En del morgnar orkar jag inte vara den där clownen som muntrar upp Viktor utan jag vill bara att han ska gå upp, äta frukost, klä på sig, borsta tänderna, få på sig ytterkläder och sen iväg. Och när jag vet att han inte utmanar sin far på samma vis som han alltid utmanar mig så känns det lite orättvist. Han vågar inte utmana honom helt enkelt.
Så han var fortfarande sur när vi skildes åt vid skolan och jag fortsatte bortåt skogen. Förhoppningsvis har han slätat ut sin arga min när han kommer hem men sånt vet man aldrig. För vissa dagar är han arg på allt. Skolan, lärarna, klasskamraterna, idrotten som de har på måndagar, ryggsäcken som är tung, skorna som han måste snöra på sig och som är krångliga, jackan, mössan, överdragsbyxorna, vantarna, snön, trapporna upp till lägenheten, att vi inte har semlor i kylen... allt... suck.
Nåja. Vi får hoppas på det bästa.
Själv tror jag att jag ska drömma om när jag har blivit väldigt rik och berömd i framtiden och bor i ett mysigt hus nånstans i närheten av vatten och natur med mina hundar Estrella och Pringles... :-) En rätt så trevlig dröm faktiskt.
Ha en bra måndag! Kram!
I väntan på våren...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar