http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=799185
http://www.nwt.se/ArticlePages/200806/29/20080629181015_857/20080629181015_857.dbp.asp
Men det är väl utsortering som gäller. Alla som inte passar in i mallen hänvisas till socialen. Nog för att det finns fuskare, dock inte så många som vissa tror, det har vi också kunnat läsa om i tidningarna, som utkvitterat miljonbelopp, men dessa nya regler gör det ju svårare för de människor som faktiskt är sjuka.
Just tanken att börja fuska är väl (kanske) ett resultat av att det är så svårt att bli rik på sitt arbete i det här landet. Mycket av lönen försvinner ju till skatter och det blir ganska lite kvar att leva på. Men att först få sjukpension och sen jobba för fullt på annat håll trots att man sagt att man inte kan jobba och sen inkassera både lön och pension... Jag skulle nog ha svårt att orka leva med det. Och de flesta åker ju dit också och blir skyldiga att betala tillbaka.
Oturligt nog så dras alla sjuka över en kam när sånt här kommer fram. Helt plötsligt är alla fuskare, ingen är sjuk - bara lat och/eller girig/sniken - och reglerna måste ändras så att ingen ska våga bli sjuk. Hur nu det ska gå till. Sjukdom är inget man väljer.
Men ibland är ju systemet som upplagt för att folk ska börja fuska. Det är så konstiga bestämmelser och för att slippa bli fråntagen vartenda öre så måste man vara klurig. Det lilla man har vill man ju ha kvar i alla fall. Och slippa tigga på socialen.
Hur det är att leva på socialbidrag har jag skrivit om tidigare och det finns inget mer förnedrande och instabilt levnadssätt. Det är bra att det finns en möjlighet att genom socialen få pengar till sin överlevnad men när de bedömer godtyckligt vilka räkningar som är viktiga eller var ens barn ska/kan äta medan man själv får klara sig bäst man vill matmässigt, då är det lätt att hålla sig för skratt. Då undrar man också vart mänskligheten är på väg. Det är inte fråga om att leva när man får socialbidrag, det är endast existensminimum och då är det bara överlevnad som gäller. Frukt och grönsaker blir lyxföda. Bara en sån sak.
De som inte får sjukpenning/sjukpension blir hänvisade till socialen men när de kommer dit så måste de endera ha ett accepterat sjukintyg eller vara arbetssökande annars kan det hända att de inte får någon hjälp. Så trots att socialen är det allra sista hoppet så kan de också neka och vad gör man då när man inte klarar att ta ett jobb?
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=799433
Här kan man också se att det minsann inte hjälper med alla nya regler hit och dit (a-kassan bland annat) för att få ut folk i arbete. Det är ju inte det som det hänger på.
Och detta har ju vissa delar av Sveriges befolkning redan fått lära sig, den hårda vägen.
Visserligen så säger en del självsäkra typer (de som sitter säkert på sina jobb) att svenskarna är trygghetsnarkomaner och att vi får klara oss själva nu och att det är rätt åt oss. Det är väl inte så konstigt att man anser att trygghet är en självklarhet eftersom den svenska välfärden varit så pass utvecklad. Vi har fått lov att känna oss trygga. Fram tills nu då. För nu är den på allvar på väg att monteras ner. Och det går oerhört snabbt att montera ner det som tog många generationer att bygga upp. Det är väl inte så konstigt att människor protesterar och blir oroliga? Och att vara orolig förbättrar inte hälsan, det vet vi också. Så om politikerna tror att svenskarna i allmänhet kommer att hålla sig friskare med den oro i tankarna som finns nu, då är de väldigt fel ute.
Ingen blir frisk(are) av mer oro och stress. Sjuktalen kan inte trollas bort genom att flyttas över till andra instanser. De finns där, alla sjuka och oroliga.
Men vi får väl stötta varandra, kämpa på och inte ge upp. Någon gång kanske vi kan få upprättelse.
Kram!
Här kommer en blomstertårta som lite tröst och ögonfröjd. ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar