En introvert typ som ej gillar foppatofflor

Imorse kändes det som om det var måndag. Fast det är fredag... och igår kändes det som söndag... och imorgon är det lördag. Hm... Det är lätt att bli vilsen på dagarna när det är helgdagar inemellan.

Hoppas alla haft det bra under helgerna och att influensan hållit sig borta. Jag har haft ovanligt mycket fibrovärk och varit ovanligt trött och det hör ju vintern till överlag. För övrigt så sa jag ju även sist jag skrev att ledigheten är härlig. Och det håller i sig. :-)

Det är ju så tråkigt mörkt varje morgon så man undrar om klockan går fel eller om den verkligen är så mycket som den ser ut att vara. Känns ju som mitt i natten. Jag brukar inte ha problem med att gå upp tidigt men vid den här årstiden är det rent hopplöst. UGH!

Imorse vaknade jag klockan fem och kunde inte somna om vilket inte händer så ofta. Jag hörde att det droppade hårt nånstans och när jag kollade utetemperaturen så förstod jag vad det var... tinande snö som droppade ner på mitt fönsterbleck. Det var på nollan då.

Och min granne ovanför började trava runt med knirr-knarrande skor en halvtimme senare. Jag har fått för mig att hon har såna där Foppatofflor som så många har i olika skrikiga färger. Nåt fulare i skoväg har jag då aldrig sett. :-) Sen började hennes lille son gnälla och föra väsen och då gick det ju heller inte att sova. Runt halv sju gick de ut och använde förstås den eländiga automatiska dörröppnaren som kunde väcka döda och OM jag hade somnat om så hade jag definitivt blivit väckt av den.

Tidningsbudet gör det varje morgon. Väcker mig med att använda öppnaren alltså. Och jag som trodde att när porten är låst så funkar inte dörröppnaren men tydligen är denna kopplad så den funkar från insidan i alla fall. Typiskt. Och jag kan bli lite härsken ibland för att (lata) folk inte kan visa hänsyn och tänka på att bara för att de är vakna och uppe så är inte alla andra det. Och i synnerhet inte mellan två och sju på morgonen. Tidningsbudet kan nämligen ramla in när som helst mellan dessa klockslag.

Jag gick upp vid sju för jag skulle ner i tvättstugan. Så jag känner mig en aning seg just nu.

För att sluta gnälla :-) så läste jag nåt förut om introverta människor. Jag fann också ett test som jag gjorde på lattjo på den här sidan. Med resultatet som följer...

Du är introvert. Du är övervägande en introvert person och har en tendens att vara inåtvänd. Du hämtar energi från ditt inre liv av tankar, reflektioner och beslut. Du uppfattar det som störande och överväldigande att ha för många människor omkring dig. Du föredrar samtal som går på djupet med en person åt gången. Du tänker efter innan du svarar och tycker inte om att bli avbruten. Du är ansvarsfull, kreativ och har starka analytiska förmågor.

Din introverta hjärna. Din hjärna har låg tolerans för signalämnet dopamin. Därför blir du nervös och utmattad när det frigörs för mycket dopamin, som till exempel vid sociala tillställningar. Introverta personer reagerar positivt på det lugnande ämnet acetylcholin som frigörs när du till exempel läser eller tecknar.

Nu ska man väl inte ta alltför allvarligt på detta test men jag kan ändå säga att det lilla som står stämmer in till stor del på mig. Så nu har jag en slags "diagnos" på varför jag är som jag är. :-) En sån där lekmandiagnos i alla fall. HA!

Ha det bra önskar den introverte olympiske svenske världsmästaren i tävlingsformen segpropp. Den enda tävlingsformen i sitt slag faktiskt! Sorteras in i kategorin "sporter som inte finns".

Kram! :-)

foppatofflor... no, no.... ;-)

Sommartider hej hej... :-)

Hoppas att ingen glömde ställa om klockorna under helgen för annars blev det nog lite tjorvigt imorse. ;-) Jag glömde det inte i alla fall. Så nu är det alltså sommartid igen. Det var ju inte längesen vi ställde om till normaltid (hörde på radion idag att det heter så, inte vintertid som man ju kanske vill säga) så jag måste ändå säga att hur som helst går tiden rätt snabbt.

Gårdagen gick ovanligt fort för på nåt vis så fattades det ju en timme och rätt som det var så hade klockan blivit tio på kvällen och jag hade glömt bort att jag ju skulle göra både det ena och det andra innan sovdags. Jag satt nämligen och läste och var helt uppslukad. Men det ordnade sig. Jag hann med det jag skulle.

Jag har börjat borsta tänderna med eltandborste (på kvällarna i alla fall) och det är fantastiskt praktiskt. Viktor har ju haft en länge och man kan ju dela borste för man har ju en sån där utbytbar borstöverdel. När jag skulle köpa en ny sån till honom senast så fanns det bara i fyrpack och då bestämde jag mig för att testa. Nog för att det durrar i huvet när jag borstar och om man tycker det är obehagligt att vara hos tandläkaren (borren och det) så kanske man inte gillar eltandborste så värst. Men det är så härligt att bara stå där och så borstar det av sig själv liksom. :-) Fast jag dreglar så bedrövligt så jag måste ha en handduk som en haklapp ungefär. Jag måtte ha rikligt med saliv...

I alla fall. Har varit på mitt andra samtal med psykologen idag på förmiddagen och det är så skönt att allt har satt igång. Det är en så stor lättnad. Vi kommer väldigt bra överens hon och jag och hon känner väl till den slags problematik jag har och vet vad som behövs för min del i terapin. Så jag tror det kommer att bli bra. Jag är enormt motiverad också och det hjälper ju naturligtvis till. Det jag skulle tänka/fundera på tills nästa gång var; Hur vill jag ha det (mitt liv) och vad vill jag? Viktiga saker att grunna på...

Och imorgon ska jag iväg på massage igen... ack vad härligt. :-)

Flyttningsbestyren är i gång förstås, det står packade kartonger i mitt sovrum, de är inte i vägen där, och jag skurade ugnen igår. Visserligen så kanske jag får ta den en gång till innan flytt men då är det värsta borta liksom. När jag ställde in lergrytan med köttfärslimpan i ugnen igår så sken den så jag nästan blev bländad så rent var det därinne. Gallret blänkte. Och det var ett h-vetes arbete kan jag säga att få allt rent. Det tog sån tid att Viktor trodde att han aldrig skulle få nån mat igår, hehe. Jag var ju tvungen att göra det när jag kände att jag orkade, hade jag väntat tills eftermiddagen hade det nog inte blivit av.

Viktor längtar efter att flytta (då slipper han gå i alla trappor varje dag) men bävar för själva flytten (då han måste hjälpa till att bära vilket också innebär ett väldigt gående i alla trappor) så han är lite kluven där för närvarande... ;-)

När röklukten (med mera) från grannarna smyger in i hallen och även invaderar badrummet så tänker jag på att snart behöver jag inte stå ut med det längre. Och då känns det lite lättare när jag tvingas öppna badrumsfönstret för att vädra och även puffa på den där doftsprayen.

Nog för att det väl kan finnas grannar i det andra huset som också har konstigheter för sig; jag slipper i alla fall röken. Andra konstiga vanor är det (tydligen) lättare att göra nåt åt om man ska tro bovärden. Det märks att det är våren för studenterna som bor utspridda i husen har börjat festa rejält. Vilket är lite trist för det blir ju inte lätt att sova om nätterna. Och jag minns hur det var förra året på Valborg... ujuj. Slagsmål ute på gården och allt möjligt bråk. På ett vis önskar man nästan ibland att det ska vara dåligt väder för då är folk lugnare vid såna högtider. Men på ett vis så vill man ju kunna njuta av att gå ut och se på fyrverkerier och brasor utan att frysa rumpan av sig.

Ha en bra måndag! Kram!

Glädjefnatt eller? :-)

Konstiga kravbrev och lägenhetskoll

Idag skulle jag alltså se på den där lägenheten. Och jag var och tittade på den också. Och jag blev glatt överraskad för den var större än jag föreställt mig. Rymlig hall och för övrigt trevligt planerad. MEN. Och det var ju detta jag varit lite orolig för innan... det har bott rökare där. Det kändes så fort jag klev innanför tröskeln. Nu är jag som den värsta blodhund när det gäller just cigarettrök men jag kände att en sån lägenhet vill jag inte släppa bara för den sakens skull.

Bovärden skulle kolla när eller om det kunde vara dags för renovering, tapetsering och sånt, för det tar ju bort sån lukt. Nu var det inte så extremt inpyrt men bovärden kände det också efter ett tag. I ett av rummen var det tapetserat med en rosa tapet med hjärtan... :-) Jag har en känsla av att jag får ta det rummet. Tvivlar nämligen på att det är Viktors stil. Och jag kan tapetsera om ifall det kniper. En våd idag... en imorgon. Det tar väl några dar i och med mina trötta armmuskler men ändå... går gör det nog. ;-)

Hon skulle återkomma om det där med renovering och även med villkor för uppsägning av den lägenhet jag nu bor i. Det verkade heller inte vara några problem med att jag lever på försörjningsstöd. Jag sa att jag ju gjort det de senaste två åren (vilket det nog blir nu) och att jag var med i det EU-projekt som kommunen har. Allt kom upp när vi pratade om uppsägningen och att han som har hand om'et gärna ville ha just tre månader och att jag kanske skulle få betala dubbla hyror om jag flyttade in tidigare i den nya lägenheten. Och det går ju inte för min del. Vilket jag inte hade velat betala ens om jag haft en rejäl lön.

Det verkade även gå bra med muntlig uppsägning i och med att jag flyttar inom samma bostadsbolag. Jag tror det bor studenter även i det huset men jag kommer inte att vara omringad av dem. De bor i så fall högst upp.

Så det känns rätt så bra. :-) Trots det där med röklukten. Men det går det ju att göra nåt åt. Mina grannar som bor här nedanför kan man inte göra nåt åt alls.

Och jag kommer att få badkar igen. Som jag har saknat badkar. Nog för att det är bra och väldigt praktiskt med bara en duschhörna men jag som har sån värk ibland och är så frusen... det är så härligt att lägga sig i ett kar fullt med varmt vatten och få mjukas upp. Tända ljus och kanske höra på musik samtidigt... Ack.

Idag fick jag en betalningspåminnelse från min gamla a-kassa. Jodå. Jag trodde det var ett skämt när jag öppnade och läste vad det stod. Att jag skulle betala avgiften för månaden maj 2007! VA! Och om jag inte gjorde det senast den 28 februari 2010 skulle det bli inkasso.

Jag har inte varit medlem sen maj 2008 då medlemsskapet blev uppsagt i samband med att jag sålde mitt hus och bytte hemförsäkring. Den ingick nämligen i medlemsskapet och när jag ändå hade sålt huset och skulle ändra försäkringen så gick jag ur a-kassan samtidigt. För att själv kunna bestämma var jag ville ha min hemförsäkring.

Så det märkliga är ju att de kan skicka ut räkningar så här långt efteråt. För om jag inte hade betalat räkningen 2007 hade jag redan då fått inkasso. Fattar de inte det? Eller också hade jag väl fått en påminnelse när jag sa upp medlemsskapet. Varje gång mina påminnelser kom, jo jag fick påminnelser rätt ofta för just fackavgiften var den räkning jag prioriterade bort under mina fattigaste månader, så stod det alltid att om jag inte betalade så blev det inkasso. Så det skulle jag ju redan fått i så fall. Resultatet blir ju att jag har betalat alla mina räkningar eftersom jag inte fått inkasso.

Jag skrev ett mail till den lokala a-kassan, vi får se vad de svarar. Jag kan ju inte längre gå in på mina sidor på den a-kassans hemsida för jag har ju inget inloggningslösen i och med att jag inte är medlem. Och jag vet inte om uppgifterna är kvar heller.

Så länge man har a-kassa så dras avgiften automatiskt eller kanske inte alls jag minns inte. Om något dras så är det en ganska låg summa. Det är när man har sjukpenning eller försörjningsstöd som man får betala den via en vanlig räkning. Och då får man betala en mycket högre avgift. Nu vet ju inte jag hur de gör nu, för det har ju varit en del ändringar sen den nuvarande regeringen försämrade allt som har med a-kassan att göra. (Buuu!) Det var ju också anledningen till att så många gick ur a-kassan. Förmodligen hade jag gjort det även om jag haft lön för då hade det blivit en så stor utgift att jag hellre varit utanför a-kassan. Har man redan en låg lön så är varje hundralapp viktig.

I alla fall.

Så som det ser ut nu så blir det alltså flytt framöver. Vet inte när ännu men av blir det. :-) Senast om tre månader. Nu gäller det att skrapa ihop lite folk som kan bära grejer... hm... Den här gången kan ju Viktor hjälpa till lite mer för nu är han en så stor och stark kille så han orkar bära tyngre saker. Han får trösta sig med att det bara är en liten kort trappa upp till nya lägenheten så kanske det går bra. ;-)

Viktor har vinterfriluftsdag idag. Han valde samma aktivitet som förra året; skjutning med luftgevär. Det finns en skjutbana i närheten och han var där förra året och var hur duktig som helst på att pricka rätt och han tyckte det var väldigt roligt så han ville göra det i år med. Jag är inte så förtjust i skjutning men det var ändå kul att se hans måltavlelappar som han hade med sig förra gången och att han skjutit mitt i prick på väldigt många. Trots att det var första gången. Så imorse bar det iväg med matsäcken nerpackad. Som för övrigt bestod av biffsmörgåsar, saft och ett äpple. De får även korv med bröd under dagen.

Nu ska jag ta min trötta fibrolekamen ut i köket och hämta lite mer kaffe för nu har jag skrivit så mycket så det är som den värsta roman. ;-)

Ha en bra dag! Kram!

Snart är det dags för såna här igen. För sjuhundrafemtioelfte gången. Haha...

:-)

Snart är det våren med nya utmaningar

Solen lyser, talgoxarna kvittrar och även om snön ligger djup så känns det ändå som om våren inte är så långt borta.

Imorgon ska jag gå och kolla på en annan lägenhet. Detta är en ny utmaning som jag har att hantera. :-) Jag har inte velat säga nåt förrän jag visste om det blev av eller ej. Jag har gett upp nu för jag vill inte ha en sommar till som den förra. Med ständig cigarettrökslukt i mitt hem och oro för att få in allt på kvällen när vi ska sova och måste ha öppet för att inte avlida av värme. Och kanske behöva tjata på grannar som ändå inte verkar höra vad man säger eller helt enkelt struntar i det. Plus slippa ha röklukt i hallen och badrummet på vintern trots en tätad dörr. (Fick alldeles nyss puffa med min doftspray som finns i badrummet eftersom det stank rök nu igen...)

Mina grannar är störande på många fler sätt än just röken (som enligt hyresvärden inte anses som en störning) men för mig är det ändå det värsta. Och bovärden sa ju i höstas att hon kunde hjälpa mig hitta en annan lägenhet om det var så att jag inte stod ut. Och jag kunde ju ha bett henne då men jag gjorde det inte. I alla fall. Jag fann den förra veckan på deras hemsida så den har nog inte varit ledig så länge för jag kollar då och då och äntligen är det en på nedre botten. Jag fick dock vänta ända tills igår med besked om ifall jag kunde få komma och titta för det var en före mig som skulle bestämma sig först om hon ville ha den eller ej. Och nu hade hon äntligen gjort det.

Den är en aning mindre än den jag har så det ska bli intressant att se den. Att bo inklämd mellan studenter och rökande, nattstökande människor är inte vad jag tycker är trevligt i tillvaron. Man kan nämligen aldrig vara säker på att få sova på nätterna när man bor i det här huset. Och jag orkar inte klaga hela tiden. Vill ju inte vara en sån där gnällkärring. ;-) Av nio lägenheter i den här ingången så bor det studenter i fem av dem. I huset med den lediga lägenheten tror jag inte det bor studenter alls. (Ljuva tanke.)

Så då är det bättre för min sinnesro att flytta när nu tillfället uppenbarat sig till slut. För det var ju en lägenhet på nedre plan som jag sökte när jag skulle sälja och flytta från mitt hus. Men de flesta lägenheter på nedre plan bebos oftast av damer som bott där sen huset byggdes. Vi har en i den här ingången med. Hon är skröplig nu och har hemtjänst. I andra porten är det ett äldre par som bor i trean på nedre plan. Det är lägenheterna högre upp som byter hyresgäster ofta.

Just den här lägenheten har jag varit i förr för längesen när jag var liten. Den ligger bara på andra sidan gården i stort sett. Men jag kommer inte ihåg hur det ser ut exakt där inne i och med min späda ålder. ;-) I alla fall. Imorgon förmiddag ska jag dit och kika på den. Viktor vill också flytta men inte bara för röken... han hatar alla trappor som han måste gå i varje dag den latoxen. Hehe...

Om det inte blir den här lägenheten så står jag i kö för en annan i alla fall. Den jag bor i nu hade stått tom i över ett år innan jag flyttade in så den kommer nog inte att bli lätt att hyra ut igen. Den skulle ju från början använts till studenter men de behövde den inte. Jag tycker nog ändå att det vore bättre om det bodde studenter här. Då kunde de störa varann utan att vanligt folk blir lidande. ;-)

Det är jäkligt jobbigt att flytta och Erika stånkade lite när hon fick höra det... "Å alla hyllor och dina böcker och det..." :-) Jo men det blir ju inte till att bära uppför en miljon trappor den här gången. Och ju fler gånger jag flyttar desto mer saker slänger jag. Så nu vet du Kjell att jag eventuellt behöver dig som chaufför av flyttkärra framöver och det blir ingen lång tur, bara runt kvarteret. ;-)

OM det nu blir den här lägenheten då förstås. Så jobbigt som det är att stå ut med rökstanken och har varit under vintern skulle jag nästan kunna ta den osedd. Ja faktiskt!

Men för övrigt har ingenting hänt... :-)

Ha en bra dag! Kram!

Fann en massa roliga kattbilder på nätet igår. Här är en som jag tycker är såååå gullig. :-)

Höst, mörker och teveserier...

Så har det blivit november då. Hm... ja tiden går fort. Jag tycker inte det var längesen jag satt här och mådde dåligt och det var sommar. För i början av sommaren var jag verkligen i eländigt skick. Det var problem med socialen och jag fick inga pengar och det ena med det andra... Fortfarande har jag inte fått nåt besked om ifall kammarrätten har tagit upp min överklagan. Sånt där tar ju tid. Och det är ju märkligt att man ska behöva överklaga till så höga instanser när det gäller ett felaktigt indraget socialbidrag.

I fredags kväll vid elvatiden, när jag passerade ytterdörren på min väg till badrummet, hörde jag märkliga ljud utifrån trapphuset så jag kikade i titthålet. Nere vid fönstret, som då var öppet och där jag fäst en liten lapp med uppmaningen att låta fönstret vara öppet eftersom vi som inte röker vill ha frisk luft, stod en person och mecklade med nåt. Han stängde fönstret plus flyttade på min lapp (kunde höra hur tejpen liksom revs upp och klistrades tillbaka) plus att det var mer prassel med papper. Mannen gick sin väg och jag hörde en dörr stängas.

Efter en stund smög jag ner och kollade. En ny lapp hade satts upp bredvid min, en hopviken A4-sida (väldigt onödigt stor eftersom meddelandet var kort) där det stod att de inte rökte i trapphuset (HA!) och att all kall luft gick direkt in i deras lägenhet och det var inte bra. Och med vänlig hälsning från grannen nedanför med namn och allt.... Nehe... det fattar jag väl att det inte är roligt med kall luft, frisk och ren dock, men ändå. Nåja. Jag tog med mig båda lapparna in till mig. Först tänkte jag skriva ett svar och jag var rätt irriterad men sen ändrade jag mig. För jag har ingen lust att börja ett lappkrig med ilskna kommentarer som till slut hamnar på Arga Lappens hemsida. Ånä så roligt ska vi inte ha. ;-)

Och nu vet jag alltså vilka det är som stänger fönstret hela tiden. Men de är väldigt noga med att vädra sin egen lägenhet på annat vis. Det är ju därför jag inte kan ha öppet när det är varmare ute utan att få in deras rökmoln.

Jag lät fönstret vara stängt under helgen och jag måste ändå säga att jag tror de fattat vinken. Kanske de tänkt lite på hur, när och var de rökt, jag vet inte. Det har inte luktat lika mycket rök i min lägenhet trots att det var stängt. Det har stannat runt ytterdörren men igår kväll kändes det lite extra mycket och jag fick nog och ställde två doftljus att brinna en stund. Jag har slut på doftspray nämligen. Och sen tänkte jag att okej, jag kan väl stå ut om jag snart får dörren fixad. Detta (att de får in all kall luft bl.a) är ju också ytterligare bevis på att alla dörrarna är väldigt dåliga och egentligen borde bytas. Eller tätas om det finns möjlighet. Men de har väl inte gnällt om det till bostadsbolaget som jag har gjort. ;-) Det borde de göra.

En snickare ringde mig i alla fall förra veckan och meddelade att min dörr ska bli fixad men de ska byta ut låsen också och då tänkte de ordna med allt samtidigt. Det blir väl inom de närmaste två veckorna. Hoppas jag.

Jag skickade min tandläkarräkning till min socialsekreterare förra veckan och fick svar idag att jodå jag får ju hjälp med betalningen för det ansågs akut att jag behövde tandläkarvård. Annars var man tvungen att ansöka om extra ekonomiskt stöd innan, om det gällde annat än akut. Vad är inte akut när det gäller tandläkaren? Det undrar jag. Tandblekning skulle väl vara det enda jag kan komma på som är onödigt. Annars är väl ändå det mesta rätt akut när det gäller sånt. En årlig undersökning är väl standard i alla fall och det är ju för att slippa råka ut för obehagliga överraskningar som kan kosta ännu mer så det anser jag är absolut nödvändigt. Men det var ju tur att de ansåg att mitt ärende var akut. ;-)

När jag var hos coachen i fredags hade jag gången innan fått som uppgift att lista saker i mitt liv som var bra och som jag var glad åt och idag ska jag banne mig ta fram den listan och läsa grundligt, den var rätt lång och hon var väldigt förtjust över att jag skrivit ner allt jag kommit på, för idag känner jag mig både trött och less. Men jag vet varför, det är den månatliga hormonrusningen som alltid ger mig nån dag eller två med hopplöshetskänslor och som slår mig i huvet med alla möjliga dystra tankar. Suck.

För övrigt så ska vi fortsätta som vi börjat, jag och coachen, och jag har möte nästa fredag igen. Små uppgifter som jag ska tänka på/göra tills vi träffas igen. Jag kämpar på med att tänka framåt på sånt som jag väldigt gärna vill i livet. Vi får väl se vad som händer under veckan, om jag kan rapportera om nya rön. Hehe... Återkommer om detta.

Annars så är jag rätt nöjd med höstens alla teveserier som startat igen. Grey's Anatomy, House (jag ser på säsong 6 redan) Medium (också säsong 6) och snart... på onsdag enligt källor, så börjar min absoluta favorit som jag har väntat så in i baljan på sen förra säsongen slutade... Spooks... :-) Det blir nåt att se fram emot dessa mörka dagar och kvällar som vi har nu när november är här. Och jag ser dem ju inte på teven då utan på datorn. Utan text och utan reklam. Fast det kanske jag ska tala tyst om... ehrm... *visslar oskyldigt*

Det är kallt här inne idag, mina händer är alldeles "klakna" som vi säger häromkring. :-) De är kalla och stela och det är svårt att liksom få till det när jag skriver. Ute blåser och regnar det och är väldigt höstigt. Höjde värmen på elementet förut.

Och jag måste fundera ut vad jag ska äta till lunch... hm... ständigt denna matfråga.

Och nu kommer en sång. Jag ääääälskar den här låten. Den är så fin. Låt er inte skrämmas av att det är ett punkband som framför den (om nån nu skräms av sånt, hehe). Lyssna och njut. Den är så lågmäld och stillsam. Det finns live-versioner också men jag valde skivans.

Kraaaaam!

Green Day- Last night on Earth














Dagens citat: "Skjut inte upp det viktigaste i livet till senare."

Kalla händer och frusna nästippar

Höstsolen har värmt mig idag, annars har det varit redigt kallt både under natten och morgonen. Men solen värmde skönt när jag stod och väntade på bussen efter mötet jag hade med ytterligare en person som är inblandad i min återkomst till arbetslivet. :-) Eller hur det nu blir. Men man får väl tro det i alla fall. Vi hade ett mycket trevligt samtal, pratade också med min coach och vi bokade en ny tid för nästa vecka.

Vi pratade om stress, motion, avslappning, livskvalitet, massage med mera. Hon gav mig tips om ställen som har bland annat taktil massage. Jag ska fundera på detta. Sen skulle kostnader och annat kollas upp av min coach för jag sa att nån uppsjö av pengar har jag ju inte precis så att jag kan lägga en massa på massage även om jag behöver det.

Idag hade jag förresten med mig min bok som jag brukar läsa i när jag är ute och "bussar" men det var så kallt att jag bara läste en kort stund sen gick jag och ställde mig vid en vägg där solen värmde skönt, som sagt. Behövde inte vänta så länge på bussen för vi hade ett rätt långt samtal.

Livet känns rätt bra nu och det är en ovanlig känsla. Visst har jag väl stunder då jag är trött och känner mig sliten men det har varit helt okej den sista tiden. Värken kommer och går men den hemska tröttheten som brukar göra mig apatisk har hållit sig undan. Jag har haft lyxen att få känna mig som en människa, som det heter, och det går inte av för hackor. Jag hoppas bara att jag klarar av att behålla gott humör och positiv attityd även när de fysiska problemen gör det besvärligt för mig.

För jag vet att det när som helst kan komma tillbaka och däcka mig. Så det är viktigt att jobba med självkänslan och vara positiv nu medan jag orkar för då har jag nåt att stå på om/när jag blir dålig. Sen har jag också fantastiska människor (min coach bland annat) som bryr sig och kan hjälpa mig genom en eventuell svår period och det är jag så tacksam för. Det har tagit lång tid för mig och det har varit en krokig och mycket svår väg att gå och innehållit en hel del motgångar i och med F-kassans motvillighet att hjälpa men nu är jag liksom framme vid första hållplatsen av rehabilitering, jag har äntligen fått min chans och jag ska göra allt jag kan för att ta den.

Nog för att jag har saker att bli irriterad på dock... har haft mailkontakt (igen) med min bovärd som sagt att hon inte kan hjälpa mig med mina rökande grannar men däremot kan hon hjälpa mig försöka hitta en annan lägenhet. Så är det alltså. Jag ska flytta när det är de som stör. Inget om att de blir tillsagda att visa mer hänsyn. Jag har anmält mig som medlem till hyresgästföreningen och ska väl eventuellt fråga dem vad de anser om sådana fall.

Mailade till henne igen men hon har inte svarat på mitt krav på att någon kommer och kollar ytterdörren i brandskyddsyfte. Och jag har mycket svårt för sån nonchalans när det gäller en så viktig sak. Dessutom när bostadsbolaget själva gått ut med att brandskyddet måste bli bättre. Att det är viktigt att vi stannar inne i lägenheterna om det skulle börja brinna. Jag skulle behöva hoppa ut balkongvägen för här inne skulle jag inte kunna stanna. Lägenheten skulle vara rökfylld på nolltid på grund av den dåliga ytterdörren. Som tur är har jag en brandvarnare i hallen så jag skulle väl hinna vakna innan röken hunnit ända in i mitt rum och förgiftat mig. Men sen då? Ja det vore ju balkongen. För luft måste man ju ha.

Sen så tror jag att jag har kommit på varför jag nyser så dant ständigt. Mina grannar nedanför har, utöver sina två hundar, minst fyra katter... hm... Jag vet att jag inte är allergisk mot hundar men katter brukar jag nysa av.

Sov förresten så himla bra inatt. Det är inte direkt vanligt. Brukar sova oroligt och ha svårt att somna om ifall jag vaknar under natten. Men det har också blivit bättre, sovandet alltså, och jag sov mycket inatt för jag la mig tidigt igår kväll. Härligt. Jag njuter av varje stund som jag får känna mig levande. :-)

Nu ska jag ta mig lite kaffe. Kram!

Dagens citat:

"Försök att göra någon glad varje dag - om det så bara är dig själv."

Störd nattsömn och vackert höstväder

Jag kom just på att det är en hel vecka sen jag skrev nåt! Huj vad tiden går fort ibland. Och det är väl tur i och för sig.

Det mesta är som vanligt, jag har herrbesök, det vill säga Isac är här och har varit sen i tisdags kväll. Så det har varit rätt många promenader både i ur och skur. Men det har varit mest i ur kanske man ska säga. Men det låter ju konstigt. Vad menas med det? Skur vet man ju vad det är för nåt... ur betyder ju klocka... jaja. I alla fall. Han stannar tills imorgon så får matte lite extra tid för sig själv och de ärenden hon behöver göra. Hon jobbar ju hela dagarna annars. Och Viktor, som kommer hem idag, får gosa med honom när vi har fredagsmys ikväll.

Runt halv fyra imorse blev min sömn störd av grannar som förde väsen. Jag är inte helt säker på varifrån ljuden kom. Det är inte så lätt att höra det faktiskt. Och precis när jag var på väg att somna om så började det låta igen. Jag vete tusan vad de höll på med. Så det har varit lite klent med sovandet på morgonkulan.

Mailade min bovärd för ett tag sen och frågade hur jag skulle göra med mina rökande grannar och fick svar igår och hon menade att endera får jag stå ut med röken, prata med dem igen eller flytta! VA? Ska jag behöva flytta för att de ska få röka ifred? Man blir ju ledsen i ansiktet. Sen tyckte jag att ytterdörrarna behövde bytas för de sluter inte tätt, det är ju därför jag får in all rök som finns ute i trapphuset och som kommer ut genom deras dörr där nedanför. Allas dörrar är dåliga i det här huset. Säkert original från 1959 när huset byggdes. Men nej de var inte dåliga och skulle inte bytas skrev hon tillbaka. Ändå fick jag en sån där infolapp från just mitt bostadsbolag igår angående brandskyddet. Jag skulle inte klara mig lång stund om det började brinna nånstans i huset för all rök skulle komma upp till mig och in här. Så jag menade att om de inte ville ordna med ny dörr för cigarettrökens skull kunde de ju tänka på brandskyddet... ;-) Man måste vara lite klurig. Men de struntar säkert i det också. De bryr sig inte för de behöver ju inte stå ut med dåliga dörrar och hänsynslösa grannar.

Tänkte passa på och flika in ett filmtips. Jag skrev för ett tag sen att jag skulle se på en film som hette The boat that rocked och det var ett tag sen jag såg den men det har inte blivit av att jag skrivit nåt. I alla fall. Jag rekommenderar den filmen varmt, i synnerhet till alla som gillar musiken från 60-talet och en hög med galna engelsmän ute på en båt. Då är denna film perfekt. :-) Ja det är en galen amerikan med också. Hehe...

Musik med Dusty Springfield, Beach Boys, Martha Reeves & the Vandellas, Otis Redding, The Kinks (mina favoriter faktiskt) med flera. Det handlar om en båt där de sänder piratradio för de fick inte spela sån "syndig" musik i vanlig engelsk radio 1967 som är året det handlar om. Som sagt; det är en härligt tokig film som man blir glad av.

Apropå tokiga engelsmän... Såg på Glorious med Eddie Izzard i söndags och skrattade non stop i över en och en halv timme. Härligt! Den mannen är så rolig. :-)

Och som avslutning för den här gången och med tanke på filmen, jag nämnde tidigare, så lägger jag in min favoritlåt med The Kinks... Det är lite skruttig kvalite på videon men den är live, låten både börjar och tar slut rätt abrubt också men den var bäst av de jag kunde hitta. :-) Just den här låten var inte med i filmen.

You really got me

Ha en bra fredag! Och alla som har fint höstväder, passa på och njut av det. :-) Kram!















Dagens citat: "Vad vore livet om man inte kunde hoppas?"

Septembersöndag - utan snuva... äntligen.

Narig under näsan och med vissa hostanfall kvar som rester av förkylningen känns det rätt så bra idag. Trots att det är söndag. :-)

Under veckan som gick, i onsdags närmare bestämt, ringde min socialsekreterare och meddelade mig glad i hågen att nu hade hon äntligen lyckats fixa en coach till mig och att det fanns lite tider för möte att välja på. Men hon blev mindre glad i sin håg när hon hörde hur snorig och hostig jag var för tiderna var nämligen redan torsdag/fredag. Men vi löste det genom att hon skulle be coachen ringa mig på en av tiderna istället. Toppen!

På fredag förmiddag ringde alltså min coach och vi hade ett mycket bra samtal. Det är en yngre kvinna (jag går bara på hur hon låter, har ingen aning om hennes ålder) och hon var mycket positiv och tillmötesgående. Hon har för övrigt tidigare jobbat som socialsekreterare men jobbar nu helt och hållet med att vara coach. Vi har bokat ett möte, där vi får träffas öga mot öga så att säga, på fredag (den 25). Det känns väldigt bra att äntligen ha fått en kontakt. Nu behöver jag inte känna mig som om jag flyter omkring i ett töcken och vara orolig. Ja orolig kan jag ju vara ändå om jag vill men det finns ju ändå en människa som man kan kontakta om det skulle bli nåt.

I alla fall. Gårdagen, denna underbara septemberlördag med värme och sol, tillbringade jag i ett slags "ingenmansland". Jag var så trött och kände mig så slut efter den här veckans förkylning och när jag äntligen slappnade av inför helgen så blev det stopp. Jag struntade i det mesta, disk och hårtvätt och sånt där världsligt :-) och satt vid datorn och läste mest hela dagen som en säck potatis. Sen låg jag ute i min stol på balkongen och sov en lång stund. Jag vaknade när solen gick i moln så då gick jag med. Fast inte i moln utan in.

Väcktes strax före klockan ett inatt av att mina "duktiga" grannar nedanför hamrade och spikade. Det vete tusan vad de höll på med men jag blev lite härsken och stampade i golvet när de hamrade igen. Sen blev det tyst. Det var helt tyst i huset förutom deras oväsen. Undrar om de tror att bara för att de inte hör nåt tror de att vi andra inte hör dem... hm... märkligt folk.

I fredags fick jag förresten ett brev från länsrätten angående det där socialbidraget som jag blev fråntaget i juni. Och jag vet att jag inte skickade in någon mer överklagan än den som skickades till kommunen. Datumet var för snart så jag hann inte och orkade inte heller. Det blir ju aldrig annat än avslag på vad det än är som överklagas. Så det känns ju hopplöst liksom.

Jag har nu tre veckor på mig, det var avslag förstås vad annars, att skicka in ytterligare en överklagan och det kommer jag att göra. Och det beror på att den enkla lösning jag tjatade så in i baljan om men som de inte tycktes vilja fatta användes nu senast av min socialsekreterare, och min coach, i och med att vi kunde ta allt på telefon.

De menade också att min anledning; att jag var för dålig att orka gå på möte, skulle ha intygats av läkare. PÖH! Vad är det för dumheter. Det finns två läkarutlåtanden om min fibro, det senaste från mars/april i år, jag kan väl inte ränna hos läkare och få intyg så fort jag blir sämre. Har de ludd i huvudet på länsrätten eller?

Men jag har redan börjat skriva detta överklagande och ska skicka det så fort som möjligt.

Sen har jag också följt det som hänt genom RESURS och Margareta Tigers namninsamling. (Skrolla uppåt så går det att läsa om tillfället.) Som hon lämnade till politikerna i onsdags, tror jag det var. Denna namnlista (som jag såklart skrev på för längesen) var protester mot de nya reglerna för sjukskrivning med mera. Och stolpskottet Gunnar Axén (och det är en snäll etikett jag ger honom där, jag kan värre) menade att alla som skrivit på hade missförstått reglerna och att han tyckte det system vi har nu funkade jättebra.

Jojo. Vilken planet lever han på? Jag har aldrig varit med om maken till karl att vara så korkad. Och det står jag för att jag tycker.

Läs gärna mer överhuvudtaget på Resursbloggen. Det skrivs mycket klokt där.

Just nu har jag en bättre period i min fibro och det tror jag helt och hållet beror på att jag försökt koncentera mig på positiva, roliga saker under sommaren. För mig betyder inställning och tankar väldigt mycket. För jag blir lätt deppig och då ger jag liksom upp. Jag har skrattat mycket, sånt hjälper oerhört. Man får aldrig glömma skrattet. Det är så läkande att flabba så mycket man kan. :-)

Ha en bra söndag! Kram!

Här kommer det lite "nyheter" från Claes Eriksson. :-) Jag gillar hans inställning till att nyhetsuppläsare borde kunna vara lite mer personliga... hehe... Skratta gott!

Solen värmer, fåglarna kvittrar...

Solen skiner och snön gnistrar och det känns faktiskt att solen värmer nu. Talgoxarna är i full fart med sitt kvittrande, vilket jag fick bevis för imorse när jag var ute på min promenad. Skolan låg öde och tyst. Men snart är det dags igen. Viktor kommer säkert att gnöla hela söndagen för att han måste gå till skolan på måndag. Än har han inte kommit hem, det ska bli kul att få veta vad han gjort den här veckan.

Jag vet vad mina grannar nedanför mig hållit på med under sportlovet. Smällt i dörrar ständigt och jämt (mer än annars), dag som natt, grälat och bett varann hålla käften. De är också väldigt duktiga på att dra omkring med möbler sent på kvällarna. Och klampa runt med väldigt arga steg. Det är lite olika vad folk väljer att göra när det är skollov... ;-)


Denna dagen - ett liv. Gör det bästa av den för den kommer inte tillbaka. Imorgon är det nämligen en annan dag. ;-) Eller som Galenskaparna sjunger; "Här har du din morgondag, en present till dig från jag..."

Idag fick jag förresten den nya Biltemakatalogen... hehe...


Snart är det dags för den tidiga vårens blommor att kika fram, om de inte redan gjort det på sina ställen.

Fredagsstämning

Jag gillar att möblera om. När jag får en ide om att kunna placera mina möbler på ett annat, kanske bättre och mer praktiskt, sätt än de står just då så börjar jag direkt planera hur själva omflyttandet ska gå till. Jag får ju alltid bära runt allt själv så jag måste kunna orka med det liksom.

Tänk att flytta en bokhylla. Det är ju rätt trist att plocka ur allt ur hyllan, lägga det på ett bra ställe och kånka iväg hyllan till ett annat ställe, men sen... när den står där. Tom och väntar på att fyllas på nytt. Då kan man ju ställa på ett annat sätt än man hade förut. Förnya allt. Jag gillar att förnya. Och jag tror också att möblera om i mitt hem är det enda jag för närvarande kan påverka i min tillvaro som ingen annan har nånting med att göra alls. Ingen kan lägga sig i hur jag möblerar och ändrar i mitt hem. Och inte kostar det nåt heller. Så fort jag känner att jag behöver förnyelse eller förändring så kan jag ju alltid möblera om och så känns det nytt igen. Och om möblerna verkligen hamnar på ett bra ställe så kanske de får stå kvar så. Tills jag flyttar. Jo, jag gillar ju att flytta också. Bryta upp och starta om. Släng bort det gamla, ta in det nya. Eller flytta om det gamla då kanske är mer rätt...

Idag är det äntligen fredag, jag har väntat sen förra fredagen på den här fredagen. Helgerna är slut, jag har möblerat klart (jo jag flyttade om lite igår vilket känns i kroppen) och jag har en ensam och lugn tevekväll med chips att se fram emot. Men det skulle inte förvåna mig om jag somnar i soffan för jag är rätt sliten.

För några dagar sen fick jag en rymdlänk av min äldste pojke. Vi delar fascinationen för rymden och kollade på stjärnorna så mycket vi kunde när han var hemma under jul. Det är en länk där man kan gå in och kolla på rymden och stjärnhimlen. Det var fantastiskt! Det är alltså som stjärnorna står just för dagen, varje dag, om man för muspekaren över dem så får man också deras namn. Man kan också gå in och se bilder på jorden tagna från rymden. Här är länken.

Apropå det jag skrev igår om de där pojkarna som störde... jag fick svar från bovärden och det skulle framföras till de som har hand om de (gymnasie)ungdomar som bor i lägenheterna och om störningarna fortsatte framöver ville hon att jag hörde av mig igen. Inne hos pojkarna var det igår kväll så tyst att man nästan skulle kunnat höra en knappnål falla. Fast jag hörde dem rumla omkring rätt sent, förmodligen innan de skulle sova, men inget brölande igår och det var ju bra.

Istället väcktes jag av grannen nedanför mig före halv sju imorse. Hennes teve var på och det pratade därnere och hon själv rände omkring och stampade. :-) Ja jag säger då det. Är det inte det ena så är det det andra. Men det är många gånger sen den dagen hon flyttade in som jag faktiskt undrat när hon sover alls. För vilken tid man än är uppe på dygnet (toabesök och sånt) så nog verkar hon vara vaken och greja där nere.

Det är märkligt vad en del människor har mycket för sig om nätterna... ;-)

Ha en bra fredag. Det ska jag ha.

Kram från en möbelbärerska.


En sån här bokhylla vore det ju svårt att flytta på. En sån har jag inte men jag skulle gärna ha en.. :-) För böcker har jag verkligen så jag kunde fylla upp den.






Mina hyllor ser mer ut så här liksom...













Lite tråkigare kanske men lättare att flytta på.

Nu blir det tufft för kommunerna, men det är ju inte nåt nytt.

Ännu har jag inte hunnit läsa några nättidningar men igår fick jag ett mail med en artikel angående socialbidrag. Det var en artikel från tidningen Aktuellt i politiken (socialdemokratisk) och detta är ju vad jag fattade skulle hända redan när Försäkringskassan började neka folk sjukpenning. Och sen kom ju höjningen av a-kassan som då många gick ur. Nu står jättemånga arbetslösa oförsäkrade just på grund av detta.

Om de haft huvet där det ska vara och inte under armen hade ju de i regeringen fattat detta. Men på nåt vis så trodde de inte att svenska folket skulle göra nåt så "dumt" som att gå ur a-kassan bara för att den blev dyrare.

När jag fick a-kassa och var arbetssökande så betalade jag en låg avgift (endast fackavgiften) men när jag var sjukskriven till exempel fick jag betala mer än dubbelt så mycket. När jag först började få socialbidrag så hade jag en fackavgift plus a-kasseavgift på över 400 kronor i månaden. Visserligen så hjälper ju socialen till med just dessa avgifter. Det plus barnomsorgsavgiften. Men jag sa upp både facket och a-kassan och det ångrar jag inte. Vad ska jag vara med där för nu? Jag kanske aldrig kommer att ha ett jobb i den utsträckningen igen. Och inte inom vården, i så fall så kanske det blir ett annat fack OM det blir nåt alls. Det verkar inte som om särskilt många fack orkar kämpa för sina medlemmars rättigheter nu för tiden.

Här är länken till artikeln.

Ett par utdrag ur den...

"Sju av tio socialnämnder klarar inte att hålla sin budget 2008, bland annat på grund av att allt fler söker socialbidrag som en följd av försämringar i a-kassan och i sjukförsäkringen."

"Detta framgår av en undersökning från Akademikerförbundet SSR. Nästan hälften av politikerna i socialnämnderna säger att socialförvaltningen har fått fler ärenden efter förändringarna i a-kassan och tre av tio anser att de fått fler ärenden efter att de nya sjukskrivningsreglerna börjat gälla. Hälften av socialförvaltningarna uppger att de fått fler ärenden efter förändringarna i a-kassan och sjukförsäkringen. Detta har bidragit till att sju av tio socialnämnder i landet kommer att redovisa underskott för 2008, redan innan höstens stora varselvåg har omvandlats till uppsägningar och arbetslöshet. – Vi kräver att staten ökar statsbidragen till kommunerna för att socialtjänsten ska klara försörjningsstödet till de människor som nu blir arbetslösa och inte har tryggad ersättning på annat sätt, säger SSRs förbundsordförande Christin Johansson."

Det kommer att bli hårt framöver. Men det är regeringens beslut som ställt till det så här. Om de lugnat sig med både sjukförsäkringar och a-kassa och istället gjort undersökningar om hur det skulle funka i praktiken innan de ändrade så tror jag att läget varit mycket ljusare nu.

Om man känner för att avreagera sig (på vad det nu kan vara) så kan man ju alltid skriva en arg lapp. Eller gå in på den här sidan. Där kan man läsa andras arga lappar. :-)

Själv har jag mailat min bovärd efter att ha tröttnat på studenterna på andra sidan väggen som har varit vakna hela (jäkla) natten och stökat. :-( De kom tillbaka igår efter att ha varit på jullov. Jag har haft rätt mycket tålamod med dem under höstterminen men nu orkade jag inte mer. Till och med Viktor hade hört dem under natten och det vill inte säga lite. Han sover nämligen oftast så hårt att han knappt ens skulle höra om en raket avfyrades utanför fönstret. Nog för att jag kan förstå om de var glada att återförenas efter jullovet men nån måtta på glädjen kan det väl vara? Ibland önskar jag att man kunde sätta ljuddämpare på bröliga tonårspojkar... suck

De fick ju tillsägelser förra vårterminen för att de stökade och då blev det lugnt sen. Men de har tydligen "glömt" bort det nu.

Det är tyst hos brölisarna för tillfället. Undrar om de sover? Kanske man skulle ta och dammsuga lite... på väggen och så... ;-)







Kram!


Och gäsp från en tröttögd... Är det ett ord förresten... hm...

Ibland går faktiskt skam på torra land...

Så nu har man sett den några gånger. Vilken då? Jo, Försäkringskassans reklamfilm. Och aldrig tidigare har jag sett värre lögner framställas på ett så fint sätt. Inte ens i de vanliga och ibland flashiga reklamfilmerna om mat från Findus eller olika hårprodukter.

Första gången jag såg den så trodde jag det var en reklamfilm för nåt trevligt försäkringsbolag men döm om min förvåning när allt avslutades med Försäkringskassans logo. Jag satt nog och gapade i över fem minuter över detta. Fick höra på radion imorse att denna film kostat 15 eller om det var 19 miljoner kronor att göra. Till vilken nytta då? Tänk vad många människor som hade kunnat få hjälp för den summan! Och då hade de dessutom verkligen kunnat förbättra sin urusla status.

Ingen i hela Sverige tror på Försäkringskassan efter allt som den ställt till med. Ingen litar på denna myndighet. Och det oavsett hur många reklamfilmer de gör. De kan nämligen inte leva upp till det som de säger i filmen. Det är jag själv ett levande bevis på. Därav min stora förvåning. De kan alltså blåneka att betala ut sjukpenning för två månader men de kan lägga 19 miljoner på en reklamfilm utan att blinka. Men det är ju som med allt kommersiellt; det ska ju låta bra och se bra ut för att folk ska bli lurade att tro på det.

I dagens Värmlands Folkblad får vi uppgifter som jag faktiskt bara väntat på eftersom jag vetat att de måste komma nån gång. Uppgifter som styrker det jag förstod för länge sen och som jag sagt till de handläggare på F-kassan som jag haft. Att de som blir ignorerade får mer problem, att de inte blir friskare bara för att någon på F-kassan säger det. Det är bra att det finns bevis, men det är mindre bra att de som styr inte bryr sig om bevisen. Men som vanligt så är det för många som har skygglappar på och som inte vill se. De bara ångar på och så länge de själva är friska behöver de ju inte bry sig...

Från det ena till det andra... den här historien om tevebilden och allt snurr som varit runt detta under sju veckors tid blev lite märklig häromdagen. Jag fick ett mail från bovärden som sa att en av de ansvariga för bostadsbolaget tydligen hade pratat med mig och meddelat hur det låg till. VA!? Vad menade människan? Det är ingen som pratat med mig och absolut inte den hon nämnde. Jag mailade tillbaka och frågade varifrån den uppgiften kom. Fick till svar att det var han själv som sagt det. Jag började förstås undra vem i hela friden han talat med som utgivit sig för att vara jag. Har jag fått en dubbelgångare? Har han pratat med mig i sin fantasi och det var så verkligt att han faktiskt tror att det var på riktigt? Hur kan han säga att han pratat med mig när han inte gjort det?

En gång för längesen var jag med om nåt liknande, fast mycket värre. Vi bodde då i Karlstad och hade fått en massa anmälningar på oss av en hämndgirig granne. Bostadsbolaget skickade ett rekommenderat brev med hot om vräkning och menade att de varnat mig åtskilliga gånger men att jag inte gjort som de sagt till mig. I brevet stod uppräknat en massa saker som jag anklagades för men som jag aldrig gjort.

Där stod jag också frågande. Ingen hade varnat mig för nåt. Två bovärdar med allvarliga miner hade varit hos mig vid ett enda tillfälle och påtalat att någon anmält att vår hund störde, vilket heller inte var nåt att anmäla för egentligen - vovven var ensam väldigt kort stund nån gång per dag och gnydde och var lite ledsen - men inga andra "varningar" hade utfärdats. Dessutom så fixade vi det genom att inte lämna honom ensam ens fem minuter efter detta samtal. Och vi som är en mycket stillsam familj blev förstås mycket ledsna.

Jag tog kontakt med bostadsbolaget och frågade vad de menade med detta men fick till svar att de hade gjort rätt och om jag inte skärpte mig så åkte vi ut. Jag fortsatte att maila, pratade med bovärdar och lyckades till slut få en ursäkt från bostadsbolaget genom en bovärd som själv tyckte allt var konstigt. De fick till slut lov att erkänna att de hade fel. Och att grannen som anmält mig skulle råka illa ut själv om han fortsatte anmäla mig för sånt jag aldrig gjort.

Vilket de ansvariga på bostadsbolaget rätt snart förstod att han hade gjort när de kollade upp allt ordentligt. Jag hade också turen som fick hjälp av en mycket sympatisk bovärd som rätt snabbt kunde konstatera att de gjort fel. Det var också han som sa ifrån om att de utfärdat varningar till mig eftersom han kunde hjälpa mig bevisa att ingen hade gjort det. Som också sa att inget av detta skulle ligga kvar på mig i framtiden eftersom det var felaktiga anmälningar.

Men hur kunde detta gå så långt utan att jag ens var inblandad? Jag som heller aldrig stört eller blivit anmäld för något tidigare. Det är ju vad man frågar sig. Jag har bott i lägenhet större delen av mitt liv och aldrig varit med om nåt sånt förut. Så om folk som har makten att ställa till ett elände för en kan få för sig såna här saker då har man inte så mycket att sätta emot. Resultatet blev ju också att jag inte ville bo kvar utan nästan letade ihjäl mig efter en annan bostad och fann då det hus som jag nyss sålt. Och på den vägen är det...

Så som sagt... ibland går skam på torra land. ;-)

Ha en bra dag alla!

Kram!

Kanelbullens dag

Det verkar som om det blir mer och mer sällan som jag skriver här men rätt som det är så kanske det blir varje dag, det vet man aldrig. Varje dag den här veckan har jag faktiskt tänkt att jag skulle skriva en skvätt men jag har inte hunnit. Vilket kanske låter märkligt men det är sant. Det har varit en del annat att stå i och som jag tidigare sagt; tiden går men inte jag.

Hösten har redan kommit in i oktober och det är lite svårt att hänga med i svängarna. Snart är det jul. Jodå, det kommer att gå fort som räcer fram till advent och sen går de där fyra veckorna fram till jul lika fort om inte fortare. Men det känns rätt okej och anledningen till det är att jag inte behöver bekymra mig om snöskottning och höga elräkningar. Att vara befriad från detta gör mitt liv så mycket enklare och trevligare. Det där med snön brukar ju inte hända förrän längre fram, på våren nästan, men elräkningarna var ju en pest mest hela tiden.

Efter sju veckor med världens sämsta tevebild så blev den äntligen bra i torsdags kväll och har varit sen dess. Som genom ett under. Jag har mailat bovärden, jag har ringt till canal digital flera gånger under dessa veckor, och nu senast i måndags, men inget har hänt. Häromdagen, onsdag närmare bestämt, så mailade jag bovärden igen och undrade om vi hyresgäster verkligen skulle behöva betala för detta elände och vips så var bilden bra igen redan på torsdag. Plus att jag fick besked om att från och med nästa vecka skulle nån firma ta hand om och greja med kabelnätet. VA!? NU!? Efter att vi haft det så här i sju veckor? Man häpnar. Jag trodde allt var fixat nu, de har ju verkligen haft tid på sig och vetat om länge att det var fel på det. Jaja... då är det väl kanske att vänta sig tillfällig avstängning/nedsläckning och annat tråkigt under tiden som de ordnar med det. Vi får se.

Jag ville nästan inte stänga av teven på torsdag kväll för att det var så fin bild. Efter sju veckor med kornig bild och mycket störningar så är det ljuvligt att slippa anstränga ögonen för att se vem som är med i programmen. Ettan och fyran har varit allra värst, nästan omöjliga att se på ibland, och det är också de kanaler som jag ser på mest. Det var så klar bild så det var som om man putsat glasögonen ordentligt även om man inte ens hade dem på sig.

Mina grannar, de unga pojkarna på andra sidan väggen, har hållit igång som vanligt men sent en kväll runt 23.30 fick jag nog och bankade i väggen. Då blev det tyst. Så tyst att man kunnat höra en knappnål falla. Jag somnade äntligen i tystnaden. Sen dess har de hållit sig lugna och det var ju bra.

Den ungen mannen här bredvid i trappuppgången fick sent en kväll besök av en annan granne, som bor under honom. Mannens upprörda röst hördes in till mig där jag låg och löste korsord så jag gick upp och kikade i titthålet på dörren för att se vad som pågick därute.

Den irriterade grannen sa att nu fick det bli slut på drämmandet i ytterdörren varenda kväll för han behövde sova eftersom han gick till jobbet tidigt. Pojken lovade att sluta drämma igen dörren. Skyllde på att den varit trög av luftfuktigheten (?) så att det var därför han tvingats ta i så, men att det var bättre nu... jojo... Ehrm... Nog för att han drämt igen den några gånger till efter detta men han har absolut bättrat sig. "Tänk efter lite!" bad mannen. Och det var ju just det jag skrev om förra gången. Att de inte kan tänka att det finns fler som bor i huset som de ska ta hänsyn till. Mannen menade att på helgerna brydde han sig inte om ifall det var oväsen i lägenheten och trapphuset, men på vardagarna skulle det vara tyst och lugnt efter klockan 22. Gissa om jag blev glad där jag stod och tjuvlyssnade. Vi får hoppas att informationen gick in. :-)

Idag tycker jag att vi ska äta kanelbullar. Om man kan få tag på några. Jo för det är kanelbullens dag idag. Jag har tyvärr inga bullar men en härlig chokladsockerkaka som väntar på mig i köket. ;-)

Ha en härlig lördag! Kram!


Mums!