Konstiga kravbrev och lägenhetskoll

Idag skulle jag alltså se på den där lägenheten. Och jag var och tittade på den också. Och jag blev glatt överraskad för den var större än jag föreställt mig. Rymlig hall och för övrigt trevligt planerad. MEN. Och det var ju detta jag varit lite orolig för innan... det har bott rökare där. Det kändes så fort jag klev innanför tröskeln. Nu är jag som den värsta blodhund när det gäller just cigarettrök men jag kände att en sån lägenhet vill jag inte släppa bara för den sakens skull.

Bovärden skulle kolla när eller om det kunde vara dags för renovering, tapetsering och sånt, för det tar ju bort sån lukt. Nu var det inte så extremt inpyrt men bovärden kände det också efter ett tag. I ett av rummen var det tapetserat med en rosa tapet med hjärtan... :-) Jag har en känsla av att jag får ta det rummet. Tvivlar nämligen på att det är Viktors stil. Och jag kan tapetsera om ifall det kniper. En våd idag... en imorgon. Det tar väl några dar i och med mina trötta armmuskler men ändå... går gör det nog. ;-)

Hon skulle återkomma om det där med renovering och även med villkor för uppsägning av den lägenhet jag nu bor i. Det verkade heller inte vara några problem med att jag lever på försörjningsstöd. Jag sa att jag ju gjort det de senaste två åren (vilket det nog blir nu) och att jag var med i det EU-projekt som kommunen har. Allt kom upp när vi pratade om uppsägningen och att han som har hand om'et gärna ville ha just tre månader och att jag kanske skulle få betala dubbla hyror om jag flyttade in tidigare i den nya lägenheten. Och det går ju inte för min del. Vilket jag inte hade velat betala ens om jag haft en rejäl lön.

Det verkade även gå bra med muntlig uppsägning i och med att jag flyttar inom samma bostadsbolag. Jag tror det bor studenter även i det huset men jag kommer inte att vara omringad av dem. De bor i så fall högst upp.

Så det känns rätt så bra. :-) Trots det där med röklukten. Men det går det ju att göra nåt åt. Mina grannar som bor här nedanför kan man inte göra nåt åt alls.

Och jag kommer att få badkar igen. Som jag har saknat badkar. Nog för att det är bra och väldigt praktiskt med bara en duschhörna men jag som har sån värk ibland och är så frusen... det är så härligt att lägga sig i ett kar fullt med varmt vatten och få mjukas upp. Tända ljus och kanske höra på musik samtidigt... Ack.

Idag fick jag en betalningspåminnelse från min gamla a-kassa. Jodå. Jag trodde det var ett skämt när jag öppnade och läste vad det stod. Att jag skulle betala avgiften för månaden maj 2007! VA! Och om jag inte gjorde det senast den 28 februari 2010 skulle det bli inkasso.

Jag har inte varit medlem sen maj 2008 då medlemsskapet blev uppsagt i samband med att jag sålde mitt hus och bytte hemförsäkring. Den ingick nämligen i medlemsskapet och när jag ändå hade sålt huset och skulle ändra försäkringen så gick jag ur a-kassan samtidigt. För att själv kunna bestämma var jag ville ha min hemförsäkring.

Så det märkliga är ju att de kan skicka ut räkningar så här långt efteråt. För om jag inte hade betalat räkningen 2007 hade jag redan då fått inkasso. Fattar de inte det? Eller också hade jag väl fått en påminnelse när jag sa upp medlemsskapet. Varje gång mina påminnelser kom, jo jag fick påminnelser rätt ofta för just fackavgiften var den räkning jag prioriterade bort under mina fattigaste månader, så stod det alltid att om jag inte betalade så blev det inkasso. Så det skulle jag ju redan fått i så fall. Resultatet blir ju att jag har betalat alla mina räkningar eftersom jag inte fått inkasso.

Jag skrev ett mail till den lokala a-kassan, vi får se vad de svarar. Jag kan ju inte längre gå in på mina sidor på den a-kassans hemsida för jag har ju inget inloggningslösen i och med att jag inte är medlem. Och jag vet inte om uppgifterna är kvar heller.

Så länge man har a-kassa så dras avgiften automatiskt eller kanske inte alls jag minns inte. Om något dras så är det en ganska låg summa. Det är när man har sjukpenning eller försörjningsstöd som man får betala den via en vanlig räkning. Och då får man betala en mycket högre avgift. Nu vet ju inte jag hur de gör nu, för det har ju varit en del ändringar sen den nuvarande regeringen försämrade allt som har med a-kassan att göra. (Buuu!) Det var ju också anledningen till att så många gick ur a-kassan. Förmodligen hade jag gjort det även om jag haft lön för då hade det blivit en så stor utgift att jag hellre varit utanför a-kassan. Har man redan en låg lön så är varje hundralapp viktig.

I alla fall.

Så som det ser ut nu så blir det alltså flytt framöver. Vet inte när ännu men av blir det. :-) Senast om tre månader. Nu gäller det att skrapa ihop lite folk som kan bära grejer... hm... Den här gången kan ju Viktor hjälpa till lite mer för nu är han en så stor och stark kille så han orkar bära tyngre saker. Han får trösta sig med att det bara är en liten kort trappa upp till nya lägenheten så kanske det går bra. ;-)

Viktor har vinterfriluftsdag idag. Han valde samma aktivitet som förra året; skjutning med luftgevär. Det finns en skjutbana i närheten och han var där förra året och var hur duktig som helst på att pricka rätt och han tyckte det var väldigt roligt så han ville göra det i år med. Jag är inte så förtjust i skjutning men det var ändå kul att se hans måltavlelappar som han hade med sig förra gången och att han skjutit mitt i prick på väldigt många. Trots att det var första gången. Så imorse bar det iväg med matsäcken nerpackad. Som för övrigt bestod av biffsmörgåsar, saft och ett äpple. De får även korv med bröd under dagen.

Nu ska jag ta min trötta fibrolekamen ut i köket och hämta lite mer kaffe för nu har jag skrivit så mycket så det är som den värsta roman. ;-)

Ha en bra dag! Kram!

Snart är det dags för såna här igen. För sjuhundrafemtioelfte gången. Haha...

:-)

Att vänta är ju också spännande... nåja ibland kanske.

Ja det blev inget tittande på lägenheten idag och det var inte mitt fel. Bovärden ringde mig en kvart innan vi skulle träffas och var mycket skamsen. Hon hade glömt nycklarna till just den lägenheten. Jaha. Inte så mycket att göra åt. Hon har två kontor och är här varje tisdag och torsdag men sitter annars en mil bort på själva huvudkontoret. När jag grunnade på saken senare så tyckte jag nog att de borde ha nycklar till alla lägenheter som ligger här på den här orten på det kontor som finns just här. Det måste ju vara rörigt att komma ihåg att ta med från huvudkontoret hela tiden. Knepigt.

När vi skulle titta på den lägenheten som vi nu bor i fick vi gå bort till det dåvarande kontoret och träffa den manlige bovärden som satt där. Han hade alla nycklar som behövdes i ett skåp. Vi fick ta nycklarna, kvittera på ett papper, gå och se på lägenheten och sen gå tillbaka med nycklarna till honom och säga vad vi tyckte. Han hade besökstid på kontoret så han kunde själv inte följa med. Det kallar jag förtroende. Men efter att ha jobbat här i flera år slutade han, i protest tror jag för det var nån högre upp som hade agerat väldigt illa i nåt ärende i nåt bostadsområde. Och då ville han inte vara med längre. Det stod en notis/insändare om det i det lokala reklambladet och folk var ledsna för att han slutade. Och det var synd för han var en väldigt trevlig och serviceinriktad bovärd.

Nu vill jag inte tala illa om den nya bovärden, en ung tjej som säkert är jätteduktig, men jag önskar de kunde jobba som jag trodde det var tänkt; en bovärd som är som en slags vaktmästare som går runt och jobbar bland husen och har mer personlig kontakt med hyresgästerna. Nu sitter de bara på ett kontor hela tiden. Ja de visar ju lägenheter också då... (Nä jag tänker inte gnälla om att det var bättre förr för det funkar faktiskt på det sättet som jag beskrev på andra ställen/orter, vilket jag själv upplevt för inte alltför längesen.) ;-)

I alla fall. Jag får alltså vänta tills på tisdag nästa vecka innan jag får dit och glo på den. Det blir lite drygt det gör det...

När man får nys om en ny lägenhet så kommer tankarna i huvet direkt om ifall köket ser ut si och så, hur ska jag ställa soffan, vilket sovrum ska Viktor ha... finns det silverfiskar i badrummet... passar de gardinerna där eller där... även om man inte ens varit där och tittat, man gissar bara.

Ja det blir en del funderingar. Trots att man inte ens vet om man ska bo där alls! :-) Men det är ju också det som är det roliga med bostadsbyte. För även om jag vet att det är såååå jobbigt att flytta, och att jag nu för tiden inte har de krafter som behövs för att egentligen orka med det, erkände jag för mig själv för ett tag sen att jag faktiskt gillar att flytta. Jag gillar att packa ihop och börja om på ett nytt ställe. Nu blir det ju inte så nytt i och för sig, området är ju detsamma, men själva boytan blir ju ny. Jag har flyttat mycket i mina dar, jag har slutat räkna för det är rätt många gånger, men jag känner mig alltid förväntansfull och nyfiken varje gång.

Sen känns det rätt bra att äntligen ha en möjlighet att komma bort från sånt man inte ska behöva stå ut med egentligen. Det är trevligt när tillfällena äntligen kommer. Då får man inte tveka för då blir man kvar i det elände som man vill ju vill bort ifrån.

Som jag sa igår; nya utmaningar. :-)

Önskar jag kunde slänga bort fibron också bakom nåt hörn och slippa den. Dock kan motivation göra att jag bättre står ut med både smärta och trötthet.

Ha en fortsatt bra torsdag! Kram!

Kalla händer och frusna nästippar

Höstsolen har värmt mig idag, annars har det varit redigt kallt både under natten och morgonen. Men solen värmde skönt när jag stod och väntade på bussen efter mötet jag hade med ytterligare en person som är inblandad i min återkomst till arbetslivet. :-) Eller hur det nu blir. Men man får väl tro det i alla fall. Vi hade ett mycket trevligt samtal, pratade också med min coach och vi bokade en ny tid för nästa vecka.

Vi pratade om stress, motion, avslappning, livskvalitet, massage med mera. Hon gav mig tips om ställen som har bland annat taktil massage. Jag ska fundera på detta. Sen skulle kostnader och annat kollas upp av min coach för jag sa att nån uppsjö av pengar har jag ju inte precis så att jag kan lägga en massa på massage även om jag behöver det.

Idag hade jag förresten med mig min bok som jag brukar läsa i när jag är ute och "bussar" men det var så kallt att jag bara läste en kort stund sen gick jag och ställde mig vid en vägg där solen värmde skönt, som sagt. Behövde inte vänta så länge på bussen för vi hade ett rätt långt samtal.

Livet känns rätt bra nu och det är en ovanlig känsla. Visst har jag väl stunder då jag är trött och känner mig sliten men det har varit helt okej den sista tiden. Värken kommer och går men den hemska tröttheten som brukar göra mig apatisk har hållit sig undan. Jag har haft lyxen att få känna mig som en människa, som det heter, och det går inte av för hackor. Jag hoppas bara att jag klarar av att behålla gott humör och positiv attityd även när de fysiska problemen gör det besvärligt för mig.

För jag vet att det när som helst kan komma tillbaka och däcka mig. Så det är viktigt att jobba med självkänslan och vara positiv nu medan jag orkar för då har jag nåt att stå på om/när jag blir dålig. Sen har jag också fantastiska människor (min coach bland annat) som bryr sig och kan hjälpa mig genom en eventuell svår period och det är jag så tacksam för. Det har tagit lång tid för mig och det har varit en krokig och mycket svår väg att gå och innehållit en hel del motgångar i och med F-kassans motvillighet att hjälpa men nu är jag liksom framme vid första hållplatsen av rehabilitering, jag har äntligen fått min chans och jag ska göra allt jag kan för att ta den.

Nog för att jag har saker att bli irriterad på dock... har haft mailkontakt (igen) med min bovärd som sagt att hon inte kan hjälpa mig med mina rökande grannar men däremot kan hon hjälpa mig försöka hitta en annan lägenhet. Så är det alltså. Jag ska flytta när det är de som stör. Inget om att de blir tillsagda att visa mer hänsyn. Jag har anmält mig som medlem till hyresgästföreningen och ska väl eventuellt fråga dem vad de anser om sådana fall.

Mailade till henne igen men hon har inte svarat på mitt krav på att någon kommer och kollar ytterdörren i brandskyddsyfte. Och jag har mycket svårt för sån nonchalans när det gäller en så viktig sak. Dessutom när bostadsbolaget själva gått ut med att brandskyddet måste bli bättre. Att det är viktigt att vi stannar inne i lägenheterna om det skulle börja brinna. Jag skulle behöva hoppa ut balkongvägen för här inne skulle jag inte kunna stanna. Lägenheten skulle vara rökfylld på nolltid på grund av den dåliga ytterdörren. Som tur är har jag en brandvarnare i hallen så jag skulle väl hinna vakna innan röken hunnit ända in i mitt rum och förgiftat mig. Men sen då? Ja det vore ju balkongen. För luft måste man ju ha.

Sen så tror jag att jag har kommit på varför jag nyser så dant ständigt. Mina grannar nedanför har, utöver sina två hundar, minst fyra katter... hm... Jag vet att jag inte är allergisk mot hundar men katter brukar jag nysa av.

Sov förresten så himla bra inatt. Det är inte direkt vanligt. Brukar sova oroligt och ha svårt att somna om ifall jag vaknar under natten. Men det har också blivit bättre, sovandet alltså, och jag sov mycket inatt för jag la mig tidigt igår kväll. Härligt. Jag njuter av varje stund som jag får känna mig levande. :-)

Nu ska jag ta mig lite kaffe. Kram!

Dagens citat:

"Försök att göra någon glad varje dag - om det så bara är dig själv."