Nu vet jag att i läroplanen står det att man ska utföra vissa idrotter för att kunna få betyg men hallå! Detta är ju elever med speciella behov vilket innebär att dessa elever också oftast är väldigt speciella. Det viktigaste, som jag ser det, är väl att han rör på sig. Det spelar väl ingen roll vad han gör om det ger resultat ändå. Och om han hellre tar en lång promenad istället för att spela innebandy så kan det väl vara lika bra? Men i skolan så måste man så mycket hela tiden bara för att. Och visst förstår jag att det måste finnas regler och olika påhitt att följa men ibland bör man också kunna tänka utanför den där fyrkantiga saken som väldigt många hamnar i.
Viktor avskyr det mesta som handlar om sport och lagsporter är inte alls hans grej. Så det måste ju finnas nåt annat han kan göra som ger lika bra motion som just lagsporter. För varför måste han tvingas till lagsporter när han inte har varken intresse eller sinnelag för det? Han älskar ju att simma, det är ju nåt han är väldigt bra på. Skulle han då inte kunna få simma ytterligare en dag istället? Han har extra simning på tisdagar och sen är det gemensamt bad på onsdagar men varför skulle inte han kunna få träna simning även på torsdagar? Motion får han ju och som sagt; han älskar att dyka och simma. Som sagt; är inte det allra viktigaste ändå att han faktiskt rör på sig?
Själv har jag tillbringat dagen tillsammans med Carina inne i stan på museet. Det var våran Unna-dig-själv-dag. Vi gick runt och tittade på utställningar både historiska och av målningar och konstverk. Det var helt fantastiskt. Vi åt även lunch där och sen gick vi till Panduro och kollade på snygga papper. Vi har lite nya idéer på gång när det gäller dikter. :-) Blomsterhandeln är inblandad i det den här gången. Mer om detta kommer längre fram när det blir aktuellt. Det blir väl nån gång framme i vår. Men vi måste ju planera och greja nu så allt är klart då. Det är ju bra att ha tid på sig för lite experiment och så.
Lägger in en länk här till museets fasta utställningar.
Utställningen Jag Herulen var så häftig. Höstsalongen var också fantastisk. Med en del konstverk står man där och tänker... hm... jaha... och vad är nu detta? Vad känns detta som? En del känns bara jobbiga. Och med en del så känner man att ÅH vad fint för det rör vid nåt inom en och det känns alldeles varmt liksom. Och en del blir ju man bara glad av. Både kanske av färgerna och formen. Och det är roligt att se att precis allt som man kan tänka sig faktiskt kan användas för att göra roliga och vackra saker/tavlor av. Är inte det toppen?! :-)
Imorgon ska vi till Forshaga och hjälpa till att fixa med utställningen där. Den här veckan har verkligen varit fulltecknad. Och jag känner mig rätt så trött men förmodligen så har jag en sån period nu att jag orkar mer och då tänker jag minsann njuta av det, delta och hänga i så länge jag känner att det går. Jag får väl vila under helgen. Så här aktiv brukar jag inte kunna vara och samtidigt ha tankarna i behåll. Hjärnan brukar liksom bli utbränd rätt snabbt.
Igår kväll så hade jag dock lite svårt med bokstäver och ord för när jag och Viktor satt och pratade om dinosaurier och jag skulle säga nåt om Mammuten (jag älskar Mammutar) så kallade jag den (hur otroligt det än låter så sa jag faktiskt detta) Snokhäst. Viktor tittade på mig med en min som jag inte ens kan beskriva och sen skrattade vi gott åt det. Jag skrattade åt det långt efteråt faktiskt. Ja jag är lättroad. HA! Antagligen hade jag koncentrerat mig tillräckligt under dagen på allt prat som försiggick då att allt tog slut på kvällen. Vi kan ju skylla på det i alla fall... ehrm.
Kolla! En Snokhäst! ;-)Ha det gott! Kram!
