dåliga ekonomi. Sen är det inte riktigt så enkelt heller när det gäller vissa sjukdomar. Ibland är kroppen helt enkelt för utsliten för att det ska gå att göra så mycket mer än att försöka få en dräglig tillvaro. Och jag anser inte att kronisk sjukdom är bullshit.
Och nej jag tänker inte anta hans erbjudande, om än det var välment. ;-)
Ute kvittrar fåglarna så tjusigt och våraktigt men jösses vad det inte är vår just nu. Blåst, regn och kyla är vad som bjuds när man sticker ut näsan. Jag hoppas verkligen att lördag den 21 april är en fin dag för då ska ju vi ha vår Må bra-dag och det är en del aktiviteter som ska vara utomhus. Man får väl hålla tummarna. Idag har jag för övrigt skrivit ut affischer och foldrar med info där folk ska kunna läsa om vad som händer under dagen. Viktor njuter av påsklov den här veckan. Och i och med det trista vädret så lär han nog inte lämna sin stol framför datorn mer än korta stunder. Då det är dags för mat... :-)
Igår fick jag ett mail från Carina där hon meddelade att nu finns jag, eller boken kanske jag ska säga, med på Seglora smedja. Lägger in två länkar här. En som går till första sidan och en som går direkt till bildspelet med dikterna.
Seglora smedja (skrolla neråt)
Seglora smedja/ Vägen upp
Drömmer vidare om vår, blommor och värme... Kram! :-)
När jag kom hem från praktiken idag hade jag fått ett vykort från en helt okänd person. Vid en snabb läsning verkade det nästan som om det var en utskällning jag fått men när jag läste mer noga förstod jag att det inte var så. Men skrivaren uttryckte sig rätt så buffligt i sin omtanke.
Efter den vanliga inledande hälsningsfrasen låter det så här...
"Jag blir bitter över att läsa om dig i VF. Du har säkerligen hela käften full av amalgam och/eller är riktigt tungmetallförgiftad. Jag sponsrar dig med 1000 kronor om du själv lägger till 500 (jag vet din sits!) för en hårmineralanalys - för att se hur i helvete det står till inom kroppen, hos Näringskällan (www.alternativet.com)..."
Sedan lägger han (för det var en han) till i ett PS "INGENTING ÄR KRONISKT! BS (bullshit är vad det är)."
Han hade tydligen själv (enligt vad han skrev) en massa diagnoser och väntade på sin analys. Plus att han minsann tänkte bli frisk. Bra för honom med den inställningen, heja på! ;-)
Jag fick alla hans uppgifter (namn, adress, tel nr, mail) så om jag ville kunde jag kontakta honom.
Men håll med om att man vid första anblicken nästan kan tro att han vill skälla på mig?
Och visst kan det ju vara så att man har en massa skit i kroppen som gör att man mår dåligt. Eller har brist på nåt viktigt som behövs. Det var ju av en slump jag kom underfund med att jag behövde krom till exempel... Men okej. Om man nu skulle göra en sån där analys, nu säger jag inte att jag tänker göra det, och man får reda på vad man har för gifter och sånt i kroppen, vad händer sen? Jag var in och läste lite på den där sidan han nämner och efter analysen kan man kontakta en dietist som då ska tala om för en vad man ska äta beroende på vad man ska åtgärda.
Hur mycket kostar den behandlingen? Jag tycker ju att det är jättebra att kanske få veta om man "bara" behöver rensa kroppen på gifter för att bli frisk men hur kan man göra det utan att plånboken blir väldigt tom? Även om jag gör en analys och den visar ett resultat med tungmetaller och sånt så kan jag förmodligen inte göra så mycket åt det just nu på grund av min dåliga ekonomi. Sen är det inte riktigt så enkelt heller när det gäller vissa sjukdomar. Ibland är kroppen helt enkelt för utsliten för att det ska gå att göra så mycket mer än att försöka få en dräglig tillvaro. Och jag anser inte att kronisk sjukdom är bullshit.
Och nej jag tänker inte anta hans erbjudande, om än det var välment. ;-)
Ute kvittrar fåglarna så tjusigt och våraktigt men jösses vad det inte är vår just nu. Blåst, regn och kyla är vad som bjuds när man sticker ut näsan. Jag hoppas verkligen att lördag den 21 april är en fin dag för då ska ju vi ha vår Må bra-dag och det är en del aktiviteter som ska vara utomhus. Man får väl hålla tummarna. Idag har jag för övrigt skrivit ut affischer och foldrar med info där folk ska kunna läsa om vad som händer under dagen. Viktor njuter av påsklov den här veckan. Och i och med det trista vädret så lär han nog inte lämna sin stol framför datorn mer än korta stunder. Då det är dags för mat... :-)
Igår fick jag ett mail från Carina där hon meddelade att nu finns jag, eller boken kanske jag ska säga, med på Seglora smedja. Lägger in två länkar här. En som går till första sidan och en som går direkt till bildspelet med dikterna.
Seglora smedja (skrolla neråt)
Seglora smedja/ Vägen upp
Drömmer vidare om vår, blommor och värme... Kram! :-)
tisdag 3 april 2012
Bokmässan, here we come!
Ja det blev en svengelsk rubrik idag trots att jag egentligen inte tycker man ska blanda. Men ibland passar det så bra liksom.
Idag har vi haft möte med Ingrid från Sensus och Tina från Bilda. För att liksom planera lite angående fortsättningen med boken. Och det är så fantastiskt roligt att sitta med på såna möten för de har så många bra idéer och har många bra kontakter som kan användas för att sprida boken vida omkring.
Det var prat om allt möjligt men nåt som både jag och Carina blev alldeles stjärnögda av var ju förstås bokmässan i Göteborg i september. :-) Jora, vi ska dit också. Där fanns det några montrar att välja på. Värmlandsmontern, Svenska kyrkan, Sensus eller Bilda. Eller allihop. Vi får väl se hur det blir.
Seglora smedja är också väldigt intresserade av att göra reklam för både utställningen och boken. Jag återkommer till det längre fram. Och jag är fortfarande lite (positivt) svimfärdig av tanken att Mona Sahlin fick ett ex av boken när hon var i Karlstad under Livet värt att leva-veckan. :-)
För närvarande så har jag också mer vardagliga saker att tänka på. Nämligen att Viktor verkligen behöver ett par nya badbyxor. Jag var inne på klädaffären för att höra om de kanske hade några. Nja det var lite dåligt med det. De hade inte fått hem nya än. Förutom en sort från märket Björn Borg som var ljusblå och vitrandiga med rosa snöre i midjan.......... hm... När jag talade om det för Viktor så tittade han på mig med en förskräckt min och sa; vem vill ha badbyxor som ser ut så? Ja det kan man fråga sig. Expediten sa nåt om att de tidigare hade haft storblommiga, men det nämnde jag inte för Viktor. ;-)
Det fanns ytterligare en sort, de var inte så skarpa i färgen de var i en mörkare blå nyans, men de kostade 545 kronor. Och vem kan köpa ett par badbyxor som kostar så mycket? Inte jag i alla fall. Så de han har får duga åtminstone imorgon så får vi se om vi kan fixa nya under lovet.
Här kommer mer stolliga katter. :-)
Kram!
Idag har vi haft möte med Ingrid från Sensus och Tina från Bilda. För att liksom planera lite angående fortsättningen med boken. Och det är så fantastiskt roligt att sitta med på såna möten för de har så många bra idéer och har många bra kontakter som kan användas för att sprida boken vida omkring.
Det var prat om allt möjligt men nåt som både jag och Carina blev alldeles stjärnögda av var ju förstås bokmässan i Göteborg i september. :-) Jora, vi ska dit också. Där fanns det några montrar att välja på. Värmlandsmontern, Svenska kyrkan, Sensus eller Bilda. Eller allihop. Vi får väl se hur det blir.
Seglora smedja är också väldigt intresserade av att göra reklam för både utställningen och boken. Jag återkommer till det längre fram. Och jag är fortfarande lite (positivt) svimfärdig av tanken att Mona Sahlin fick ett ex av boken när hon var i Karlstad under Livet värt att leva-veckan. :-)
För närvarande så har jag också mer vardagliga saker att tänka på. Nämligen att Viktor verkligen behöver ett par nya badbyxor. Jag var inne på klädaffären för att höra om de kanske hade några. Nja det var lite dåligt med det. De hade inte fått hem nya än. Förutom en sort från märket Björn Borg som var ljusblå och vitrandiga med rosa snöre i midjan.......... hm... När jag talade om det för Viktor så tittade han på mig med en förskräckt min och sa; vem vill ha badbyxor som ser ut så? Ja det kan man fråga sig. Expediten sa nåt om att de tidigare hade haft storblommiga, men det nämnde jag inte för Viktor. ;-)
Det fanns ytterligare en sort, de var inte så skarpa i färgen de var i en mörkare blå nyans, men de kostade 545 kronor. Och vem kan köpa ett par badbyxor som kostar så mycket? Inte jag i alla fall. Så de han har får duga åtminstone imorgon så får vi se om vi kan fixa nya under lovet.
Här kommer mer stolliga katter. :-)
Kram!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)