Ju mer jag läser kommentarerna på Fattigbloggen desto mer förtvivlad blir jag. Det är ju rena skräckscenarier som berättas där. Av folk som blivit och fortfarande blir fruktansvärt kränkta och illa behandlade av socialen. Och ju mer jag får se av detta desto gladare är jag att mitt socialkontor inte håller på så. Nu vet jag ju inte hur alla socialsekreterarna beter sig men den som jag har gör det hon ska, det ska ärligt erkännas. Även om jag ibland kan bli lite sur på henne i alla fall. Jag tycker nog att alla kontor skulle gå efter samma regler, inte nåt godtyckligt som nån sur och bitter människa med halsbränna kommit på.
Saker som att komma på oanmält hembesök och räkna tandborstar (för att se om man har nån inneboende som kan försörja en så de kan neka en bidrag) förekommer tydligen på en del ställen. Eller om det är så att det finns en liten summa kvar på kontot från föregående månads bidrag så dras det av från kommande månads. Ungefär som att "har du en femtiolapp kvar så har du fått en för mycket". Och då får man en femtiolapp mindre nästa gång.
Det måste ju vara straffbart att göra så. Det man får är ju uträknat enligt normen plus de behov som finns. Inte ska de korvören som är kvar dras av mot nästa månads ersättning. Har aldrig hört maken till maktmissbruk.
Eller den kille som fick höra att han skulle låta bli att köpa kondomer (som de fick se att han gjort när de kollade hans utgifter) och ägna sin energi åt att söka jobb istället. De anser sig tydligen ha rätt att lägga sig i ens sexliv också...
Att fullständigt nagelfara folks kontoutdrag, begära kvitton på allt och göra livet så surt som möjligt för de som behöver hjälp är tydligen väldigt vanligt. Att medvetet betala ut ersättningarna så sent att folk får betalningspåminnelser är också vanligt. Nu finns det ju i och för sig ett datum som man måste skicka in sin ansökan varje månad. Senast den 20:e tror jag det är (åtminstone här), så att ansökan ska hinna bedömas innan månaden är slut. Skickar man in senare än så får man nog faktiskt stå ut med att man inte får några pengar förrän kanske nästa månads början.
Socialsekreterare har en makt som de inte bör använda på det viset. De ska utreda och räkna ut hur mycket man är berättigad. Min socialsekreterare sa vid ett tillfälle när jag var orolig att "vi lägger inget värde vid vad du köper för pengarna, är du berättigad den summan så är du och om du köper en tröja extra istället för att eventuellt köpa mat så lägger vi oss inte i det".
Jag hade nämligen hört att om man köpte "fel" saker så kunde de dra in ersättningen. Men sånt gjorde de inte, sa hon.
Men hon är nog rätt så ensam om att ha den inställningen efter vad jag läst. En del historier är som den värsta rysare. Och sen finns ju också de som alltid kommer in på bloggen och är styva i korken och tycker att socialbidragstagare är ett jävla pack och att de aldrig skulle kunna tänka sig att bo granne med en "så dålig människa" som har "ställt till det så för sig" och "alla har minsann råd att spara pengar, det gäller bara att planera bättre". Och att istället för att sitta och få "alla dessa pengar som andra betalat in i skatt" kan vi lyfta på våra arslen och ta ett jobb.
När man hör/läser sånt blir man ledsen. Även om jag vet att det finns massor med cyniska och elaka människor så är det tragiskt. Sen tänker de visst aldrig på att de själva också kan drabbas. Om de då kanske inte blir arbetslösa på stört så kan de bli sjuka. Och då kanske de mister arbetet ändå. De kan bli nekade sjukpenning, mista a-kassa, utförsäkras och det ena med det andra. De måste gå från hus och hem för ingen kan hjälpa dem att betala... Då står de där och kanske till slut måste gå till socialen ändå.
Lite ödmjukhet i vissa fall är inte fel.
För att tala om nåt roligare så har vi nu två små fina örnungar i boet. Det finns ytterligare ett ägg som vi väntar på ska kläckas men det kan ju vara nåt fel på ägget också så det inte blir nåt. Men tydligen så har just detta paret fött upp tre örnungar flera gånger tidigare.
Här ser vi de två små grå dunbollarna. Det är lite suddig bild och det beror ju på att den är tagen från live- kameran.
Den lite större ungen blir väldigt sur när den mindre får mat och brukar hacka sitt syskon i huvudet så att han/hon faller omkull. :-(
Men jag minns de två örnungar som fanns i boet 2006... Den som var minst då, han lärde sig till slut att ta för sig och blev stor och fin. Han skrek alltid väldigt högt för att påkalla uppmärksamhet av sina föräldrar och fick på forumet smeknamnet Mr Peepers. Nu har han kanske fått sina vita fjädrar på huvudet som vuxna örnar. Det tar efter vad jag förstått 3-4 år innan de får det. Om han har klarat livhanken sen dess förstås, vilket jag hoppas.
Här är han. Mr Peepers, när han nyss lärt sig flyga. De hade en namngivning på forumet av de två örnarna och han fick namnet Sidney. Hans syster fick heta Victoria. :-)Den här bilden hade jag som skrivbordsbild på datorn en lång tid. Jag älskade den där vackra örnpojken. :-) Nu kanske man kan undra hur man kan se skillnad på honor och hanar... jo det är så att hanarna är mindre än honorna.
Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar