Blåsig och lite snöig måndag

När jag stod i kön på Konsum förut så kände jag att det började stinka sur och inpyrd rök nåt så bedrövligt. Jag förstod att det måste komma från den person som stod bakom mig så jag vände mig lite försiktigt för att kika diskret. Där stod en kvinna i obestämbar ålder och när hon rörde på sig så flög det iväg ytterligare stank åt mitt håll. UGH! Hon är uppenbarligen en av dessa inomhusrökare som jag inte förstår mig på. Jag förstår mig ju inte på rökare överhuvudtaget men absolut inte på de som fortfarande vill förstöra sina hem, sina kläder och all inredning med rök. Många rökare har ju numer äntligen förstått vad äckligt det blir inne och de kanske vill ha ett fräscht hem så då går de ut och röker. Dock ej den här kvinnan då. Och kanske det är fler än hon som röker där hemma.

Jag höll på att kvävas av lukten och hade verkligen önskat att hon inte stått så nära. Fick nästan en sån där impuls av att säga till henne att hon skulle flytta sig längre bort ifrån mig, men sånt säger man ju inte. Istället står man där och lider och kippar efter luft.

Dagen för övrigt har varit sådär trevligt fylld med lite av varje. Jag har ju fått en hel drös med uppgifter att göra på min praktik så det var ju bara att sätta igång. Carina mådde visst inget vidare idag så hon var inte där. Det konstiga är att så fort hon ska vara ledig och ha det gôtt så blir hon dålig. Detta är ett fenomen som händer många som jobbar intensivt. Det är vetenskapligt bevisat (tror jag) att kroppen reagerar med att bli sjuk eller konstra på annat vis så fort man börja varva ner inför ledighet. Jag upplevde det också när jag jobbade som mest för många år sen. Ibland när jag skulle ha längre ledigheter mellan varven så blev jag rejält förkyld eller liknande. Typiskt. Och på onsdag ska hon ju åka iväg så jag träffar henne inte förrän hon kommer hem igen.

I morse var jag in på SVT-s hemsida och såg ett klipp på när Ylva Johansson (s) och Hillevi Engström (m) debatterade om a-kassan. Det är ju väldigt många som gått ur a-kassan sen avgifterna höjdes och ersättningarna sänktes och unga arbetslösa är oftast inte med. Dels på grund av de höga avgifterna och dels på grund av att det är för mycket pappersarbete som gör det för krångligt.

Jag försökte lägga in detta klipp här men det tog så förskräckligt lång tid så jag lägger istället in länken till debatten här.

Debatt i Agenda angående A-kassan mellan Ylva Johansson och Hillevi Engström.

När jag hör moderaten töla så är det bara en massa bla bla bla bla... Det finns inget som helst vettigt som kommer ur munnen på henne... och hon ska sitta i regeringen och styra och bestämma över oss... Huga! Man blir ju mörkrädd.

Tänkte också passa på (här är det tvära kast) att rekommendera en engelsk serie som jag börjat se om på nytt, det är ett tag sen den gick på teve, och jag kom ihåg den på grund av att jag gick in på Discshop och kollade på deras extrapriser när det gällde serier. Den heter Cold Feet och är helt underbar. :-)

Medverkande är bl.a James Nesbitt, Helen Baxendale och Hermione Norris.

Gänget i Cold Feet.










Ha det gôtt! Kram!

Vrånghet på gång

Fick nyss samtal från skolan om att Viktor vrängt till sig idag. Han ville inte spela basket på idrotten, han var ombytt och allt, och bestämde då att nee jag tänker inte ens vara kvar i gympasalen. Han gick helt enkelt därifrån och tillbaka till klassrummet istället. Vilket innebar att det ses som skolk. Trots att han satt och jobbade med engelska istället.

Jag förstod ju hur Viktor tänkte och jag förstår också hur lärarna tänkte. Men att förklara detta för Viktor är inte lätt. Jag tror nämligen att nu har han börjat bli den där trotsiga tonåringen som vi varit förskonade ifrån än så länge. Han ser också att en del av hans klasskompisar beter sig illa och menar att då kan väl jag också... Här hemma är det ingen större fara i alla fall. Men förmodligen kommer han att vara arg som ett bi på skolan och hela surven när han anländer om en stund.

För övrigt läste jag i VF imorse att det varit inbrott på Konsum IGEN! Någon hade slagit sönder en ruta och stulit cigaretter. Tjuven hade tagit ett brunnslock och slängt genom rutan. Kanske var det samma tjuv som senast, han har väl kanske rökt upp det han tog sist. Men det stod inget om att nåt annat var stulet. Men hallå! Har man inte råd att köpa cigg så är det nog dags att lägga av med rökandet. Eller?

Apropå rökande förresten... Kampanj nästa kanske?

Nu tror jag att jag behöver lite kaffe. :-)

Ha det gôtt! Kram!

Jag behöver inte vara som alla andra

Man är tydligen ingen riktigt häftig person om man inte är med i Facebook. Okej då är jag inte nån häftig person, jag kan leva med det.

Är det nån mer än jag som är trött på Facebook?

För mig är det nästan i klass med rökning vid vissa tillfällen. Och det går att jämföra på lite olika vis. När jag jobbade så kunde vi ibland sitta på rasten och ha ett både roligt och intressant samtal men helt plötsligt reste sig 8 av 10 för att gå ut och röka. Vilket oftast innebar att de där 8 fortsatte diskussionen på balkongen och vi som var kvar blev utanför.

Så är det lite med Facebook också. Om man inte är med så får man inget veta. Eller man blir på nåt vis utestängd från viss information. Om man inte går med förstås för då får man ju veta saker.

Visst kan man hänga med rökarna ute på balkongen och då riskera passiv rökning om man är tillräckligt nyfiken men det har aldrig frestat mig nämnvärt. Samma med Facebook.

Och nu när Erika skaffat det också... ja det var droppen tror jag. ;-)

Och med rökningen så kan jag tycka som så att de som röker får röka så mycket de orkar bara jag slipper utsättas för skiten. Jag och alla andra som inte röker eller vill få den i oss, kanske ska sägas. Och nu kan jag lägga till Facebook. Folk kan väl vara med så mycket de orkar men sluta tjôta om det så in i baljan. Man får ju eksem i hjärnan! Och det finns faktiskt andra sätt att kommunicera, det hoppas jag att folk inte glömt.

Och nu har jag skrivit så mycket om eländet och nämnt namnet alldeles för mycket så jag har använt upp min kvot för lång tid framöver. Hehe...

Nåja.

En lite sorglig händelse är att en vilda västern-favorit; James Arness har avlidit 88 år gammal. Han kommer alltid att vara Zeb Macahan för mig. När Zeb dök upp så ordnade det sig alltid. Nog för att jag var extremt kär i Luke när det begav sig (ehrm) så var det ändå alltid toppen när Zeb kom ridande, hoppade av sin häst och sedan haltade fram i sin hjulbenthet med pistolen instoppad innanför linningen på sina hjortskinnsbyxor eller vad de nu var gjorda av. Lång var karln också, runt två meter.

För ett tag sen så såg jag faktiskt hela serien med Familjen Macahan, de finns ju på dvd nu. Det var ett kärt återseende kan jag säga.

Som jag minns honom... Zeb Macahan.








Ha en härlig dag! Kanske den kan bli både rökfri och Facebook-fri. :-)

Kram!

Tandkrämsproblem och no smoking please

Häromdagen läste jag att vi tar alldeles för lite tandkräm på tandborsten. Hm... två centimeter ska det vara för att det ska bli bra. Nu är det ju så att jag använder elektrisk tandborste och där är ju själva borstarna rätt små och runda. Hur ska jag få plats med två centimeter tandkräm då? Det blir ju en rejäl klutt som förmodligen bara ramlar av och då är den ju inte till någon nytta. Detta tål att grunnas på...

Ja här sitter jag med min varma kornpåse på nacken och en halsduk lindad runt den. Runt nacken alltså. Jag har haft väldigt ont i mina axlar och min nacke idag. Förmodligen spände jag mig när jag var ute och halkade runt igår i snön.

Apropå snö så blåser det rejält här nu. Snöstormen kanske är på gång här med. Grenarna i den nyss uppsatta julgranen ute på gården ruskas ordentligt. Hoppas inte lamporna flyger bort.

Viktor sitter djupt försjunken i en spännande bok som han hämtade på biblioteket förut. Egentligen ska han läsa den i skolan men han kunde inte låta bli att börja läsa i den ändå. Han har läst den första av en bokserie som heter Vargbröder (förf. Michelle Paver), så han var tvungen att börja läsa så fort som möjligt. :-) Och även om han gjort lite annat också under eftermiddagen så har han gått tillbaka till boken med jämna mellanrum.

Den här veckan kallas visst för tobaksfria veckan. Det hade jag ingen aning om. Det har den gjort ända sen sjuttiotalet efter vad jag förstod. Jag tycker i och för sig att varje vecka skulle vara tobaksfri. Men det är ju jag det... Undersökningar visar att fler ungdomar börjat röka nu igen mot tidigare. Suck. Jag kan inte begripa hur en sån sak kan vara trendig när folk vet så mycket om följderna. Förr när stora skådisar gjorde reklam för cigaretter så visste de ju inte vad farligt det var. Nu borde man ju veta bättre. Ändå börjar folk röka. Man kan ju undra hur det står till med hjärncellerna...

Läs bara hur dumt det låter...

Som sagt var...

Ha det bra. Kram! ;-)

Inatt är det sista natten vi sover här...

...för imorgon kväll ska vi väl försöka komma till ro i den nya lägenheten. Det luktar fortfarande inpyrd rök och jag fick tipset att ställa ut fat med ättika. Plus att jag har en sån där dofta-gott i hallen. Nåja, gott är väl kanske att ta i. Den doftar starkt i alla fall. :-) Och det tar bort det värsta. Men det enda som kan ta bort lukten helt är ju en totalrenovering av lägenheten vilket ju inte kommer att ske. Det har ju bostadsbolagets besiktningsman gjort klart.

Det är ju tråkigt att när man ska flytta från ett ställe för att bland annat slippa få in röklukt så ska man bo i en lägenhet där det bott rökare. Det är ju typiskt. Suck. Jag kände det ju när jag var där och tittade första gången men hoppades ju att det skulle ha dunstat lite tills nu.

Det var dåligt städat också i den andra lägenheten vilket jag påpekade i ett mail till besiktningsmannen, där jag också tog upp lukten. Men jag ska väl tjata lite mer på honom på måndag när det är inspektion av den här lägenheten. Jag tänker inte ge upp än. ;-)

Allt är kaos och kartonger här. Jag har börjat gå iväg med smågrejer. Man hinner inte så mycket som man tror och vill. Och om jag försöker göra nåt lite snabbare, om jag blir ivrig och vill skynda... nehe se det går inte. Och det vet jag ju. Jag måste ta det lugnt annars stupar jag. Så jag tar små pauser så fort jag hinner. Försöker planera nästa drag så att jag inte ränner runt som en galen höna och får kramp i både kroppen och huvet. Det blir lätt så när man kommer på en massa saker som man skulle gjort för flera dar sen. Fast det är väl inte så farligt. Det mesta kommer jag hinna med idag. Sen har jag ju helgen på mig att slutföra städningen.

På nåt vis har jag ändå lärt mig hushålla med mina krafter och ta mig tid för återhämtning. Det brukar annars vara så att jag gör ett ryck och sen blir jag sittande i flera dagar utan att orka röra en fena. Detta har blivit annorlunda. Och som jag håller på att lära mig nu genom min KBT; tankens kraft är väldigt stark. Jag måste tänka på hur jag vill ha det, hur jag ska göra det jag ska och i vilken takt. Jag måste ju också bestämma mig för att faktiskt göra det jag tänkt. Det stärker självkänslan när man gör det man förutsatt att göra. Värken finns alltid men jag är inte längre så trött. Hjärnan har börjat funka bättre.

I alla fall. Fick ett brev av Glocalnet igår att mitt internet ska vara inkopplat igen den 4:e maj redan!!! Jag blev väldigt snopen. Vi får väl se hur det går med det. Jag hoppas naturligtvis att det är sant. Först fick jag ju veta att det skulle ta så himla lång tid. Men det kanske också beror på när man anmäler flytt, jag vet inte... hm... Ingen är ju gladare än jag om det är sant. :-)

Imorgon är det valborgsmässoafton och nu laddas det väl överallt med "hojtarolja". Jag hoppas bara att det blir lite lugnare än förra året då det var fullt slagsmål nere på gården. Men man vet ju aldrig. Är det tillräckligt varmt imorgon kväll så är det nog fullt ös.

Hoppas alla får en härlig valborg. Vuxna som blandar sig med ungdomarna rekommenderas. Det brukar ha en lugnande inverkan. Här finns det numer (just på grund av förra valborgs incidenter) en sådan grupp med nattvandrande vuxna. De har efterlyst fler folk nu till valborg.

Som sagt; ha en härlig helg!

Kram!

Det är viktigt att ta hand om sig själv.

Solen skiner, fåglarna kvittrar, snön smälter och det blir blött som sen fryser på under natten och gör så att det blir väldigt halkigt morgonen därpå och får de flesta oavsett ålder att stappla omkring som om vi alla behövde käpp eller rullator. Men det är ändå en härlig känsla av att våren är på väg.

Jag kortade min promenad imorse för jag skulle med en buss och hade jag gått hela rundan hade jag kanske missat den. Hade möte med min coach och det var trevligt som vanligt. Pratade med henne om just det där fenomenet att jag inte törs säga att jag mår bra när jag gör det. Och att jag måste öva på att tillåta mig att må bra. Det låter kanske dumt men det är väldigt viktigt.

En del människor är ju rädda för att våga må bra för då kan ju nåt hemskt hända som gör att allt skiter sig. Men varför ska man inte må bra den stunden man faktiskt gör det bara för att nåt elände kan hända imorgon? Varför ska jag gå och tänka på hemska saker som kanske kan hända men som kanske heller aldrig gör det? Då tar jag ju ut eländet i förskott och även i onödan.

Det finns rätt många sådana "downers" som man kan kalla dem. Folk som drar ner en när man mår bra, som varnar för att tro att det är okej att vara glad och lycklig. Om det finns nåt att vara glad för, att se fram emot så ska man göra det. Inte tänka på att det kanske händer nåt tråkigt imorgon. För saken är den att om man tar vara på det som är bra, njuter av det som är trevligt så klarar man av jobbiga och svåra saker lättare. Då kanske det där hemska (vad nu det är) som händer inte alls är så hemskt som det hade varit om jag hade gått och föreställt mig det i flera dagar eller veckor innan. Och en annan viktig sak; det kanske inte ens händer nånting som är hemskt!

Att måla upp en negativ bild av saker är lätt om man alltid dras med negativa tankar. Men det är lika lätt att måla upp en positiv bild om man vill det.

Nu finns det ju en del som kanske tycker att; jaja men det är så mycket elände ute i världen så varför ska just jag sitta här och vara glad? Men varför inte? Det behövs fler människor som är glada för glädje behöver spridas.

Samma inställning har en del som röker om just rökning både i förhållande till sig själva och andra. "Det är så mycket skit i luften ändå som man får i sig så vad spelar det för roll om just jag röker?" Då kan ju jag kontra med; men varför ska just du bidra till det också? ;-) Eller hur?

Man kan alltid vända på det. Nån kommenterade vid nåt tillfälle om just rökning här på bloggen och sa att man ska ju alltid dö av nånting och varför inte rökning? (Ex. KOL som man då kan bli drabbad av och som tydligen var ett bra alternativ för den som postade kommentaren.)

Ja det var ju en fin inställning. Nåja, det var ju inte om rökning jag skulle skriva men det var ju en liknande negativ inställning liksom. Och att alltid på nåt vis försvara ett negativt beteende. För det är ju rätt jobbigt att förändras, det krävs ju att man arbetar med sig själv, för att förändra sina tankar och sitt beteende.

Man kan ha tillfälliga glädjerusher ibland. Vissa dagar eller perioder som man beter sig som en manisk person. Man ska göra allt, hinna med allt, allt är bra och roligt och det blir lätt något hysteriskt över det. Och man orkar inte hålla det höga tempot utan ramlar ner i det gamla vanliga tråkeriet efter ett tag.

Vad jag känner den här gången är att känslan av lugn inombords har kommit smygande och jag har inte gjort nåt särskilt, som jag kan peka på, för att den ska vara där. Det kan vara mina tankar som ändrat bana. När kroppen är lugn inför vad det än är som jag ska göra det är då som mina tankar/mitt beteende ändrat sig. Det är då jag slutat stressa upp mig och blivit orolig för sånt som jag inte behöver bli orolig för. Då slappnar musklerna av och jag får även mindre värk.

När både hjärnan och magen är lugn. Det är då jag mår bra. Och det är ju stress som ställt till det för mig från början. Stress av att alltid vara duktig, klara jobbet bra, hinna med alla andras behov. Och då har jag glömt mig själv. Vid sådana tillstånd kan man väldigt lätt drabbas av utbrändhet och i vissa fall kan man få fibromyalgi. Man lyssnar inte på kroppen när den säger till att man måste ändra beteende. Man bara kör på. Och det tar stopp förr eller senare. Fast det tror man ju inte när man är mitt uppe i allt stressande. Man har ju inte tid att vila, inte tid att tänka på sig själv...

Till slut har man bara tid kvar. Inget jobb, ingen hälsa, självkänslan är totalt borttappad och det är deppigt ovanpå all värk som man har också. Plus att varken läkare eller F-kassan tror på att man är sjuk.

Jag har värk varje dag. Den molar ständigt i kroppen, ibland mer ibland mindre, men den är alltid där. Jag minns inte hur det är att inte ha värk. För den har funnits där så länge. Men om värken sitter i kroppen, i muskler och leder, så är det en sak. Om värken sitter i själen, en annan. Om man kan lindra/bota värken i själen så står man ut med värken i kroppen. Det är inställning och beteende som det hänger på. Man måste bry sig om att vårda sig själv inifrån.

Ha en härlig dag! Kram!



Blåmesen är min favorit av småfåglarna. Så söt! :-)

Konstiga kravbrev och lägenhetskoll

Idag skulle jag alltså se på den där lägenheten. Och jag var och tittade på den också. Och jag blev glatt överraskad för den var större än jag föreställt mig. Rymlig hall och för övrigt trevligt planerad. MEN. Och det var ju detta jag varit lite orolig för innan... det har bott rökare där. Det kändes så fort jag klev innanför tröskeln. Nu är jag som den värsta blodhund när det gäller just cigarettrök men jag kände att en sån lägenhet vill jag inte släppa bara för den sakens skull.

Bovärden skulle kolla när eller om det kunde vara dags för renovering, tapetsering och sånt, för det tar ju bort sån lukt. Nu var det inte så extremt inpyrt men bovärden kände det också efter ett tag. I ett av rummen var det tapetserat med en rosa tapet med hjärtan... :-) Jag har en känsla av att jag får ta det rummet. Tvivlar nämligen på att det är Viktors stil. Och jag kan tapetsera om ifall det kniper. En våd idag... en imorgon. Det tar väl några dar i och med mina trötta armmuskler men ändå... går gör det nog. ;-)

Hon skulle återkomma om det där med renovering och även med villkor för uppsägning av den lägenhet jag nu bor i. Det verkade heller inte vara några problem med att jag lever på försörjningsstöd. Jag sa att jag ju gjort det de senaste två åren (vilket det nog blir nu) och att jag var med i det EU-projekt som kommunen har. Allt kom upp när vi pratade om uppsägningen och att han som har hand om'et gärna ville ha just tre månader och att jag kanske skulle få betala dubbla hyror om jag flyttade in tidigare i den nya lägenheten. Och det går ju inte för min del. Vilket jag inte hade velat betala ens om jag haft en rejäl lön.

Det verkade även gå bra med muntlig uppsägning i och med att jag flyttar inom samma bostadsbolag. Jag tror det bor studenter även i det huset men jag kommer inte att vara omringad av dem. De bor i så fall högst upp.

Så det känns rätt så bra. :-) Trots det där med röklukten. Men det går det ju att göra nåt åt. Mina grannar som bor här nedanför kan man inte göra nåt åt alls.

Och jag kommer att få badkar igen. Som jag har saknat badkar. Nog för att det är bra och väldigt praktiskt med bara en duschhörna men jag som har sån värk ibland och är så frusen... det är så härligt att lägga sig i ett kar fullt med varmt vatten och få mjukas upp. Tända ljus och kanske höra på musik samtidigt... Ack.

Idag fick jag en betalningspåminnelse från min gamla a-kassa. Jodå. Jag trodde det var ett skämt när jag öppnade och läste vad det stod. Att jag skulle betala avgiften för månaden maj 2007! VA! Och om jag inte gjorde det senast den 28 februari 2010 skulle det bli inkasso.

Jag har inte varit medlem sen maj 2008 då medlemsskapet blev uppsagt i samband med att jag sålde mitt hus och bytte hemförsäkring. Den ingick nämligen i medlemsskapet och när jag ändå hade sålt huset och skulle ändra försäkringen så gick jag ur a-kassan samtidigt. För att själv kunna bestämma var jag ville ha min hemförsäkring.

Så det märkliga är ju att de kan skicka ut räkningar så här långt efteråt. För om jag inte hade betalat räkningen 2007 hade jag redan då fått inkasso. Fattar de inte det? Eller också hade jag väl fått en påminnelse när jag sa upp medlemsskapet. Varje gång mina påminnelser kom, jo jag fick påminnelser rätt ofta för just fackavgiften var den räkning jag prioriterade bort under mina fattigaste månader, så stod det alltid att om jag inte betalade så blev det inkasso. Så det skulle jag ju redan fått i så fall. Resultatet blir ju att jag har betalat alla mina räkningar eftersom jag inte fått inkasso.

Jag skrev ett mail till den lokala a-kassan, vi får se vad de svarar. Jag kan ju inte längre gå in på mina sidor på den a-kassans hemsida för jag har ju inget inloggningslösen i och med att jag inte är medlem. Och jag vet inte om uppgifterna är kvar heller.

Så länge man har a-kassa så dras avgiften automatiskt eller kanske inte alls jag minns inte. Om något dras så är det en ganska låg summa. Det är när man har sjukpenning eller försörjningsstöd som man får betala den via en vanlig räkning. Och då får man betala en mycket högre avgift. Nu vet ju inte jag hur de gör nu, för det har ju varit en del ändringar sen den nuvarande regeringen försämrade allt som har med a-kassan att göra. (Buuu!) Det var ju också anledningen till att så många gick ur a-kassan. Förmodligen hade jag gjort det även om jag haft lön för då hade det blivit en så stor utgift att jag hellre varit utanför a-kassan. Har man redan en låg lön så är varje hundralapp viktig.

I alla fall.

Så som det ser ut nu så blir det alltså flytt framöver. Vet inte när ännu men av blir det. :-) Senast om tre månader. Nu gäller det att skrapa ihop lite folk som kan bära grejer... hm... Den här gången kan ju Viktor hjälpa till lite mer för nu är han en så stor och stark kille så han orkar bära tyngre saker. Han får trösta sig med att det bara är en liten kort trappa upp till nya lägenheten så kanske det går bra. ;-)

Viktor har vinterfriluftsdag idag. Han valde samma aktivitet som förra året; skjutning med luftgevär. Det finns en skjutbana i närheten och han var där förra året och var hur duktig som helst på att pricka rätt och han tyckte det var väldigt roligt så han ville göra det i år med. Jag är inte så förtjust i skjutning men det var ändå kul att se hans måltavlelappar som han hade med sig förra gången och att han skjutit mitt i prick på väldigt många. Trots att det var första gången. Så imorse bar det iväg med matsäcken nerpackad. Som för övrigt bestod av biffsmörgåsar, saft och ett äpple. De får även korv med bröd under dagen.

Nu ska jag ta min trötta fibrolekamen ut i köket och hämta lite mer kaffe för nu har jag skrivit så mycket så det är som den värsta roman. ;-)

Ha en bra dag! Kram!

Snart är det dags för såna här igen. För sjuhundrafemtioelfte gången. Haha...

:-)

Snart är det våren med nya utmaningar

Solen lyser, talgoxarna kvittrar och även om snön ligger djup så känns det ändå som om våren inte är så långt borta.

Imorgon ska jag gå och kolla på en annan lägenhet. Detta är en ny utmaning som jag har att hantera. :-) Jag har inte velat säga nåt förrän jag visste om det blev av eller ej. Jag har gett upp nu för jag vill inte ha en sommar till som den förra. Med ständig cigarettrökslukt i mitt hem och oro för att få in allt på kvällen när vi ska sova och måste ha öppet för att inte avlida av värme. Och kanske behöva tjata på grannar som ändå inte verkar höra vad man säger eller helt enkelt struntar i det. Plus slippa ha röklukt i hallen och badrummet på vintern trots en tätad dörr. (Fick alldeles nyss puffa med min doftspray som finns i badrummet eftersom det stank rök nu igen...)

Mina grannar är störande på många fler sätt än just röken (som enligt hyresvärden inte anses som en störning) men för mig är det ändå det värsta. Och bovärden sa ju i höstas att hon kunde hjälpa mig hitta en annan lägenhet om det var så att jag inte stod ut. Och jag kunde ju ha bett henne då men jag gjorde det inte. I alla fall. Jag fann den förra veckan på deras hemsida så den har nog inte varit ledig så länge för jag kollar då och då och äntligen är det en på nedre botten. Jag fick dock vänta ända tills igår med besked om ifall jag kunde få komma och titta för det var en före mig som skulle bestämma sig först om hon ville ha den eller ej. Och nu hade hon äntligen gjort det.

Den är en aning mindre än den jag har så det ska bli intressant att se den. Att bo inklämd mellan studenter och rökande, nattstökande människor är inte vad jag tycker är trevligt i tillvaron. Man kan nämligen aldrig vara säker på att få sova på nätterna när man bor i det här huset. Och jag orkar inte klaga hela tiden. Vill ju inte vara en sån där gnällkärring. ;-) Av nio lägenheter i den här ingången så bor det studenter i fem av dem. I huset med den lediga lägenheten tror jag inte det bor studenter alls. (Ljuva tanke.)

Så då är det bättre för min sinnesro att flytta när nu tillfället uppenbarat sig till slut. För det var ju en lägenhet på nedre plan som jag sökte när jag skulle sälja och flytta från mitt hus. Men de flesta lägenheter på nedre plan bebos oftast av damer som bott där sen huset byggdes. Vi har en i den här ingången med. Hon är skröplig nu och har hemtjänst. I andra porten är det ett äldre par som bor i trean på nedre plan. Det är lägenheterna högre upp som byter hyresgäster ofta.

Just den här lägenheten har jag varit i förr för längesen när jag var liten. Den ligger bara på andra sidan gården i stort sett. Men jag kommer inte ihåg hur det ser ut exakt där inne i och med min späda ålder. ;-) I alla fall. Imorgon förmiddag ska jag dit och kika på den. Viktor vill också flytta men inte bara för röken... han hatar alla trappor som han måste gå i varje dag den latoxen. Hehe...

Om det inte blir den här lägenheten så står jag i kö för en annan i alla fall. Den jag bor i nu hade stått tom i över ett år innan jag flyttade in så den kommer nog inte att bli lätt att hyra ut igen. Den skulle ju från början använts till studenter men de behövde den inte. Jag tycker nog ändå att det vore bättre om det bodde studenter här. Då kunde de störa varann utan att vanligt folk blir lidande. ;-)

Det är jäkligt jobbigt att flytta och Erika stånkade lite när hon fick höra det... "Å alla hyllor och dina böcker och det..." :-) Jo men det blir ju inte till att bära uppför en miljon trappor den här gången. Och ju fler gånger jag flyttar desto mer saker slänger jag. Så nu vet du Kjell att jag eventuellt behöver dig som chaufför av flyttkärra framöver och det blir ingen lång tur, bara runt kvarteret. ;-)

OM det nu blir den här lägenheten då förstås. Så jobbigt som det är att stå ut med rökstanken och har varit under vintern skulle jag nästan kunna ta den osedd. Ja faktiskt!

Men för övrigt har ingenting hänt... :-)

Ha en bra dag! Kram!

Fann en massa roliga kattbilder på nätet igår. Här är en som jag tycker är såååå gullig. :-)

Höst, mörker och teveserier...

Så har det blivit november då. Hm... ja tiden går fort. Jag tycker inte det var längesen jag satt här och mådde dåligt och det var sommar. För i början av sommaren var jag verkligen i eländigt skick. Det var problem med socialen och jag fick inga pengar och det ena med det andra... Fortfarande har jag inte fått nåt besked om ifall kammarrätten har tagit upp min överklagan. Sånt där tar ju tid. Och det är ju märkligt att man ska behöva överklaga till så höga instanser när det gäller ett felaktigt indraget socialbidrag.

I fredags kväll vid elvatiden, när jag passerade ytterdörren på min väg till badrummet, hörde jag märkliga ljud utifrån trapphuset så jag kikade i titthålet. Nere vid fönstret, som då var öppet och där jag fäst en liten lapp med uppmaningen att låta fönstret vara öppet eftersom vi som inte röker vill ha frisk luft, stod en person och mecklade med nåt. Han stängde fönstret plus flyttade på min lapp (kunde höra hur tejpen liksom revs upp och klistrades tillbaka) plus att det var mer prassel med papper. Mannen gick sin väg och jag hörde en dörr stängas.

Efter en stund smög jag ner och kollade. En ny lapp hade satts upp bredvid min, en hopviken A4-sida (väldigt onödigt stor eftersom meddelandet var kort) där det stod att de inte rökte i trapphuset (HA!) och att all kall luft gick direkt in i deras lägenhet och det var inte bra. Och med vänlig hälsning från grannen nedanför med namn och allt.... Nehe... det fattar jag väl att det inte är roligt med kall luft, frisk och ren dock, men ändå. Nåja. Jag tog med mig båda lapparna in till mig. Först tänkte jag skriva ett svar och jag var rätt irriterad men sen ändrade jag mig. För jag har ingen lust att börja ett lappkrig med ilskna kommentarer som till slut hamnar på Arga Lappens hemsida. Ånä så roligt ska vi inte ha. ;-)

Och nu vet jag alltså vilka det är som stänger fönstret hela tiden. Men de är väldigt noga med att vädra sin egen lägenhet på annat vis. Det är ju därför jag inte kan ha öppet när det är varmare ute utan att få in deras rökmoln.

Jag lät fönstret vara stängt under helgen och jag måste ändå säga att jag tror de fattat vinken. Kanske de tänkt lite på hur, när och var de rökt, jag vet inte. Det har inte luktat lika mycket rök i min lägenhet trots att det var stängt. Det har stannat runt ytterdörren men igår kväll kändes det lite extra mycket och jag fick nog och ställde två doftljus att brinna en stund. Jag har slut på doftspray nämligen. Och sen tänkte jag att okej, jag kan väl stå ut om jag snart får dörren fixad. Detta (att de får in all kall luft bl.a) är ju också ytterligare bevis på att alla dörrarna är väldigt dåliga och egentligen borde bytas. Eller tätas om det finns möjlighet. Men de har väl inte gnällt om det till bostadsbolaget som jag har gjort. ;-) Det borde de göra.

En snickare ringde mig i alla fall förra veckan och meddelade att min dörr ska bli fixad men de ska byta ut låsen också och då tänkte de ordna med allt samtidigt. Det blir väl inom de närmaste två veckorna. Hoppas jag.

Jag skickade min tandläkarräkning till min socialsekreterare förra veckan och fick svar idag att jodå jag får ju hjälp med betalningen för det ansågs akut att jag behövde tandläkarvård. Annars var man tvungen att ansöka om extra ekonomiskt stöd innan, om det gällde annat än akut. Vad är inte akut när det gäller tandläkaren? Det undrar jag. Tandblekning skulle väl vara det enda jag kan komma på som är onödigt. Annars är väl ändå det mesta rätt akut när det gäller sånt. En årlig undersökning är väl standard i alla fall och det är ju för att slippa råka ut för obehagliga överraskningar som kan kosta ännu mer så det anser jag är absolut nödvändigt. Men det var ju tur att de ansåg att mitt ärende var akut. ;-)

När jag var hos coachen i fredags hade jag gången innan fått som uppgift att lista saker i mitt liv som var bra och som jag var glad åt och idag ska jag banne mig ta fram den listan och läsa grundligt, den var rätt lång och hon var väldigt förtjust över att jag skrivit ner allt jag kommit på, för idag känner jag mig både trött och less. Men jag vet varför, det är den månatliga hormonrusningen som alltid ger mig nån dag eller två med hopplöshetskänslor och som slår mig i huvet med alla möjliga dystra tankar. Suck.

För övrigt så ska vi fortsätta som vi börjat, jag och coachen, och jag har möte nästa fredag igen. Små uppgifter som jag ska tänka på/göra tills vi träffas igen. Jag kämpar på med att tänka framåt på sånt som jag väldigt gärna vill i livet. Vi får väl se vad som händer under veckan, om jag kan rapportera om nya rön. Hehe... Återkommer om detta.

Annars så är jag rätt nöjd med höstens alla teveserier som startat igen. Grey's Anatomy, House (jag ser på säsong 6 redan) Medium (också säsong 6) och snart... på onsdag enligt källor, så börjar min absoluta favorit som jag har väntat så in i baljan på sen förra säsongen slutade... Spooks... :-) Det blir nåt att se fram emot dessa mörka dagar och kvällar som vi har nu när november är här. Och jag ser dem ju inte på teven då utan på datorn. Utan text och utan reklam. Fast det kanske jag ska tala tyst om... ehrm... *visslar oskyldigt*

Det är kallt här inne idag, mina händer är alldeles "klakna" som vi säger häromkring. :-) De är kalla och stela och det är svårt att liksom få till det när jag skriver. Ute blåser och regnar det och är väldigt höstigt. Höjde värmen på elementet förut.

Och jag måste fundera ut vad jag ska äta till lunch... hm... ständigt denna matfråga.

Och nu kommer en sång. Jag ääääälskar den här låten. Den är så fin. Låt er inte skrämmas av att det är ett punkband som framför den (om nån nu skräms av sånt, hehe). Lyssna och njut. Den är så lågmäld och stillsam. Det finns live-versioner också men jag valde skivans.

Kraaaaam!

Green Day- Last night on Earth














Dagens citat: "Skjut inte upp det viktigaste i livet till senare."

Så var det måndag igen då...

Den här veckan är det höstlov och Viktor gläds åt att slippa gå upp tidigt och gå till skolan. Jag har nog en lite annorlunda inställning till detta. Hehe...

Efter den här veckan kommer jag att ha svårt medtagen hörsel efter att ha lyssnat till alla tjoanden och "yeah!" och slagsmålsljud och allsköns fajtande från olika tevespel som han spelar. Eller dataspel för den delen. Just nu har han återupptagit Turtles och det är en massa musik hela tiden och Turtlarna som ropar och står i. Nog för att jag gillar Turtlarna men i längden blir de lite tröttsamma... ;-)

Måndag förmiddag på konsum är en sorglig historia. Det mesta är slut, allt har för kort datum (men har för den skull inte nedsatt pris) och frukten och grönsakerna lämnar mycket i övrigt att önska. Suck. Ingen låglaktosmjölk fanns det så det får jag gå och köpa imorgon när milkobilen varit där. Den laddningen med mjölk kommer tydligen på tisdagar, jag frågade en gång nämligen. När jag skulle ta äpplen råkade jag komma åt ett som inte var så fräscht... ick! Salladen var så bedrövlig att jag bara behövde se på den på långt håll för att veta att den inte var okej.

När jag gick runt där och letade varor, som jag skulle ha men som inte fanns, tänkte jag på hur jag skulle vilja sköta om konsum. Hålla grönsaks och frukt- avdelningen fräsch och se till att färskt bröd alltid låg där det skulle. Gammalt eller snart utgånget bröd kunde säljas billigt och ligga i en korg bredvid. Inte ligga framme i hyllan och säljas till samma pris som färskt. Sånt är lurendrejeri tycker jag. För har man brått så kanske man inte kollar datum varenda gång.

Nu kan jag naturligtvis gå in på Ica och handla, den affären ligger ju bredvid men där har de inte heller särskilt stort utbud. Visserligen har de mer att välja på inom vissa kategorier men ändå... Det vore skönt att kunna ha fler val när man ska handla. För det blir oftast inte särskilt billigt när man ska stödja de lokala affärerna som de propagerar om. Eller jag har ju inte så stort val i och med att jag inte har körkort och bil för att kunna åka längre bort till billigare affärer. Men då kostar ju resan också så det kanske inte blir så billigt i längden...

Helgen har varit slö. Det har varit mörkt och blött och ställt om klockan har vi ju gjort och igår eftermiddag märktes det verkligen. Det blev mörkt redan vid tretiden. Eller jag kanske ska säga mörkare... för det har varit som i en säck hela tiden.

Nu ska jag försöka fixa lite mat. Jo det fanns allt nåt på konsum i alla fall. :-) Sen blir det tvättstugan i eftermiddag. Viktor ska få agera bärhjälp för jag har för många kassar för mina två armar.

Har inte hört nåt ännu om vad som händer med min ytterdörr. Röklukten ligger tät ute i hallen (när de är hemma allihop och bolmar här nere så känns det ända ute i köket) och jag puffar med min doftspray som jag har inne på väggen i badrummet. Då luktar det äpple en liten stund istället. Men det blir ju också dyrt för mig när jag måste använda sprayen endast i syfte att få bort röklukten. Den ska ju liksom bara användas för att ta bort ski... eh jag menar annan lukt. ;-)

Hur som helst. Här kommer nåt kul för, först och främst, min mamma som inte mår så bra just nu. Ropa på henne nu Kjell så får ni vara lite nostalgiska och kanske skratta lite samtidigt. Det finns ingen rörlig bild utan bara ljud men det finns en del gamla godingar att lyssna på som man kan välja efter att man hört denna klassiker...

Gubben i lådan

Ha en bra måndag! Kram!

Och jo just det... Idag är det den 26:e och om det finns möjlighet, ork och vilja tänd gärna ett ljus utanför ett Försäkringskassekontor i närheten. Till minne av de som inte orkade längre.

Vargån, nästan frusen. Hösten 2005












Dagens citat:
"Människan når aldrig nya oceaner om hon inte vågar lämna land ur sikte".

Störd nattsömn och vackert höstväder

Jag kom just på att det är en hel vecka sen jag skrev nåt! Huj vad tiden går fort ibland. Och det är väl tur i och för sig.

Det mesta är som vanligt, jag har herrbesök, det vill säga Isac är här och har varit sen i tisdags kväll. Så det har varit rätt många promenader både i ur och skur. Men det har varit mest i ur kanske man ska säga. Men det låter ju konstigt. Vad menas med det? Skur vet man ju vad det är för nåt... ur betyder ju klocka... jaja. I alla fall. Han stannar tills imorgon så får matte lite extra tid för sig själv och de ärenden hon behöver göra. Hon jobbar ju hela dagarna annars. Och Viktor, som kommer hem idag, får gosa med honom när vi har fredagsmys ikväll.

Runt halv fyra imorse blev min sömn störd av grannar som förde väsen. Jag är inte helt säker på varifrån ljuden kom. Det är inte så lätt att höra det faktiskt. Och precis när jag var på väg att somna om så började det låta igen. Jag vete tusan vad de höll på med. Så det har varit lite klent med sovandet på morgonkulan.

Mailade min bovärd för ett tag sen och frågade hur jag skulle göra med mina rökande grannar och fick svar igår och hon menade att endera får jag stå ut med röken, prata med dem igen eller flytta! VA? Ska jag behöva flytta för att de ska få röka ifred? Man blir ju ledsen i ansiktet. Sen tyckte jag att ytterdörrarna behövde bytas för de sluter inte tätt, det är ju därför jag får in all rök som finns ute i trapphuset och som kommer ut genom deras dörr där nedanför. Allas dörrar är dåliga i det här huset. Säkert original från 1959 när huset byggdes. Men nej de var inte dåliga och skulle inte bytas skrev hon tillbaka. Ändå fick jag en sån där infolapp från just mitt bostadsbolag igår angående brandskyddet. Jag skulle inte klara mig lång stund om det började brinna nånstans i huset för all rök skulle komma upp till mig och in här. Så jag menade att om de inte ville ordna med ny dörr för cigarettrökens skull kunde de ju tänka på brandskyddet... ;-) Man måste vara lite klurig. Men de struntar säkert i det också. De bryr sig inte för de behöver ju inte stå ut med dåliga dörrar och hänsynslösa grannar.

Tänkte passa på och flika in ett filmtips. Jag skrev för ett tag sen att jag skulle se på en film som hette The boat that rocked och det var ett tag sen jag såg den men det har inte blivit av att jag skrivit nåt. I alla fall. Jag rekommenderar den filmen varmt, i synnerhet till alla som gillar musiken från 60-talet och en hög med galna engelsmän ute på en båt. Då är denna film perfekt. :-) Ja det är en galen amerikan med också. Hehe...

Musik med Dusty Springfield, Beach Boys, Martha Reeves & the Vandellas, Otis Redding, The Kinks (mina favoriter faktiskt) med flera. Det handlar om en båt där de sänder piratradio för de fick inte spela sån "syndig" musik i vanlig engelsk radio 1967 som är året det handlar om. Som sagt; det är en härligt tokig film som man blir glad av.

Apropå tokiga engelsmän... Såg på Glorious med Eddie Izzard i söndags och skrattade non stop i över en och en halv timme. Härligt! Den mannen är så rolig. :-)

Och som avslutning för den här gången och med tanke på filmen, jag nämnde tidigare, så lägger jag in min favoritlåt med The Kinks... Det är lite skruttig kvalite på videon men den är live, låten både börjar och tar slut rätt abrubt också men den var bäst av de jag kunde hitta. :-) Just den här låten var inte med i filmen.

You really got me

Ha en bra fredag! Och alla som har fint höstväder, passa på och njut av det. :-) Kram!















Dagens citat: "Vad vore livet om man inte kunde hoppas?"

Vi börjar dagen med lite kultur...

Idag kunde jag inte hitta någon låt som hade med onsdag att göra. Ingen som jag hade lust att ha med här i alla fall. Så istället så blir det en liten snutt kultur. På rätt hög nivå tycker jag nog. :-)

Allan Preussen läser Bengt Brunte Bondeblad.

För övrigt så är det som vanligt artiklar i tidningarna om människor som är svårt sjuka men som blir nekade hjälp. I dagens NWT fanns den här.

Jag har svårt att förstå alla dessa fall av sjuka människor där det är bevisat intill sista bokstaven, eller hur man nu ska säga, att den här människan inte kan jobba, inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Sådana beslut hjälper inte folk att bli friska, det har jag tjatat om i flera år nu och jag har sagt det till folk på försäkringskassan också, men de fattar det inte ändå.

De ska heller inte säga att de lyder order, att de går efter reglerna, för det håller inte. När det finns tydliga bevis på att en människa inte är arbetsför så kan de inte fortsätta blunda för det. Försäkringsläkarna verkar ha blivit tillsagda att aldrig någonsin mer bevilja sjukpenning om så patienten är halvdöd. Det ser ju ut så för oss på utsidan. Om det är på annat vis så tycker jag de ska gå ut med vad det handlar om och stå för vad de gör. I fem års tid har jag tjatat på, skrivit och mailat till olika personer som jag haft att göra med på F-kassan, att de måste samarbeta mer med den sjukskrivande läkaren. Det vore ju bra om de kunde göra det nån gång.

Hur som helst, vi som hamnar i "utanförskapet" kanske faktiskt måste få vara där en tid för att bli friska och kunna komma tillbaka till "innanförskapet" igen. Man blir ju inte frisk om man aldrig får tid att vila och rehabiliteras.

Sen fann jag den här insändaren om balkongrökning i VF och kände mig glad. Ja inte för att hon som skrev den har problem utan att det är fler än jag som lider av detta elände och att hon faktiskt vågar opponera sig. Jag är inte ensam om att bli irriterad på detta. Det är ju ännu värre med inglasad balkong för då stannar ju röken kvar där.

När det gäller rökare har jag ju tidigare nämnt att om man klagar på rökandet så tar de flesta väldigt illa upp. De blir defensiva och kan till och med blir otrevliga. Förmodligen kan detta bero på att dels så vet de att rökning inte är bra, det är en mycket dålig vana, dels så anser de att det är deras bissniss om de röker och det ska vi andra skita i. Men det är inte bara deras bissniss, för vi andra får också i oss röken.

På SVT opinion har det pratats varmt (av vissa debattörer) om legalisering av hasch. Och att det är så bra och att det hjälper mot smärtor om det används i medicinskt syfte t.ex. Och att alkohol som kulturdrog skulle bytas ut mot detta, för att det var nyttigare. Men varför måste man ha nån slags drog alls? Varför kan vi inte ha trevligt tillsammans ändå? Och att röka hasch innebär ju att man måste ha börjat röka. Eller hur? Och då är man ju redan beroende av en drog, vilket ju vanliga cigaretter också är. Och sprit och cigaretter går ofta hand i hand tyvärr. Det ser vi ju i och med att det finns många som feströker, vad nu det ska vara bra för... Så jag tror inte att de som röker hasch endast skulle nöja sig med det på en fest. Det slinker nog ner lite "prit" också.

Någon sa också för ett tag sen att om alkohol hade införts i samhället nu (istället för en gång för längesen - vad fasen tänkte det stolpskottet på?) hade den också klassats som drog och förbjudits. Tror jag det!

Jag tror, trots mitt motstånd mot cigaretter, inte så mycket på att förbud ska hjälpa heller för folk bryr sig oftast inte om sånt. Att det är förbud på krogar och restauranger tar jag egentligen så självklart att man inte ens skulle behöva ha en lag som säger det. Vem vill sitta och äta och dricka medan folk röker i samma lokal? Blarg!

Det bästa är om vuxna föregår med gott exempel inför sina barn. Det går inte som rökare att säga till sina barn att de inte ska börja röka om man inte själv helt enkelt slutar röka. Samma med alkohol. Barn gör inte som man säger, de gör som man gör.

Sen påverkas allt både i och utanpå kroppen av rökningen. Huden, håret, andedräkten, tänderna, lungorna...

Jora så att... ;-)












Dagens tanke
Att vara modig innebär inte att man inte är rädd, det innebär att man vågar göra det man är rädd för.

Nu är det snart som vanligt igen.

Jag har inte gått i ide. Inte heller rest till främmande land och stannat där. Nej jag har varit rätt så mycket i närheten hela tiden men inte haft tid att skriva här. Och det har känts konstigt eftersom vanans makt är stor. Men idag är det skolstart och datorn är bara min en stund. :-)

Trots eländes elände och ännu mer elände så lyckades jag få Viktor att gå till skolan förut. Ja det var ju Viktor som tyckte det var elände att skolan börjar. Jag fick locka och pocka och få honom på bra humör vilket faktiskt gick till slut. Någotsånär. Isac är hos oss den här veckan så jag kunde inte vara med som föräldrarna får vara, om de vill och kan, allra första dagen. Det bjuds också alltid på fika efter själva "uppropet". Det är väl inget upprop i gammaldags stil utan mest en slags träff innan skolan börjar på riktigt imorgon. Viktor har de senaste veckorna bönat och bett om att få slippa gå till skolan mer. Han vill inte göra något annat än spela spel och ha roligt. Och var ledig förstås. Men jag tror att det kommer att gå bra när han väl börjat i gamla banor igen. Vi får väl se.

Typiskt nog så har det börjat regna och Viktor hade inget annat än t-shirt och shorts och sandaler på sig. Men han har inte så långt hem och han är alltid varm av sig så det gör nog inget om han blir lite blöt. Det är varmt ute men mulet och, som sagt, nu regnar det.

Frågade vår bovärd häromdagen, genom ett mail, om detta med rökning på balkongen och fick till svar att det enligt ordningsreglerna är tillåtet att röka på balkongerna. Näe... vet ni vad, då är det nog dags att ändra på ordningsreglerna som måste vara från 1959 då huset byggdes. För inte kan jag se det som något bra att folk som är rökfria ska behöva få in andras rök i sitt hem. Detta är mycket märkligt tycker jag nog. På den tiden visste man ju inte bättre.

Som jag nämnde så är Isac här denna vecka. Han är nyligen kastrerad så han har fått medicin i fem dagar och ska också ha en sån där plaststratt (även kallad "dumstrut" av mig) på sig, han behöver det bara på natten nu, så han inte ska komma åt såret. Han mår jättebra, såret läker och han bär tratten med fantastiskt tålamod. Även om han ger mig en och annan förebrående blick när jag sätter den på honom. Den är så stor så på skämt säger jag att han är den vandrande lampskärmen Isac. ;-) Och man kan också säga att han verkligen är "nyfiken i en strut" för trots att han stöter emot och fastnar överallt så kan han inte låta bli att försöka komma intill saker som han vill nosa på.

Regntunga skyar...

Nu ska jag tjôta lite igen...

Halloo!

Att börja veckan med att tjata om cancer kanske inte är så trevligt men när jag läste om att lungcancer gått om bröstcancer som den vanligaste cancerformen hos kvinnor så kände jag mig manad att ta upp detta.

"Vi har bara väntat på det här. Kvinnor röker mer än männen och även om de börjat dra ned på rökningen de allra senaste åren syns inte det i cancerstatistiken förrän 15–20 år senare, konsta­terar lungspecialisten Göran Boethius, ordförande i Läkare mot tobak.

Att förmå människor att sluta röka skulle vara den mest kostnadseffektiva åtgärden inom hela sjukvården, framhåller han, och förhindra att nya generationer barn tar efter vuxna.

–Fortfarande är ungefär en miljon svenskar dagligrökare. Ändå underlåter sjukvården att erbjuda rökavvänjning, det ­saknas exempelvis ännu på tre av tio vårdcentraler."

Jag tycker inte man kan upplysa nog mycket men samtidigt så får man ju inte tjata heller. För rökare är ju, som jag sagt tidigare, mycket känsliga när det gäller deras fula ovana.

Häromkvällen blev jag i det närmaste förtvivlad när min granne, som jag nämnt tidigare, bolmade på friskt och all rök steg uppåt och kom in i mitt sovrum. Det luktade ända in i sonens sovrum och det var inte ens en liten vindpust i farten så det kunde inte vädras ut. Mitt misstag var att jag inte hade hunnit stänga min balkongdörr innan hon började ryka därnere. Hade jag gjort det kunde jag minimerat skadan om jag säger så. Men det var varmt och jag ville ha in den lite mer friska kvällsluften. Jag letade upp ett doftljus som jag tände för att få en annan lukt åtminstone. Det funkade till slut.

Hennes hosta låter inte så särskilt fräsch heller och KOL dyker genast upp i mina tankar när jag hör henne. Jag har tagit hand om en äldre dam, i mitt jobb, som hade just KOL så jag vet hur plågsamt det är att ha detta. Men vad ska man göra då? För att få folk att sluta röka. Det är ju så farligt att säga till dem.

Att röka är en livsstil och sådant är ju mycket svårt att ändra på. Särskilt om man inte vill ändra på den. På jobbet blir man som icke-rökare mer eller mindre utesluten ur gemenskapen när alla rökare reser sig och går ut för att bolma och fortsätta eventuella intressanta diskussioner ute. Om man då inte följer med ut för att slippa sitta ensam kvar och då får man ju också stå ut med att själv få i sig skiten. Vilket inte är något trevligt alternativ. För att inte tala om att rökarna tillåter sig själva fler raster överhuvudtaget för att få hålla på med denna ovana.

Läste nånstans, minns inte var, att det var nån arbetsplats där rökning skulle förbjudas (förutom kanske på de raster som man ju ändå har under dagen, det minns jag inte) bara för att det var orättvist mot de som inte rökte eftersom de inte kunde ta extra raster på samma sätt eller under någon liknande "viktig" förevändning.

Tänk t.ex om man vore beroende av glass. Var och varannan stund behövde man ha en pinnglass i sig, annars blev man sur och kinkig. Och varje gång tog man en rast för att springa till frysen för att äta den där glassen. Nu behöver man ju inte gå ut i friska luften för att äta en glass eftersom det inte medför risker för andra människor, men principen är ju den att vi inte kan ta rast så fort ett beroende av något slag pockar på. Vi får helt enkelt vänta tills det vi håller på med är klart. Vänta på den schemalagda rasten. När vi kommer hem kan vi ju äta glass hela kvällen om vi vill. ;-)

Detta med rökning är väl min sk "käpphäst" eller vad man ska kalla det. Jag kommer alltid att vara rätt aggressiv när det gäller rökning. Det kan bero på att jag tvingades andas in så mycket rök under min uppväxt. Jag mådde inte särskilt bra av att göra det och blev mer och mer irriterad på de flesta rökares egoism. Oftast frågar de aldrig om det är okej att röka i ens närhet, de bara tänder sin cigg ändå. Deras behov är ju, enligt dem, alltid viktigast. Kanske är det just denna egoism som får mig att reagera så kraftigt på detta.

Och det som många rökare tydligen inte förstått; Man kan bli sjuk av rökning. Man kan till och med dö. Och respekt går åt båda hållen. Om rökarna vill ha respekt så är det på tiden att de lär sig att själva visa respekt för de som inte röker.

Men man talar för döva öron...












Sköt om er!

Förbjud telefonförsäljning!

Förbjud dessa "ringare" som alltid ska störa vid de mest konstiga tider på dygnet. Om jag vore en sån som bestämmer skulle jag omedelbart förbjuda vartenda call center i landet. Till att börja med. Det är fruktansvärt oförskämt att ringa folk och försöka tvinga på dem en massa som man inte vill ha.

De senaste veckorna har jag blivit telefonterroriserad av olika call center. Vilket är väldigt vanligt vid den här tiden på året har jag märkt. Men när jag ser ett okänt telefonnummer nu för tiden så svarar jag inte utan kollar upp det på eniro. Och om call centerföretaget har en mailadress/kundtjänst så brukar jag maila dit och be dem sluta ringa och stryka mig från listan. Och jag ger mig inte i första taget. Ibland ringer de på vanliga telefonen, ibland på mobilen. Och detta trots att man har NIX-telefoni.

Det värsta jag vet är telefonförsäljning. Jag tycker heller inte om när de ringer för att genomföra någon slags undersökning där man ska välja på en skala mellan 1 och 10 vad man t.ex. tycker om reklamen för ett visst knäckebröd. En gång ringde en människa från Rom (!) och frågade mig just om sånt. Om jag hade sett reklam för ett visst knäckebröd i teve. Ja hon var svensk men placerad i Rom och jag kunde höra hur folk pratade italienska i bakgrunden. Vilket slöseri med pengar kan man tycka, att låta folk ringa från Rom för att ställa frågor om knäckebröd.

Och jag som faktiskt brukar gå från teven när det blir reklam. Jag hade ju inte ens sett den reklam hon tjatade om. Och det sa jag till henne men hon ville att jag skulle försöka svara ändå. I och för sig gillar jag ju knäckebröd men reklamen för det brydde jag mig inte om.

För ett tag sedan skrev jag om bluffakturor och nämnde då det där hälsokostföretaget som jag försökte beställa saker från för två år sedan. Döm om min förvåning när jag nyligen (13/6) fick ett nyhetsmail från detta företag. Det såg hur rejält ut som helst med erbjudanden om extrapris på olika varor och så vidare. Men när jag gick in på deras hemsida så stod det fortfarande samma text på kundtjänst som för två år sedan. Att de för närvarande hade svårt att ta emot samtal m.m.

Jag skickade ett mail tillbaka, tillsammans med nyhetsmailet, där jag uttryckte min förvåning över att de skickat detta till mig (tydligen hade de min mailadress kvar ändå) och frågade hur de kunde vara så fräcka och skicka ut nyhetsmail när de inte kunde leverera ens de enklaste saker. Och att jag aldrig fått någon förklaring till varför de inte kunde skicka mina varor. Jag bad dem förklara sig angående min beställning som försvann för två år sedan. Och att jag alltid skulle se det som ett stort blufföretag i och med deras märkliga sätt att behandla kunder på.

Jag har inte fått något svar än och jag är inte förvånad. Förmodligen kommer jag aldrig att få det heller. Om jag får det så återkommer jag. :-)

Idag lyser solen, det är varmt och skönt. Jag har försökt sitta på balkongen och läsa lite men fick gå in akut vid ett tillfälle på grund av att jag fick cigarettrök i näsan. Lite senare när jag gick ut igen så var det okej en stund för att jag sedan istället tvingades höra någon hosta äckligt och spotta plus röka igen. Suck.

Kan inte vi, som ogillar både ovälkomna telefonringare och host/spottande rökare, enas om att förbjuda både "ringare" och rökare på en och samma gång? Jag vet folk som skulle bli lite sura men det orkar jag inte ta någon hänsyn till. ;-) Varken "ringare" eller rökare tar ju nån hänsyn till mig.

http://www.aftonbladet.se/kvinna/article19911.ab


http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=9635




Pass på alla "ringare" och rökare! Annars skickar jag The New Green Goblin på er... son till den gamle Green Goblin....hehe...

Jo jag menar allvar.... ;-)

Rökning är ingen rättighet!

Håhå jaja...

Upptäckte med lite sorg i hjärtat att det kommer att bli svårt att ha balkongdörren öppen nu i varmare tider. Varför då kan man undra?

Cigarettrök.

Min balkong ligger längst upp och vad händer med rök? Jo den stiger uppåt och på nåt vis så sugs den in i min lägenhet utan att jag gör någonting för att få in den. Tyvärr så får man ju inte gnälla på sånt. Folk kan ju ta illa upp och bli arga och känna sig kränkta. Men alla vi andra då som faktiskt inte vill få den där skiten i oss?

Läste om att det i nån kommun skulle bli förbjudet att ha husdjur på äldreboenden. Trots att det piggade upp de boende märkvärt. Och att de jämförde det med rökning. VA? Det kan man väl inte göra? Nog för att det kan lukta extra mycket av en regnblöt hund men inte är väl det lika störande och farligt som cigarettrök? Och de flesta äldre är inte allergiska. Det vore väl i så fall de som ska jobba på äldreboendena som kan vara allergiska. Men det konstiga är att väldigt många som jobbar i äldrevården är rökare och det måste de gamla stå ut med varje dag. Att det stinker rök om de som ska vårda dem.

Jag blev själv utsatt för passiv rökning under min uppväxt och har sen dess fört en lite ojämn kamp mot rökare och deras s.k. rättigheter till att få bolma överallt och hur som helst. Jag har haft och har folk i min närhet som röker och det är ingen pardon; man behöver inte röka. Det är inte en nödvändighet för någon enda människa.

Min balkong, min fristad där jag ska kunna sitta och njuta av sol, vind och luft, där ska det inte finnas någon äcklig röklukt. Det är allas rättigheter till en ren luft som jag kämpar för. Till de som röker vill jag gärna säga med is i blicken; sluta röka nu. Ta hänsyn till och ansvar både för era egna kroppar och de människor som finns runt omkring er.

Många gånger har en upplevelse blivit förstörd av folk som stått framför eller i närheten av en och bolmat. Vid utekonserter eller när man varit på kafe. Det spelar ingen roll att det är ute i friska luften, står man bakom eller bredvid någon som röker så får man det i sig lik förbaskat.

Att röka är ingen rättighet, heller ingen nödvändighet. Att andas frisk luft är det. Att ta hänsyn till andra människor är väl också något många behöver lära sig.

Nu har jag morrat klart för idag. Growlf!