Första dagen på resten av mitt liv

Jag fick ett infall om att leta fram dagboksanteckningarna som jag gjorde förra året vid den här tiden. När jag fick tag på dem så läste jag att jag var mitt uppe i husförsäljningen, plockade ordning och slängde grejer och sålde skrivbord och stod i. Hade flitig kontakt med mäklaren även om hon var på en kort semester. Det märktes på anteckningarna att jag inte hade tid att skriva på grund av allt som behövde göras för det var inte mycket skrivet. Endast det mest viktiga. Det var mycket förberedelser inför flytten också.

Men det var ändå en del av det jag skrev som jag fortfarande sitter och grunnar på. Jag trodde att jag kommit längre med mina tankar men tydligen så sitter jag ändå rätt fast. Tråkigt men sant.

Från det ena till det andra... Snart (imorgon väl?) är det val i USA. Jag hoppas att amerikanerna tänker efter väldigt noga innan de röstar den här gången. Häromdagen när jag fick se att Arnold Schwarzenegger började larva sig och kritisera Obamas kroppsbyggnad så tänkte jag att det nog var till fördel för Obama att denna mobbning kom just nu. Det var ju en rätt så löjlig kommentar fast mr Arnold kan ju vara lite larvig till och från. Att spela mobbare på det viset just nu var väl kanske inte ett av hans smartaste drag, sett ur McCains synvinkel. Även om han kanske skojade. Men vem i hela friden vill se ut som han? VA? Och jo jag har sett på en del filmer med mr Arnold, både Terminator och en film där han spelar gravid. Den senare var nåt av det roligaste jag sett där han varit inblandad. Men att han är nåt att njuta av utseendemässigt sett kan jag då rakt inte hålla med om. Tvärtom.

Jag har inte sett eller följt några debatter med de två kandidaterna, jag såg en kort intervju på teve för ett tag sen med Obama och han verkade vara en mycket behaglig och trevlig prick. Den andre gubben har jag inte orkat lyssna på och i synnerhet inte hans vice kandidat Sarah Palin. Jag har läst det som skrivits och jag blir bara upprörd av såna inskränkta människor.

Det är för övrigt fullt upp med saker som pågår här i Sverige för att jag ska ha tid att lägga ner mig så väldigt på valet i USA trots att det påverkar hela världen på olika vis. Men jag blev så besviken förra gången så jag håller lite distans nu. Förra gången trodde jag nämligen att folket hade lärt sig nåt av dumheterna men tydligen så blev de hjärntvättade till att rösta fram den där tokstollen Bush igen. Så nu har jag väl kanske inte lika stora förhoppningar om att de har tänkt om som jag hade då.

Nåväl. Jag ska väl återgå till mina sysslor här hemmavid. Sånt där som man måste göra. Tur att man kan drömma om roligare saker ibland annars skulle allt tillvaron bli väldigt trist.

Jag har bestämt mig för (inte första gången men ändå... trägen vinner) att jag från och med idag måste börja (försöka) leva det liv som jag vill ha eller åtminstone börja jobba på det. Därav rubriken på inlägget. Jag hoppas för min egen skull att jag orkar leva upp till det.

"When we can't dream any longer we die".

Emma Goldman
1869-1940

Här finns för övrigt mer att läsa av denna kloka kvinna.

Ha en bra dag, det tänker jag försöka ha. :-) Kram!


Han har nog också drömmar...

Minns någon annan som sa "I have a dream..."

Hoppas att mr Obama har större lycka i att förverkliga sina än han hade som sa det först...