Parlamentariskt kaos och allmän röra

Ja vad ska man säga om valet?. Jag tror inte jag har så mycket som jag ens orkar säga just nu för jag är lite valtrött. Nog för att jag ändå kanske väntade mig att svenskarna skulle låta sig luras av högerns fagra tal om jobb och skattesänkningar men ändå. Folk måste väl ändå begripa åt vilket håll allt detta barkar. Nu har vi ju inte fått någon klarhet i hur det blir med regerandet i och med att vi har en minoritetsregering. Och det där med SD... Folk är missnöjda och det visar sig i och med deras framgångar. De andra partierna har varit så rädda att ta debatt med dem att det de fruktade har hänt. Partiet har fått uppmärksamhet genom att på nåt vis sopas under mattan och därför har vi den situation vi har nu. Tror jag.

Jag är såklart besviken på svenskarna som kanske inte tänkte längre än till den egna plånboken men det var ju väntat som sagt. Egoismen är en väldigt svår sjukdom att bota. Får den fäste, ja då är det nästan kört sen. Mycket vill ha mer...

Solidaritet och empati är ord som många tydligen knappt kan stava till nu för tiden. Än mindre förstå betydelsen av. Medmänskligheten är på väg att utrotas. Och detta är väldigt sorgligt.

Nu får vi se om det blir nån ordning på det hela framöver. Att behöva stå ut med Reinfeldt i fyra år till kommer att bli en tuff historia. Då talar jag för mig själv då i första hand. Jag har väldigt svårt för den mannen. Sen att han kan tala så folk blir hypnotiserade gör ju inte saken bättre. Jo för honom då kanske... Det är vad jag trots allt kan ge honom lite motvillig eloge för. Han är verkligen en politiker med talang för just tal. Hans ansiktsuttryck ändras inte medan han talar, han spärrar endast upp sina hundögon, så de blir extra stora, och hans röst är mjuk och behaglig att höra på. Hypnotiserande. Just därför känner jag att jag inte litar på honom för fem öre.

I alla fall. Jag lägger in en repris idag för detta är nåt att tänka på och komma ihåg framöver.

"Vi måste till varje pris undvika att utestänga sådana som är svårt handikappade, som om de utgjorde en belastning. Detsamma gäller dem som är sjuka eller marginaliserade. Att stänga dem ute vore att lägga sten på börda. Om vi själva befann oss i deras situation skulle vi vända oss till andra för att få hjälp. Den omsorg vi visar sådana människor är enligt min åsikt en måttstock på den andliga hälsan, såväl hos individen som på det samhälleliga planet."

Dalai Lama - Visdomens kärna

Hoppas alla har en bra dag trots allt. Vi får inte ge upp.

Kram!

Känner mig lite som Homer idag.