Märkliga drömmar, politik och rimfrost

Häromnatten drömde jag att jag klippte håret på Jon Bon Jovi. Jora. :-)

Hans hår var väldigt tjockt och rätt så långt så det var rätt mycket att stå i. Det konstiga var också att han satt inte i en sån där stol som man använder vid klippning av hår utan han låg på en sån där massagebänk med hål för ansiktet. Där man kan lägga ner ansiktet och slippa ha det åt sidan och få sendrag. Och nej det var inget snusk med i bilden. ;-) Endast hårklippning. Men det verkade som om jag aldrig blev klar för även om jag klippte och klippte var det lika mycket hår kvar i alla fall. Och det var ju rätt opraktiskt att ha honom liggande på det viset. Pratade med honom gjorde jag också, på svenska, och jag vet inte om han begrep nåt för han sa inget själv. Hehe... Och jag har då verkligen inte gått omkring och tänkt på den karln så jag skulle behöva drömma om honom.

Ibland kan man drömma konstigt. Som den gången jag drömde att jag dansade med Gert Fylking. Men då hade jag läst en del om vandringen genom Sverige som han och Robert Aschberg gjorde så det kanske var därför han dök upp i min drömvärld. För Gert är liksom inte en man som jag går och tänker på i något avseende... ;-)

Viktor börjar förmodligen bli snuvig igen. Och det är ju inte så kul. Han hade i alla fall jätteroligt igår på badhuset och var helt slut när han kom hem. Och sådär trött i ögonen som man blir efter att ha varit länge i klorvatten.

Det har blivit väldigt kallt på bara ett par dagar och det känns lite konstigt för det har varit varmt rätt länge nu. Imorse var det frost på gräsmattorna och när solens strålar nådde älvens kalla vatten så ångade det och såg väldigt trolskt ut. Det var mycket tjusigt.

Det var också en härlig syn (vi bor ju högt upp och har rätt fin utsikt) när jag såg hur det ringlade rök ur skorstenarna på en del villor medan solen höll på att gå upp och lyste på trädens färggranna höstlöv. Det var som ett vackert vykort. Temperaturen var på noll imorse. Brrrr...

När jag kom hem efter min skogspromenad (det var längesen jag gick den långa turen) och körde igång datorn hade jag fått ett mail angående Lissabonfördraget. För ett tag sedan kunde man skriva på nåt upprop (det var nån slags protestkampanj) angående detta genom någon sida på nätet och det gjorde jag då. Jag var/är ju emot fördraget nämligen och nu fick jag info att Irland, som röstade nej förra gången, skulle tvingas rösta igen. På fredag. Jaha. Jag hade hört nåt om det redan tidigare. Jo så gör de ju. De låter folk rösta och rösta tills de äntligen röstar "rätt" antagligen. Och här i Sverige får (fick) vi ju inte ens rösta om det.

Nu är jag inte så insatt i hur läget är just nu, man har ju liksom annat för sig också, men jag har för mig att regeringen redan bestämt och att de har antagit fördraget. Det är ju väldigt lätt nu för tiden att gå över huvudet på folket, detta beteende har vi ju blivit ganska vana vid. För om folket får säga sitt i vissa frågor så kanske det blir nej och det kan de inte riskera. Istället går de också ut med att folket inte kan förstå och att det är för komplicerat. De nedvärderar vår intelligens. Och skulle vi rösta och säga nej till nåt så säger de också att "svenska folket förstod inte vad de röstade om". Och då kanske det blir som för irländarna som får göra om.

Inget ska vara så komplicerat så att svenska folket inte ska kunna förstå. Men de krånglar till saker med avsikt så att vi ska bli avskräckta och strunta i det. Så att de får ha sitt lilla roliga i regeringskansliet. Det är ett fult spel de spelar, politikerna.

Nåja.

Jag kände mig ändå lite viktig och betydelsefull när jag såg mailet som faktiskt kom från en dansk ledare för eu-kritiska grupper med mera. Ehrm. :-)

Livet går vidare i galenskapens värld. Ha en bra dag alla! Kram!


Här är han, Jon Bon Jovi. :-) Rätt så friserad tycker jag väl. Men det är inte jag som klippt honom. HA!
















Dagens citat: "Ett passivt samhälle är lätt att hantera"

En "extra söndag" utklädd till måndag... hm...

När jag läste rubriken så blev ordet "utklädd" konstigare ju fler gånger jag läste det... Men det kanske bara är jag som är konstig... hehe...

Det är måndag igen. Viktor är ledig, det är studiedag, och det är som att få en extra söndag. Jag gillar egentligen inte vanliga söndagar så jag vet väl inte riktigt hur jag ska tycka om en extra söndag. Eller måndag-söndag blir det ju. (Möndag... såndag...?) Viktor är glad däremot. :-)

Imorgon ska han och klassen iväg på badresa. Ja till ett badhus då förstås, något annat vore rätt kyligt. Det ser han fram emot för han älskar att bada och simma. Och vid detta badhus har de nåt slags stort plaströr man kan åka i ner i vattnet. Han blir alldeles sprallig bara av att tala om det. De har jobbat bra på lektionerna och får denna resa som belöning sa han. Det låter ju bra.

Helgen har väl varit okej. Jag fick ett anfall av akut trötthet och värk på lördag så jag fick pallra mig i säng en stund och sova lite men igår var det bättre.

Gårdagen gick ovanligt fort, för att vara söndag, det var mycket köksbestyr. Matlagning och äppelpaj. Och disk förstås.

Septembersolen lyser idag och gör allt extra färgglatt. Alla träd som börjat skifta färg blir ju helt fantastiska när de får sol på sig. Man får passa på att njuta av soliga dagar för snart är det november och då brukar det vara så mörkt och regnigt att man får ha lamporna tända från morgon till kväll. Jo jag vet att oktober kommer innan dess men då finns det fortfarande färggranna löv på träden som gör att allt blir ljusare. ;-)

Snart är det jul igen! Jora, det går fort. Men än så länge får man vänta med att sjunga julsånger och fundera på vad man inte kan köpa i julklapp i år igen... För jag kan inte längre köpa några julklappar. Har inte kunnat på flera år. Socialbidraget räcker inte till sånt. Men man får försöka leva ändå. Så är det bara.

Ha en härlig måndag! Kram!


Lite mer av den här varan vore inte fel. ;-)

De som säger att pengar inte är allt har nog aldrig varit utan.













Dagens citat:

"Ingenting är omöjligt, för den som inte behöver göra det själv."

Dagens citat

"Det avgörande är inte hur gammal du är utan hur du är gammal."

Seg "kola", twix och kaffe

Det blir en kortis idag för jag är seg i huvet som en gammal kola. Gårdagen var bra. Jag träffade min coach och vi pratade i över en timme. En mycket trevlig och positiv kvinna. Vi ska träffas igen nästa fredag. Hon skulle kolla upp lite grejer angående stresshantering och liknande så får vi se vad hon har att komma med nästa gång. Själv skulle jag fundera på vad jag vill pröva på om och när det eventuellt skulle bli aktuellt med en arbetsprövning igen. Jag ska försöka vara kreativ. :-)

Det som var lite tråkigt med gårdagen var att jag blev tvungen att gå och vänta på bussen hem i över en timme. Som tur var så var vädret härligt så jag kunde sitta på en bänk en stund och filosofera men trist blev det ändå. Om jag varit smart kunde jag ju tagit med min "resbok". Ja jag har en bok som jag brukar ta med när jag åker tåg, buss eller bara sitter och väntar nånstans. Det är The shipping news av Annie Proulx. Den blir nog aldrig utläst för jag läser ju bara små snuttar varje gång. Boken är gjord till film av Lasse Hallström. Den heter Sjöfartsnytt på svenska. Tror Kevin Spacey har huvudrollen. (Annie Proulx har också skrivit Brokeback Mountain, denna tragiska kärlekshistoria som även den blivit film. Jag har både boken och filmen.)

I alla fall. Det var trist att vänta. Och i och med den ansträngning som det ju ändå var att åka iväg och vara borta och ranta runt i väntan på bussen så var jag helt slut när jag kom hem. Det gick åt lite extra bamyl igår så jag skulle orka göra mat på eftermiddagen. Jag åkte halv tio på förmiddagen och kom hem vid ett. Och då var jag ändå bara en mil hemifrån. Bussarna går aldrig när man vill att de ska gå.

Nu ska jag ta mig lite kaffe tror jag. :-) Kram!

Mitt lördagsgodis... mmm... :-)








PS. Idag är det den 26:e och jag uppmanar de som kan, orkar och vill att tända ljus utanför något av F-kassans kontor till minne av de som inte fick någon hjälp och som inte orkade leva längre. Tänk på dem idag.

Kram igen!

Dagens citat

"Det är viktigare hur vi lever än hur länge vi lever."


Från boken Tänkvärt av Gunnel & Kjell Svärd

Septembersöndag - utan snuva... äntligen.

Narig under näsan och med vissa hostanfall kvar som rester av förkylningen känns det rätt så bra idag. Trots att det är söndag. :-)

Under veckan som gick, i onsdags närmare bestämt, ringde min socialsekreterare och meddelade mig glad i hågen att nu hade hon äntligen lyckats fixa en coach till mig och att det fanns lite tider för möte att välja på. Men hon blev mindre glad i sin håg när hon hörde hur snorig och hostig jag var för tiderna var nämligen redan torsdag/fredag. Men vi löste det genom att hon skulle be coachen ringa mig på en av tiderna istället. Toppen!

På fredag förmiddag ringde alltså min coach och vi hade ett mycket bra samtal. Det är en yngre kvinna (jag går bara på hur hon låter, har ingen aning om hennes ålder) och hon var mycket positiv och tillmötesgående. Hon har för övrigt tidigare jobbat som socialsekreterare men jobbar nu helt och hållet med att vara coach. Vi har bokat ett möte, där vi får träffas öga mot öga så att säga, på fredag (den 25). Det känns väldigt bra att äntligen ha fått en kontakt. Nu behöver jag inte känna mig som om jag flyter omkring i ett töcken och vara orolig. Ja orolig kan jag ju vara ändå om jag vill men det finns ju ändå en människa som man kan kontakta om det skulle bli nåt.

I alla fall. Gårdagen, denna underbara septemberlördag med värme och sol, tillbringade jag i ett slags "ingenmansland". Jag var så trött och kände mig så slut efter den här veckans förkylning och när jag äntligen slappnade av inför helgen så blev det stopp. Jag struntade i det mesta, disk och hårtvätt och sånt där världsligt :-) och satt vid datorn och läste mest hela dagen som en säck potatis. Sen låg jag ute i min stol på balkongen och sov en lång stund. Jag vaknade när solen gick i moln så då gick jag med. Fast inte i moln utan in.

Väcktes strax före klockan ett inatt av att mina "duktiga" grannar nedanför hamrade och spikade. Det vete tusan vad de höll på med men jag blev lite härsken och stampade i golvet när de hamrade igen. Sen blev det tyst. Det var helt tyst i huset förutom deras oväsen. Undrar om de tror att bara för att de inte hör nåt tror de att vi andra inte hör dem... hm... märkligt folk.

I fredags fick jag förresten ett brev från länsrätten angående det där socialbidraget som jag blev fråntaget i juni. Och jag vet att jag inte skickade in någon mer överklagan än den som skickades till kommunen. Datumet var för snart så jag hann inte och orkade inte heller. Det blir ju aldrig annat än avslag på vad det än är som överklagas. Så det känns ju hopplöst liksom.

Jag har nu tre veckor på mig, det var avslag förstås vad annars, att skicka in ytterligare en överklagan och det kommer jag att göra. Och det beror på att den enkla lösning jag tjatade så in i baljan om men som de inte tycktes vilja fatta användes nu senast av min socialsekreterare, och min coach, i och med att vi kunde ta allt på telefon.

De menade också att min anledning; att jag var för dålig att orka gå på möte, skulle ha intygats av läkare. PÖH! Vad är det för dumheter. Det finns två läkarutlåtanden om min fibro, det senaste från mars/april i år, jag kan väl inte ränna hos läkare och få intyg så fort jag blir sämre. Har de ludd i huvudet på länsrätten eller?

Men jag har redan börjat skriva detta överklagande och ska skicka det så fort som möjligt.

Sen har jag också följt det som hänt genom RESURS och Margareta Tigers namninsamling. (Skrolla uppåt så går det att läsa om tillfället.) Som hon lämnade till politikerna i onsdags, tror jag det var. Denna namnlista (som jag såklart skrev på för längesen) var protester mot de nya reglerna för sjukskrivning med mera. Och stolpskottet Gunnar Axén (och det är en snäll etikett jag ger honom där, jag kan värre) menade att alla som skrivit på hade missförstått reglerna och att han tyckte det system vi har nu funkade jättebra.

Jojo. Vilken planet lever han på? Jag har aldrig varit med om maken till karl att vara så korkad. Och det står jag för att jag tycker.

Läs gärna mer överhuvudtaget på Resursbloggen. Det skrivs mycket klokt där.

Just nu har jag en bättre period i min fibro och det tror jag helt och hållet beror på att jag försökt koncentera mig på positiva, roliga saker under sommaren. För mig betyder inställning och tankar väldigt mycket. För jag blir lätt deppig och då ger jag liksom upp. Jag har skrattat mycket, sånt hjälper oerhört. Man får aldrig glömma skrattet. Det är så läkande att flabba så mycket man kan. :-)

Ha en bra söndag! Kram!

Här kommer det lite "nyheter" från Claes Eriksson. :-) Jag gillar hans inställning till att nyhetsuppläsare borde kunna vara lite mer personliga... hehe... Skratta gott!

Dagens citat

"Att existera är enkelt.

För att leva krävs det mod - dagligen"


Ur boken Tänkvärt av Gunnel & Kjell Svärd

Bihålsinflammation och blandade näsdukar...

Hej å hå....

Ja min förkylning bröt inte ut förrän på söndag kväll. Och sen dess har det bara blivit värre och värre. Oftast sätter sig mina förkylningar i bihålorna, så även denna. Pust! I och med det måste jag ju ta nässpray vilket gör att näsan rinner precis hela tiden utan att det finns nåt att snyta ut liksom. Jag behövde ha droppskydd märkte jag igår när jag skulle laga mat för jag hann inte torka mig. Men det kom inte i maten, nej då, men väl på golvet. ;-) Och det var inte roligt att diska när det droppade ner i diskhon... och när man är blöt om händerna är det ju lite svårt att ha ett torrt papper/näsduk och torka med...

Nåja, det kanske är nån som tycker det är äckligt med sånt prat så det slutar jag med nu.

Lever på bamyl idag och hoppas på ett snabbt tillfrisknande. Ha en bra dag alla som ännu sluppit bli snuviga. :-)

Kram!

Septembersol och snuva

Häromdagen (i tisdags) ringde Viktor (han är hos sin pappa den här veckan) och sa att han hade ont i halsen och var hemma från skolan så nu är det dags för höstens snuva. Och jag tänkte att jaha nu ska vi se ifall jag om en sisådär tre dagar börjar känna mig förkyld. Jag träffade honom i måndags. Och jodå. Idag har det börjat. Men det är ju väntat när skolorna börjat så jag har ju liksom gått och varit beredd. Men det är ju trist ändå. Vi får se om det utvecklas till rejäl snuva eller stannar upp och ligger kvar i kroppen utan att bryta ut, ibland kan ju förkylningar luras lite... gå fram och tillbaka liksom.

Ute skiner solen och gjorde även igår. Det var riktigt varmt och skönt så jag satt ute på balkongen en stund och mådde gott i gasset. Har känt mig lite mer uppåt den senaste tiden och det är så härligt.

Den som kanske tror att jag helt och hållet struntar i allt som händer med sjukförsäkringar och allt vad det nu är, ska inte misströsta. Jag har ju varit rätt i farten och läst och kommenterat tidigare. Min styvfar Kjell och jag enades för ett tag sen om att det finns alldeles för mycket att få högt blodtryck över så jag känner att jag måste fokusera på mer positiva saker för närvarande. Och då kan man inte sitta och lyssna på eller läsa om Christina Husmark-Persson. ;-) Bara anblicken av den människan gör att man vill gå och hänga sig. Nästan. Nu kanske jag tog i men bara lite.

Hon påminner om en av mina före detta chefer som hade ett hjärta av sten och inställningen att den som det inte passar kan söka sig ett annat jobb så fort man hade något att anmärka på som rörde arbetsklimatet eller annat jobbrelaterat. Och detta var i hemtjänsten där folk sliter ut sig och behöver en uppmuntrande och stöttande ledning för att orka. Som sagt de där två påminner om varandra. *rys*

Näe ska man ladda energi måste det finnas roliga saker att tänka på. Så för närvarande så ägnar jag mig inte så mycket åt att läsa om sånt där. Bara lite snabbt ibland. Så jag är inte helt omedveten om vad som händer. Och även om jag skulle engagera mig och få högt blodtryck och andnöd av ilska och slösa värdefull energi så skulle det kännas som om man sitter fast i en deg. Inget ändras och ingen kommer åt att ändra nåt. Inte förrän det blir en ny regering för det får vi ju hoppas att det blir. Och att det faktiskt blir ändring för så här kan det ju inte fortsätta. Tyvärr är så mycket förstört att det kommer att ta enormt lång tid att bygga upp det igen. Tänk att det finns så oerhört många odugliga politiker i detta land som lyckats nästla sig in ända upp i regeringen. Men man kanske inte ska bli förvånad. Moral och etik har blivit bristvaror. Även vanligt sunt förnuft och medkänsla är det också väldigt dåligt med. Men jag finns här i bakgrunden så när jag känner att jag har tillräckligt med energi så återkommer jag med förnyade krafter. För jag ger inte upp inte. Ånej. Jag ska nog se till bråka med makthavarna så gott jag kan om det kommer att behövas. ;-)

Hur som helst. Vädret är strålande, i alla fall utanför mitt fönster, så jag ska väl njuta av det. Men lite segt är det ju idag på grund av den begynnande förkylningen. Nu är ju alla så panikslagna över denna eländiga och uttjatade svininfluensan så de glömmer ju bort allt annat. Det finns faktiskt vanliga snuvor också och de får man försöka hantera på bästa sätt.

Ha en bra dag! Kram!






PS. Den där filmrecensionen som jag nämnde sist får vi ta en annan gång. Har inte hunnit se filmen än. Så Filmkrönikan med fru Blom får vänta lite. Hehe...

Regn, regn och regn och ja just det; regn!

Jo som sagt, det har liksom regnat i några dagar. Ehrm. När man tror att det inte kan regna mer intensivt än det gör så kan det det. Inatt vaknade jag av att det regnade. Det lät som om alla människor på hela jorden hällde ut allt sitt badvatten på en och samma gång, väldigt många gånger. Och när jag låg där och tänkte att nu kan det väl inte bli värre, så blev det det. Snopet.

Men imorse regnade det inte i alla fall och det var tur för jag har en viss Herr Bus hos mig och vi skulle ju ut på morgonkissetur. :-) Myggorna var inte lika närvarande igår för det blåste rejält men idag har det inte blåst så mycket så nu är de på gång igen. Jag längtar efter en frostnatt eller två för då kanske de dör nån gång de ondskefulla kreaturen!

I alla fall. I köket står det biffar på ett fat och svalnar, jag hade köttfärs som jag var tvungen att ta reda på. Så nu känner jag mig duktig för att jag orkade göra det. Vi låg och vilade förut, jag och vovven och till slut fick jag slita mig upp ur sängen för jag blev nästan som medvetslös när jag slappnade av ordentligt. Jag kunde liksom inte hålla upp ögonlocken. Och Isac var lika slö han.

Igår kväll slappade vi i soffan vovven och jag. Åt chips (jag då, inte Isac) och såg på Hem till gården som jag spelat in under veckan. En höjdarkväll eller hur? HA! Det har börjat nu igen efter sommaruppehållet. Det är väl en tradig såpa egentligen men det är så hemtrevligt på nåt vis att se på den. Det känns som ett ställe (Yorkshire, England) som jag skulle kunna trivas på.

Ikväll tänkte jag se på en film som jag *host*laddathem*host* och som heter The boat that rocked. Jag får se om det blir som jag tänkt. Då kan jag ju återkomma imorgon eller så och tala om hur den var. Om den var bra eller inte bra. Om den är bra så kanske jag köper den på dvd när jag får råd. :-)

Nu är det snart dags för Herr Bus = Isac att gå ut och leta pinnar att tugga på och busa med, nosa överallt och kissa lite igen.

Ha en bra lördag! Kram!


VOV! ;-)