Under en rätt så lång tid nu så har jag funderat på hur jag ska använda min blogg. Jag känner att jag har saker jag vill säga, dikter jag vill dela med mig av och annat som jag tänker på.
Nu har jag haft en del annat på gång eftersom livet som arbetslös minsann inte är så enkelt som en del kanske tror. Det är ständigt en massa letande efter jobb, man behöver ut och arbetsträna och så vidare. Och det tar en del energi. Men jag kommer kanske framöver att skriva mer här. Inte så mycket som jag gjorde förr, när jag inte hade Facebook eller Twitter, men mer regelbundet.
Mitt liv har förändrats rejält sen jag började blogga 2008. Det är alltså 10 år sen jag startade min blogg och jag minns att jag var så himla skraj när jag postade mitt första inlägg. Rädd för att nån därute skulle bli stött i kanten av det jag skrev och kanske kommentera elakt. Samma kände jag när jag började med Twitter. Tänkte varje gång jag skulle skriva nåt; Men inte har väl jag nåt att säga som nån vill läsa...
I alla fall. Jag kommer kanske ha en specifik dag i veckan då jag lägger in nån form av text. Ska väl försöka bestämma dag så jag får lite struktur på mig själv och det jag ska lägga in/skriva om. Bloggen har varit min ventil många gånger och när jag väl kom över min skräck, över vad folk skulle tycka och tänka, och faktiskt bara skrev så kändes det ju genast mycket roligare. 😊 Jag kunde dock sitta och klura och korrigera en evighet innan jag kände att jag var klar.
Återkommer med mera text framöver som sagt. Ha det gôtt!
Här kommer ett citat från flera år tillbaka, taget ur mina dagboksanteckningar och som kännetecknar mig till hundra procent.
"Ibland har jag tänkt sluta skriva för det blir så mycket svammel men jag
kan bara inte. Det finns alldeles för mycket ord i mig för det."
Så är det. 😉
