Första gången jag såg den så trodde jag det var en reklamfilm för nåt trevligt försäkringsbolag men döm om min förvåning när allt avslutades med Försäkringskassans logo. Jag satt nog och gapade i över fem minuter över detta. Fick höra på radion imorse att denna film kostat 15 eller om det var 19 miljoner kronor att göra. Till vilken nytta då? Tänk vad många människor som hade kunnat få hjälp för den summan! Och då hade de dessutom verkligen kunnat förbättra sin urusla status.
Ingen i hela Sverige tror på Försäkringskassan efter allt som den ställt till med. Ingen litar på denna myndighet. Och det oavsett hur många reklamfilmer de gör. De kan nämligen inte leva upp till det som de säger i filmen. Det är jag själv ett levande bevis på. Därav min stora förvåning. De kan alltså blåneka att betala ut sjukpenning för två månader men de kan lägga 19 miljoner på en reklamfilm utan att blinka. Men det är ju som med allt kommersiellt; det ska ju låta bra och se bra ut för att folk ska bli lurade att tro på det.
I dagens Värmlands Folkblad får vi uppgifter som jag faktiskt bara väntat på eftersom jag vetat att de måste komma nån gång. Uppgifter som styrker det jag förstod för länge sen och som jag sagt till de handläggare på F-kassan som jag haft. Att de som blir ignorerade får mer problem, att de inte blir friskare bara för att någon på F-kassan säger det. Det är bra att det finns bevis, men det är mindre bra att de som styr inte bryr sig om bevisen. Men som vanligt så är det för många som har skygglappar på och som inte vill se. De bara ångar på och så länge de själva är friska behöver de ju inte bry sig...
Från det ena till det andra... den här historien om tevebilden och allt snurr som varit runt detta under sju veckors tid blev lite märklig häromdagen. Jag fick ett mail från bovärden som sa att en av de ansvariga för bostadsbolaget tydligen hade pratat med mig och meddelat hur det låg till. VA!? Vad menade människan? Det är ingen som pratat med mig och absolut inte den hon nämnde. Jag mailade tillbaka och frågade varifrån den uppgiften kom. Fick till svar att det var han själv som sagt det. Jag började förstås undra vem i hela friden han talat med som utgivit sig för att vara jag. Har jag fått en dubbelgångare? Har han pratat med mig i sin fantasi och det var så verkligt att han faktiskt tror att det var på riktigt? Hur kan han säga att han pratat med mig när han inte gjort det?
En gång för längesen var jag med om nåt liknande, fast mycket värre. Vi bodde då i Karlstad och hade fått en massa anmälningar på oss av en hämndgirig granne. Bostadsbolaget skickade ett rekommenderat brev med hot om vräkning och menade att de varnat mig åtskilliga gånger men att jag inte gjort som de sagt till mig. I brevet stod uppräknat en massa saker som jag anklagades för men som jag aldrig gjort.
Där stod jag också frågande. Ingen hade varnat mig för nåt. Två bovärdar med allvarliga miner hade varit hos mig vid ett enda tillfälle och påtalat att någon anmält att vår hund störde, vilket heller inte var nåt att anmäla för egentligen - vovven var ensam väldigt kort stund nån gång per dag och gnydde och var lite ledsen - men inga andra "varningar" hade utfärdats. Dessutom så fixade vi det genom att inte lämna honom ensam ens fem minuter efter detta samtal. Och vi som är en mycket stillsam familj blev förstås mycket ledsna.
Jag tog kontakt med bostadsbolaget och frågade vad de menade med detta men fick till svar att de hade gjort rätt och om jag inte skärpte mig så åkte vi ut. Jag fortsatte att maila, pratade med bovärdar och lyckades till slut få en ursäkt från bostadsbolaget genom en bovärd som själv tyckte allt var konstigt. De fick till slut lov att erkänna att de hade fel. Och att grannen som anmält mig skulle råka illa ut själv om han fortsatte anmäla mig för sånt jag aldrig gjort.
Vilket de ansvariga på bostadsbolaget rätt snart förstod att han hade gjort när de kollade upp allt ordentligt. Jag hade också turen som fick hjälp av en mycket sympatisk bovärd som rätt snabbt kunde konstatera att de gjort fel. Det var också han som sa ifrån om att de utfärdat varningar till mig eftersom han kunde hjälpa mig bevisa att ingen hade gjort det. Som också sa att inget av detta skulle ligga kvar på mig i framtiden eftersom det var felaktiga anmälningar.
Men hur kunde detta gå så långt utan att jag ens var inblandad? Jag som heller aldrig stört eller blivit anmäld för något tidigare. Det är ju vad man frågar sig. Jag har bott i lägenhet större delen av mitt liv och aldrig varit med om nåt sånt förut. Så om folk som har makten att ställa till ett elände för en kan få för sig såna här saker då har man inte så mycket att sätta emot. Resultatet blev ju också att jag inte ville bo kvar utan nästan letade ihjäl mig efter en annan bostad och fann då det hus som jag nyss sålt. Och på den vägen är det...
Så som sagt... ibland går skam på torra land. ;-)
Ha en bra dag alla!Kram!
1 kommentar:
Det var värst! De borde ha ett bättre system när det gäller såna där saker. Typ ett protokoll som man får skriva på när man pratat med bovärden eller något. För annars verkar de ju kunna hitta på vad som helst.
Skicka en kommentar