Läget efter vitaminfastan

Status efter fastan: 

* Har hittills gått ner 4 kilo (på 10 dar) och det verkar bli mer trots att fastan är över.

* Nästan ingen värk alls i kroppen. Musklerna är fortfarande lite stela och jag har ju inte blivit av med fibron men den är mycket lindrigare nu.

* Lederna är mjukare och jag kan röra mig bättre. Kan sitta ”skräddare” utan att det känns som om benen ska gå av. Orkar städa och greja utan att känna mig helt utsliten efteråt.

* Sover mycket bättre. Vaknar mer utvilad och pigg på morgonen.

* Inga värktabletter! Hurraaaa!!!!!!

* Jag känner mig glad. (Och ännu mer knäpp och stôlli än förut 😜) Och jag är inte varken orolig eller stressad.

För första gången på evigheter så kan jag svara ärligt när nån frågar mig hur jag mår. Jag kan säga att jag mår bra och det är sant. Musklerna är stela fortfarande och jag får mjölksyra i en del ryggmuskler när jag står och diskar men jag har inte den där molande värken som är så tröttsam. 

Jag är också mer avslappnad vilket jag tror är själva anledningen till att värken är såpass lindrig nu. Som sagt musklerna är ju inte starkare så sett men de värker inte som förut och jag kan förhoppningsvis träna upp dem lite nu när jag inte hela tiden är så trött. 

Har fått tillbaka gnistan. Jag har mer energi och vill göra sånt som jag inte orkat på flera år. Tar lite i taget dock för jag vill inte ta i för hårt. Men jag mår bra i både kropp och själ för första gången på många, många år. Så fastan var värt allt besvär, all värk och trötthet i början och den ständiga hungerkänsla som i alla fall jag hade. Det stod ju i fasteschemat att den skulle gå över efter ett tag.

Som den retsticka han är så såg Viktor till att jag kände matlukten extra mycket när han skulle äta sin mat. Skitungen! Jag gnällde på honom och sa att han skulle stötta mig när jag fastade. Han skrattade bara. Men han är så go och han menade inget illa.

Tror faktiskt han är lite stolt över mig för att jag orkade genomföra fastan.  Jag är själv stolt att jag orkade för jag mådde fruktansvärt dåligt i början. Men ju mer bôs som ska ur kroppen desto sämre mår man väl när det börjar rensas ut. 

Jag har börjat äta nu igen men jag tar det försiktigt så att magen ska vänja sig. Längtar fortfarande efter rostat bröd men det får vänta lite till. 

Men så småningom ska jag väl ha mig en rostad skiva Längtan (världens godaste mörka bröd som är mums att rosta) med ost. 😊 Ser fram emot det. Är inte namnet på brödet helt underbart? Längtan. 

Det gäller också att jag tar väl hand om mig själv framöver så att jag kan få njuta av att må så här så länge som det nånsin går. 

Kram på er! 

💖

Utmaning: Vitaminfasta!

Den 29 februari började jag en 10 dagars vitaminfasta (Ledins vitaminfasta). Jo sant! Man ska trappa ner på ätandet i 2 dar och sen är det bara juicer/buljong som gäller i 6 dar och sen ska man trappa upp igen i 2 dar.

Jag är nu inne på dag nummer 6 i fasteschemat och det är första dagen sen jag började som jag känner mig piggare. Läste ju en del om hur man kan må under fastan men det gäller ju för så kallade normala personer. Som inte har fibromyalgi… Den värk jag haft sen lördag har varit värre än nåt av de fibroanfall jag haft nånsin tror jag. Huvudvärk kunde man få stod det. Jag har haft fibro-migrän i nästan 4 dar i sträck vilket är mycket värre än vanlig huvudvärk. 

Vägde mig igår (onsdag) och det visade sig att jag gått ner 3 kilo! Musklerna protesterar smärtsamt mot den förändringen. Kroppshållningen förändras ju i och med tappade kilon så jag hade inte orkat utan nån enstaka värktablett (Ibumetin). Musklerna reagerar ju alltid på minsta lilla förändring liksom. 

Förutom värken så har det jobbigaste med fastan varit när Viktor ska äta sin mat. När han steker falukorv till exempel. Suck. Och igår fick jag en sån enorm längtan efter rostat bröd. Men har jag tagit mig så här långt så tänker jag inte ge upp nu. Värken är så pass tolerabel idag att jag klarar mig utan nån värktablett. Det är enormt stort att inte behöva ta nån värktablett. Bara det gör mig glad.

Det stod också att man kunde motionera/ta promenader under fastan… inte denna fibromänniska! Tog en promenad i lördags och trots att jag precis börjat trappa ner på maten och inte ens börjat med den riktiga fastan höll jag inte på att ta mig hem så trött var jag i kroppen. Jag tror jag började slappna av så fort jag startade med fasteschemat för då visste jag att det enda jobb jag hade nu var att ta hand om mig själv. Det var mitt fokus liksom och då kom tröttheten. Och sen kom värken.

Jag har sovit enormt mycket och vilat och om nån så hade mutat mig med en massa pengar hade jag inte orkat ta ett steg. Förmodligen har jag massor med bôs i kroppen som behöver bortrensas. Men nu börjar jag som sagt känna mig piggare. Det stod också att hungerkänslan skulle försvinna… hm… jora så atte… stämmer inte här inte! Jag som i vanliga fall är hungrig en knapp timme efter grötfrukost blir såklart hungrig så det skriker i magen men jag försöker sprida ut det jag ska få i mig så jag slipper det värsta hungrandet. Har blivit av med halsbrännan också förresten. Trodde jag skulle få mer sånt nu när jag skulle dricka så mycket te men det har varit väldigt lugnt. 

På söndag får jag börja äta lite igen. Mycket försiktigt dock. Och det dröjer innan jag kan stoppa i mig pizza eller nåt sånt. 

Jag har också märkt att jag mår bättre inombords trots all värk. Bättre humör och lugn inuti, ingen stress och inte så mycket oro. Har nog inte varit så avslappnad på många år, vilket också gör att värken ökar. Så länge man är igång och stressar runt (eller är orolig/stressad inombords) så är musklerna i ett spänt läge och slappnar man av så får man en enorm värk och man blir fruktansvärt trött. Det är förmodligen anledningen till den smärta och trötthet jag haft nu. Min förhoppning är att jag ska slippa värktabletter helt framöver, var lite beroende av dessa innan fastan, så om det funkar så är det värt all värk jag haft under tiden. 😊

Fortsättning följer…

Dagens känsla via musik: Allie Moss - Already down

Cold concrete beneath my back

I lay where I landed
Close my eyes and hold my breath
Worn and empty-handed

When you're down, down, down
When you're down, down, down
No lower to go
No further to fall
When you're on the floor
And you're already down, down, down, down

Unending sky is darkening
I turn my head to shield my eyes
Unsure of what's ahead of me
Not knowing has me paralyzed

When you're down, down, down
When you're down, down, down
No lower to go 
No further to fall 

When you're on the floor

Where do you go, you go?
Where do you go, you go?

When you're down, down, down
When you're down, down, down
No lower to go
No further to fall
When you're on the floor
And you're already down, down, down, down
Down, down, down, down.

Nytt år och nya förhoppningar (om man törs ha det?)

Ja så var det nytt år och har varit snart en hel månad nu.

Jag funderar på vad jag ska blogga om framöver. Det finns ju massor med saker och jag har ju såklart åsikter om det mesta så det återstår att se vad som händer.

Nåt jag ägnade min uppmärksamhet åt under sena hösten 2019, och håller på med fortfarande, är allt som händer i USA med Donald Trump och riksrätten och allt som har med nästa års val over there att göra. Jag har alltid varit intresserad av politik och detta har faktiskt räddat mig flera gånger när jag varit väldigt deppig och liksom inte orkat med annat.

Denna gången valde jag att testa med USA:s politik igen och det hjälpte mig nu också. Att lyssna på kongressens förhör (som ibland kunde hålla på i upp till 6-8 timmar inklusive pauser) när jag lagade mat var en bra distraktion. Jag gjorde allting medan jag lyssnade på förhören. Lagade mat, åt mat, städade, diskade, borstade tänderna. Det var så intressant så jag kunde inte sluta följa detta.

Här är en samlingsbild av de vittnen som jag tittade/lyssnade på. Jag tog en skärmdump från MSNBC för ett tag sen på lattjo. 😀

Jag valde alltså detta för att slippa tänka på mig själv och hur dåligt jag mådde. Och det hjälpte som sagt. Jag mår mycket bättre nu. Plus att jag fått lära mig massor om kongressen, senaten och konstitutionen.

Jag ska väl inte ha så extremt höga förväntningar på 2020 men jag hoppas och önskar att det blir ett bra år. Med mycket skratt och kärlek.

Återkommer snart med eventuellt en dikt, kanske en musikvideo eller bara en helt vanlig text om nåt ämne jag vill säga nåt om.

💖