Internationella Fibromyalgidagen 12 maj

Som rubriken säger så är det den internationella Fibromyalgidagen idag. Jag hoppas att den uppmärksammas på många ställen och att framförallt anhöriga till människor med fibro, friska människor överhuvudtaget, tar chansen att lära sig vad det innebär att ha just denna sjukdom. Okunskap är ett stort problem. Och motviljan att försöka förstå nånting som inte syns på utsidan men som finns i varierad styrka på insidan och ibland bryter ner en totalt. 

En sjukdom som fortfarande många avfärdar med att det är påhittat. Men varifrån kommer värken i kroppen då? Och en sak till; hur man upplever värken och sjukdomen i sig beror på vem man är som individ. Vilket också gäller för en hel drös andra sjukdomar faktiskt.

Det är svårt att förklara hur fibromyalgi påverkar utan att bli väldigt långrandig för det har nämligen inverkan på i stort sett allt i ens liv. Hur man sover, om man orkar motionera, vilken mat som passar den numer extremt känsliga magen, koncentration, tålamod... ja i stort sett allt. Fibron är med överallt.

Det svåra är att liksom hitta sig själv igen när man fått fibro för den person man var förut finns ju nästan inte längre. Man har blivit en annan person med helt andra behov än förut. Det påverkar också ens självkänsla och självbild. När man inte längre känner igen sig själv så tappar man fotfästet för ett tag. Och det kan ta lång tid innan man kan förlika sig med att man inte längre är den starka och energiska människa man en gång var. Jag jobbar fortfarande på det även om jag kommit en bit på väg. Man blir arg och frustrerad när ingenting fungerar. Och om/när man blir misstrodd mitt uppe i allt blir det ju förstås ännu värre.

Dagen efter hyllskruvandet med diverse möbelflyttning så fick jag mjölksyra i nacken och axlarna av att diska. Allt har fått stå som det blev från i måndags för jag måste vila så att musklerna orkar med nästa omgång. Och nu har jag ju också ägnat mig åt Isac och då blir det han som får min uppmärksamhet och min energi. Det är ju också så jag vill ha det. Möblerna står ju kvar, de springer ingenstans, och att umgås med honom ger mig en hel del annat. Han är medicin på många sätt. En levande varelse som behöver mig en stund. Och framförallt så får jag motion vilket jag ju också behöver.

Och på tal om Isac så fick han stanna en natt till. Han skulle ju ha hämtats igår men tåget som matte skulle åka med blev så försenat att det var lika bra att han fick stanna. Det är så tråkigt att sitta uppe och vänta och vi visste inte hur sen hon skulle bli. Han ligger just nu i soffan som en slöfock. :-)

Det var rätt kallt imorse när vi var ute, det blåste friskt, men det regnade inte som tur var. Solen var faktiskt framme. Igår såg jag att häggen är på väg att börja slå ut. Det känns konstigt att se det när man går där påpälsad som vore det i november. Luktar gott gör det också. Och när man är ute sådär tidigt på morgonen så har man endast fåglarna till sällskap. Ytterligare en fördel med att gå ut tidigt även om det tar emot när man kravlar sig ur sängen. Även spirean är på gång, det såg jag igår när jag gick förbi ett hus där de hade en spireahäck. Så trots att det ibland inte känns så är våren här. Kommer värmen och solen ovanpå all denna blöta så kommer allt att explodera i blomning.

Ha en jättebra dag och om ni känner någon med fibromyalgi så tänk på och respektera den personen lite extra. Passa på att lära er om den osynliga (men dock så närvarande) sjukdomen.

Kram!


PS.
Hittade denna länk för ett tag sen. Nyttig läsning för alla tvivlare.

http://www.maritasimring.se/fibromyalgi.htm

Bilden är tagen härifrån.











PS2. Anledningen till att Fibromyalgidagen är just den 12 maj har jag hört beror på att Florence Nightingale föddes den 12 maj (1820) och det sägs att hon var drabbad av just fibromyalgi.Hon var ju sjuksköterska och även utbildad diakon (enligt Wikipedia).

Florence Nightingale (1820-1910)