Vissa dagar känns det som om man som åskådare/besökare på olika ställen får vara med om alldeles för mycket av hur andra lever sina liv, utan att man alls vill det, vilket gör att man nästan vill springa därifrån. Folk är liksom uppe i ansiktet på en, kanske inte bokstavligt men nästan.
Eller är det kanske bara jag som är känslig?
När jag gick till Konsum förut så kände jag att det var en aning olustigt, det är ju i och för sig inte ovanligt för min del (ogillar att handla oavsett) men ändå, som om det skulle bli jobbigt att gå dit. Utanför stötte jag nästan ihop med en mycket märklig man som man inte gärna möter när man är själv. Nåväl, väl inne på affären så var det bara människor som pratade högt och ljudligt om saker som ingen annan obekant egentligen vill eller ska behöva höra på. Tänker inte gå in på vad. Nej det var inget snusk utan bara sånt man inte vill höra på. Och inte med den ljudnivån. Och en del verkade stryka omkring därinne runt hyllorna som om de inte tänkte handla utan bara var där för att... stryka omkring. Ett par av personalen pratade högt och ilsket med varann om nåt som var orättvist när de passerade mig vid mjölkdisken, nåt med någons timmar och så...
Och jag blev lite ledsen där jag stod vid mjölken och spanade för det verkar som om de slutat köpa hem Milkos mjölk överhuvudtaget, det fanns bara Arlas. De har även slutat med Milkos låglaktos, den finns inte inne på Ica heller. Så jag har varit tvungen att köpa Valios som är ca 4 kronor dyrare per liter. Inte bra.
När jag äntligen stod i kön till kassan och skulle precis betala så trängde sig en man, med en bukett tulpaner i näven, på och stod alldeles för nära för att det skulle kännas behagligt. Han och hans fru hade dessutom brett ut sig vid grönsakerna så att jag fick vänta en stund på att komma intill. Nu är i alla fall den där kortmaskinen, där man drar sitt kort och trycker in en massa kommandon, vänd från de andra som står i kön men vad hjälper det när folk nästan följer med en och står och flåsar en i nacken!
När allt var klart och jag packade ner så kändes det som om alla var så högljudda och stökiga runtomkring mig att jag nästan ville dra iväg i galopp och när jag kom ut så stod där en mamma och skrek ilsket åt sin son som verkade klättrat upp i nåt träd. Jag såg aldrig honom men jag hörde hur han svarade sin mamma lika argt. Nog för att man varit med om en del såna tillfällen då tålamodet tryter och man bara vill strunta i ungen som bråkar och gå ifrån men ändå. Det är jobbigt att höra andra bråka.
Det var så jag undrade, när jag äntligen kom därifrån, om alla hade vaknat på fel sida idag. Eller om det bara var jag som var ovanligt känslig... hmmm... Nåt sånt här var det längesen jag upplevde.
För övrigt så har dagen varit bra. Det har inte varit något som varit jobbigt eller stökigt förrän jag kom in på Konsum och träffade på varenda en som verkade ha klivit upp med fel ben imorse. ;-)
Från det ena till det andra...
Ingen har ju förmodligen kunnat undgå att höra att Whitney Houston är död. Det är så tragiskt med folk som blir fast i droger och förstör sin framtid och som hon, sin röst. Nu har jag inte läst eller hört nåt om ifall dödsorsaken är känd (har inte hunnit än) men att hon var beroende av droger till och från har ju varit allmänt känt.
Jag lyssnade på en ny sång, på youtube, som heter I look to you och som var inspelad för nåt år sen tror jag. Minns inte riktigt. Det fanns inget kvar av hennes starka stämma alls. Så jag tänkte att jag skulle ta med en av mina favoriter från den tiden då hon verkligen var fantastisk. Jag har sett de filmer hon varit med i också och hon var även en duktig skådis.
Jag har sett The Bodyguard med Kevin Costner från 1992, Hålla Andan från 1995 med bl.a Angela Bassett. The Preachers Wife från 1996 med Denzel Washington. Sevärda alla tre.
Men här kommer en musikvideo från den tid då hon var som mest i farten, glad, pigg och också gravid med dottern Bobbi. Det förekommer även ett par klipp i början från filmen Bodyguard.
I'm every woman
Hoppas hon har det bra där hon är nu.
Och alla vi andra får försöka ha det så bra vi kan här där vi är. Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar