Internationella Fibromyalgidagen 12 maj

Som rubriken säger så är det den internationella Fibromyalgidagen idag. Jag hoppas att den uppmärksammas på många ställen och att framförallt anhöriga till människor med fibro, friska människor överhuvudtaget, tar chansen att lära sig vad det innebär att ha just denna sjukdom. Okunskap är ett stort problem. Och motviljan att försöka förstå nånting som inte syns på utsidan men som finns i varierad styrka på insidan och ibland bryter ner en totalt. 

En sjukdom som fortfarande många avfärdar med att det är påhittat. Men varifrån kommer värken i kroppen då? Och en sak till; hur man upplever värken och sjukdomen i sig beror på vem man är som individ. Vilket också gäller för en hel drös andra sjukdomar faktiskt.

Det är svårt att förklara hur fibromyalgi påverkar utan att bli väldigt långrandig för det har nämligen inverkan på i stort sett allt i ens liv. Hur man sover, om man orkar motionera, vilken mat som passar den numer extremt känsliga magen, koncentration, tålamod... ja i stort sett allt. Fibron är med överallt.

Det svåra är att liksom hitta sig själv igen när man fått fibro för den person man var förut finns ju nästan inte längre. Man har blivit en annan person med helt andra behov än förut. Det påverkar också ens självkänsla och självbild. När man inte längre känner igen sig själv så tappar man fotfästet för ett tag. Och det kan ta lång tid innan man kan förlika sig med att man inte längre är den starka och energiska människa man en gång var. Jag jobbar fortfarande på det även om jag kommit en bit på väg. Man blir arg och frustrerad när ingenting fungerar. Och om/när man blir misstrodd mitt uppe i allt blir det ju förstås ännu värre.

Dagen efter hyllskruvandet med diverse möbelflyttning så fick jag mjölksyra i nacken och axlarna av att diska. Allt har fått stå som det blev från i måndags för jag måste vila så att musklerna orkar med nästa omgång. Och nu har jag ju också ägnat mig åt Isac och då blir det han som får min uppmärksamhet och min energi. Det är ju också så jag vill ha det. Möblerna står ju kvar, de springer ingenstans, och att umgås med honom ger mig en hel del annat. Han är medicin på många sätt. En levande varelse som behöver mig en stund. Och framförallt så får jag motion vilket jag ju också behöver.

Och på tal om Isac så fick han stanna en natt till. Han skulle ju ha hämtats igår men tåget som matte skulle åka med blev så försenat att det var lika bra att han fick stanna. Det är så tråkigt att sitta uppe och vänta och vi visste inte hur sen hon skulle bli. Han ligger just nu i soffan som en slöfock. :-)

Det var rätt kallt imorse när vi var ute, det blåste friskt, men det regnade inte som tur var. Solen var faktiskt framme. Igår såg jag att häggen är på väg att börja slå ut. Det känns konstigt att se det när man går där påpälsad som vore det i november. Luktar gott gör det också. Och när man är ute sådär tidigt på morgonen så har man endast fåglarna till sällskap. Ytterligare en fördel med att gå ut tidigt även om det tar emot när man kravlar sig ur sängen. Även spirean är på gång, det såg jag igår när jag gick förbi ett hus där de hade en spireahäck. Så trots att det ibland inte känns så är våren här. Kommer värmen och solen ovanpå all denna blöta så kommer allt att explodera i blomning.

Ha en jättebra dag och om ni känner någon med fibromyalgi så tänk på och respektera den personen lite extra. Passa på att lära er om den osynliga (men dock så närvarande) sjukdomen.

Kram!


PS.
Hittade denna länk för ett tag sen. Nyttig läsning för alla tvivlare.

http://www.maritasimring.se/fibromyalgi.htm

Bilden är tagen härifrån.











PS2. Anledningen till att Fibromyalgidagen är just den 12 maj har jag hört beror på att Florence Nightingale föddes den 12 maj (1820) och det sägs att hon var drabbad av just fibromyalgi.Hon var ju sjuksköterska och även utbildad diakon (enligt Wikipedia).

Florence Nightingale (1820-1910)

Tankspridd kaffetant och reklam för filmen The Hobbit

När jag kom hem från praktiken förut så tänkte jag koka kaffe. Jag hade redan ätit lunch där nämligen. Och vad gör jag? Jo jag ställer mig och diskar grötgrytan! VA! Jag kom på det medan jag stod där och vispade runt med diskborsten att va fasen håller jag på med jag skulle ju koka kaffe!?

Man kan ju bli orolig alltså. Förmodligen så berodde förväxlingen (kanske) på att jag hade en massa tankar i huvet angående allt möjligt (jag minns just nu inte vad dock) och det var därför jag på nåt vis kopplade fel. Men jag undrar allt... hm... är det ett litet tecken på stress kanske? Som sagt var...

I alla fall. Kaffe blev det till slut och uppdrucket är det också. Några småkakor blev det också till Viktors glädje och som han hade velat ha fler av förstås. Tur att han inte visste att jag hade ställt burken i skafferiet.

Jag har tillbringat en stund med att se på en annan show som finns på MSNBC, The Ed Show. Ja i brist på The Rachel Maddow Show så får man se på annat. Och Mr Ed är inte dum han heller kan jag säga. Inte förrän imorgon kan jag se på ett nytt program av TRMS (det som visas ikväll) för det är ju det där med tidsskillnaden och så...

Jag läste på lite olika ställen förut (bl.a SVT) att Mitt Romney skulle vinna över Obama om det var val nu. PÖH! Undrar varifrån de fått de siffrorna. Det skulle man allt bra gärna vilja veta. Romney pratar som han har förstånd till och det förståndet verkar det inte vara mycket bevänt med om jag säger så.

Att jämföra hans prat med hur president Obama uttrycker sig... nä det går inte ens att jämföra. Den mannen (Obama) är så uppfriskande att lyssna på att man sitter och småler. Och när han själv ler sådär stort, ja då blir man väldigt glad. :-) Det finns inget konstgjort med Obama, han känns folklig och väldigt mänsklig. Det vore en katastrof om en av de republikanska kandidaterna blev president nästa gång. Lyssna gärna på vad de står för, om ni orkar. Man blir mörkrädd alltså.

Och att anledningen till Obamas nedgång i siffrorna (när det gällde väljarna) berodde på det höga bensinpriset. Som enligt de som nu beskyller honom för detta, och som uttalade sig när Bush styrde att ingen president är ansvarig för. Det är marknaden som styr eller vad de nu sa. Men bara för att Obama är president så är allt som händer hans fel, även om de vet att det inte är det. De väljer också att ignorera att det skapats otroligt många jobb i landet de senaste två åren. Sånt vill de inte höra på. Jora så att...

Jag är mycket intresserad av amerikansk politik för närvarande, det kanske märks... ;-) Jag försöker hänga med så gott det går. För det som händer i USA har ju faktiskt effekter för hela världen. Även lilla Sverige.

Igår gick jag in på en hemsida med skådisen Richard Armitage (jag är ett fan) och fann länkar till filmen The Hobbit. Fantastiskt roligt att se den trailer som gjorts och det finns även en annan sida där man kan följa jobbet med filmen. Peter Jackson har ju en facebooksida också där han skrivit om filmandet. Detta är ju vad jag gillar med nutidens möjligheter (ja inte facebook då men...) när det gäller internet. Man kan liksom ta del av hur filminspelningar går till, se filmklipp om hur de har det på inspelningsplatsen, höra hur alla som jobbar bakom kameran har det, vad de tycker och det ena med det andra. Alla vedermödor och glädjestunder med det hela.

Richard Armitage spelar dvärgledaren Thorin Oakenshield och om jag hört rätt så avslutades hans medverkan i Spooks (han var med i tre säsonger) för att han skulle iväg till Nya Zeeland och spela in film. Nu vet ju inte jag om det är helt sant men slutet på hans story i Spooks kändes en aning frampressad. Mig inte tycka om. :-( Men så är det. Inget att göra åt. Lite roligt är det också att de väljer en karl som nästan är 1.90 för att spela dvärg. ;-) Men de kan ju fixa sånt där så det inte märks. 

The Hobbit - trailer

The Hobbit Blog

Vårväder ute idag! HURRA!

Nästa gång jag lägger in en bild av krokusar ska det förhoppningsvis vara en jag tagit själv. Denna lånade jag från Wikipedia. :-)


Ha det gôtt! Kram!

Nu är det dags...

... att ta bort håren på benen om man inte redan gjort det. :-) Om man nu har hår att ta bort. Alla har ju inte det.

För nu ser det ut att bli väldigt varmt och kanske shortsväder fast jag är ju ingen väderguru. Men jag läste på tidningarna på affären förut att det ska bli varmt i påsk. Själv gick jag och handlade i bara blusärmarna idag. Kortärmad blus/skjorta. Och jo jag hade byxor också, hehe...

Tur att jag har en termometer så jag kan se hur varmt det är ute för här inne är det rätt så svalt mest hela tiden. Jag har ständigt runt 22 grader och kanske kallare oavsett om det är 10 eller 20 grader ute. Ibland när jag gått ut har jag blivit smått chockad över hur varmt det varit eftersom jag kanske till och med suttit och huttrat här inne.

Vi närmar oss påskuppropet och i måndags satt jag och Carina och fixade med själva programmet. I vilken ordning allt skulle komma liksom. Det kommer att läsas texter/dikter och spelas musik och talas lite om vartannat.

Folk är som vanligt helt köptokiga inför påsken. Precis som inför julen. Nu var det väl inte invasion på affären ännu, jag gick inte dit vid en sån tid, men ändå. Det var ovanligt mycket folk där. Och de handlar så de knappt kan få det med sig hem när de är klara. Det är så man blir stressad av att se det bara. För min del så blev det en ryggsäck full. Tar resten, som heller inte blir så mycket antagligen, nästa gång. Jag behöver inte bunkra upp som inför nån slags matbristkatastrof. ;-)

Jag har för mig det var nåt viktigt jag skulle skriva om men nu har det trillat väck förstås... hm...

Nåja. Jag kan ju alltid återkomma om det skulle komma tillbaka till mig. :-)

Ha en härlig och varm dag! Kram!














"Köp en tulpan annars får du en snyting.
Köp av en snubbe med blomster i år.
Köp en tulpan langa hit lite kosing.
Lär dig din dönick att nu är det vår!"

Sol och fågelkvitter

Var ute på en härlig långpromenad på förmiddagen tillsammans med Erika och Isac. Igår satt vi förresten ute i trädgården hos henne och drack kaffe, hur mysigt som helst. :-) Det är varmt å gôtt.

Fick häromdagen ett infall att leta fram en låt med Patsy Cline. För några år sen såg jag en film, eller i alla fall halva filmen, som heter Sweet Dreams som handlar om hennes liv. Patsy spelas av Jessica Lange och jag mindes en låt som fastnade i huvet på mig och som jag ville höra igen. Så jag tänkte att den här helgen har vi lite Patsy Cline, förra helgen var det ju Elvis... :-) Den här låten har jag sjungit på i stort sett hela helgen.

Den är från början skriven av Willie Nelson och var enligt källor ingen favorit hos Patsy själv. Men efter att hon sjungit in den så blev den nästan som hennes signatur eller vad man ska kalla det. Jag minns från när jag såg filmen att jag grät över hennes tragiska öde. :-( Hon dog i en flygkrasch 1963.

Ha en bra söndag! Kram!

Energiska talgoxar och en och annan mes(propp).

Idag fick jag veta (genom en gammal bekant precis innan jag skulle gå in och handla) att chefen på Konsum blivit uppringd privat av en kund som reagerat på påskuppropet. Vi har ju lagt ut namnlistor och knappar och inne på Ica så ligger både listor och knappar väl synliga på ett särskilt litet bord. Inne på Konsum är allt borttaget.

Denna kund hade tydligen varit upprörd över att det var ett "politiskt uppror". Och undrat om det verkligen fanns tillstånd för att göra så här. Det är ju inte alls så. Det är ju ett upprop och kyrkan är involverad. Och det kan väl kanske vara på sin plats att läsa vad det står på listorna... Där står ju anledningen till alltihop. Suck.

Chefen på Konsum blev alldeles ifrån sig stackarn. Det har varit en del kritik mot Konsum här för att de aldrig får hem varor i tid och det är tomt i hyllorna så hon kände väl att detta var för mycket. Men tydligen så har inte hon heller satt sig in i vad påskuppropet är.

*viskar lite försiktigt* ........ska jag avslöja en sak... för att få tag i det jag behövde handla idag var jag tvungen att gå in på Ica. På Konsum fanns knappt nån färsk frukt, ingen sallad, ingen låglaktosmjölk från milko och anskrämlig potatis. Så jag handlade hälften av det jag skulle ha inne på Ica där det var välfyllt i hyllorna och färskt. Så kritiken mot Konsum är ju inte obefogad.

Och nu törs de alltså inte bry sig om påskuppropet heller. Ja man kan allt undra ibland... Som en trogen konsumkund har jag nu återigen börjat vackla när det gäller min trogenhet. Det börjar luta åt att jag kommer att gå över till Ica på allvar snart. Ja jag vet att jag pratat om det förut men så har det blivit lite bättre ett tag och man har hängt i.

Nu känns det som om bägaren liksom är full. Det får inte plats en enda droppe till.

I alla fall...

Solen skiner, fåglarna kvittrar energiskt och det är VARMT. Härligt! :-)

Fann en liten dikt som jag inte minns när jag skrev men jag lägger in den här... apropå ingenting egentligen. :-)

"Det spelar ingen större roll
var man bor.
Det viktiga är hur man har det där man bor.
Trivsel beror inte på hur många rum det finns i ens hus
utan på hur man har det i rummen."

(ELB)

Ha det bra! Kram!

Så här såg min kaktus ut förra året innan flytt. Den brukar blomma i november, det gjorde den inte förra året men det berodde på att den blev rätt så misshandlad innan jag fann en bra plats åt den. Den blommar inte nu heller men det har kommit nya blad i alla fall. Min telefon är ingen bra kamera men det syns ju lite åtminstone.

Lite Elvis så här på lördagen...

Såg en film för ett tag sen där den här låten spelades och kände för att ta in den här. Jag har aldrig varit ett stort Elvis-fan men en del av hans låtar är jäkligt bra. Den här är en av de jag gillar. :-)



Min mor som var med på den tiden skulle förstås vara motvalls och försökte stå emot Elvis och höll på Tommy Steele istället (enligt vad hon sagt) och jag menar... PÖH! (Mamma hur tänkte du där?) ;-) Ehrm... Hehe... Om jag hade varit med då hade jag varit störtförälskad i Elvis och tapetserat mina väggar med bilder på honom. Garanterat. Han var allt en riktig pudding...

Men nu var jag inte med på den tiden utan lite senare. Jag tapetserade mina väggar med ABBA och Boney M istället när jag började bry mig om musik och sånt. Och Ingemar Stenmark förstås. Icke att förglömma.

Tog en blåsig men härlig vårpromenad med Erika och Isac förut. Hon hade grejat i sin trädgård. Det vimlade av bin som besökte Scillan som växte på gräsmattan och jag såg även en fjäril. Efter promenaden gick vi hem till mig och tog fika och delade på en Twix, mitt lördagsgodis. :-) Viktor hade mosat i sig sitt godis medan jag var borta.

Man blir väldigt trött av att vara ute när det blåser. Så nu ska jag nog inte göra så mycket mer idag.

Ha det gôtt! Kram!


PS. Apropå Elvis-låten så vet jag att den egentligen inte är hans från början. Den heter ju i original O sole mio. Tänkte bara säga det ifall nån trodde att jag var så obildad att jag inte visste det. Hehe...

Lite vårvindar... nja inte så lite förresten.

Så här ser vår knapp ut inför påskuppropet. :-)

Det blåser som bara den ute, tur att man inte har peruk för den hade nog flugit upp i nån trädtopp i så fall. Vinden tar liksom tag i kalufsen underifrån ibland och rör omkring.

Jag har fortfarande ansiktet fullt med florsocker efter att jag och Viktor smällt i oss varsin (extremt nyttig...ehrm...) semla förut. Det var ovanligt mycket florsocker på dem. Veckan har varit bra. Allt är som det ska. :-)


"Vårt beteende mot andra blir automatiskt positivt när vi handlar av omsorg om dem. Det är för att vi inte har plats för några misstankar när hjärtat är fyllt av kärlek. Det är som om en inre dörr öppnas och låter oss komma ut". - Dalai Lama

Jag vet att jag haft med detta citat förut men det kan användas hur många gånger som helst.

Ha det bra! Kram!

Krokusen blommar bakom Ica

Idag är det första april. Är det nån som blivit lurad än? Jag har inte läst tidningarna så jag har inte kollat men än så länge har jag inte träffat på nån som försökt smälla i mig nåt lurt. :-)

Igår var jag på stan och träffade min psykolog. Efter det träffade jag Erika och vi åt lunch på Åhléns. Jag trodde att för en gångs skull så skulle vädret bli trevligt, solen sken när jag for hemifrån. Ack vad jag bedrog mig. Varenda gång jag har åkt in under de senaste månaderna så har det varit rena busvädret. Så även igår. Blåst, kallt och när jag var på väg till busstationen för hemfärd så snöade det. Och det snöade ännu mer under kvällen men det smälte bort som tur var.

På praktiken idag hade vi (vår lilla arbetsgrupp) möte angående Påskuppropet. På måndag kommer våra egendesignade knappar, att sätta på jackan eller var man nu vill sätta den, att levereras. Eller jag ska säga som det är... det är Carinas man som designat vår knapp. Det fanns knappar att köpa via RESURS och nåt som heter Knappfabriken men de var så dyra att vi bestämde oss för att göra egna och det är fler församlingar runtomkring som också vill ha just vår knapp. Affischer ska sättas upp ett par veckor innan påsk och jag och Carina ska stå utanför Konsum och Ica vid ett tillfälle strax före påskhelgen och dela ut knappar och ha namnlistorna redo. :-)

Apropå Ica såg jag, när jag gick förbi på min väg till Konsum, att det var blommande krokusar längs väggen... Och jag har hört bofinken. :-)

Och på grund av alla tråkiga hemska nyheter som vi ständigt får höra, mord och krig och sånt... så kommer här en nyhetsrapport vars like man inte hör varje dag. Tyvärr ingen rörlig bild men vi har ju ljudet i alla fall.

Lars Ekborg - Det stora eländet



Ha en härlig fredag! Kram!

Tulpaner och isvindar

Ja så var det fredag igen. Den här veckan har gått väldigt fort. Från och med nästa vecka ska jag göra arbetspraktik tre dagar, två timmar per dag så då kommer jag upp i sex timmar per vecka. Inte illa för en som inte trodde det nånsin skulle vara möjligt. Jag började ju med en timme vilket känns ynkligt nu men det var det inte då. Det var en nog så stor prestation att ens ta sig iväg. Men nu har jag en del planerat framöver just med praktiken. Det ska bli väldigt roligt. :-)

Annars har det varit en aning sorgligt den här veckan. Adde och Erikas farfar gick bort i tisdags och trots att det var väntat, han har varit dålig länge, så är det förstås sorgligt ändå.

För övrigt har veckan varit bra. Nu väntar fika med Viktor. Semlor förstås. Kaffet är redan klart ute i köket. Det enda som fattas är Viktor. :-) Ja han ska ju inte ha kaffe då. Barnen nu för tiden dricker inte kaffe som vi gjorde på min tid *knarrar hon med gammeltantsröst* Jag drack kaffe väldigt tidigt. Vet inte om jag ens hade börjat skolan. Sen var jag ett sånt där barn som gillade fisk, kålpudding och spenatsoppa när vi fick i skolan. Ja inte samtidigt då. HA!

Köpte mig en bukett tulpaner förut när jag var på Konsum. Då känns det lite vårigt liksom. Men det blåser svinkallt ute så det är inte det minsta vårigt. Solen skiner i alla fall, man får vara glad åt det lilla.

Fann den här låten förut och för de som ser på serien House så känner ni säkert igen den. Det är inledningsmusiken och jag tycker den är rätt härlig. Lite meditativ på nåt vis. Man får aldrig höra sången i inledningen dock, endast musiken.

Ha en bra fredag! Kram!





Tänder ett ljus idag för Sven-Eric...

Snart är det vår... säger vi.

Ja så var det måndag igen. Idag fick jag jobba med lite annat på praktiken och det var bara bra för det kändes trevligt att hjälpa till i arkivet. Jag var så effektiv att jag sorterade mer än jag behövde för tillfället. :-) Men Lisbet, som hon heter som jobbar med det där, var så nöjd. Carina var lite krasslig idag och fick stanna hemma och vila så jag blev "utlånad". ;-)

Det känns bra att januari är slut. Inte för att jag faktiskt tänkt så mycket på att det varit särskilt drygt men ändå. Det är trevligt att det är februari imorgon. Och det är ju en extra kort månad så den går ju extra fort. Så snart är det mars och sen ramlar det på rätt fort.

Småfåglarna har börjat kvidevitta också och det är så mysigt.

För övrigt har jag väldigt lite att komma med. Hehe... Har varit lite extra trött men det har jag nog sagt förut... minnet är kort.

Jag har repristittat på Spooks den senaste tiden och jag gillar verkligen musiken i inledningen, Ja i hela avsnitten för den delen. Den är väldigt... hur ska jag säga... spionaktig... nee så kan man ju inte säga. Den (inledningen) har varit likadan i alla säsonger och jag tycker den ger den perfekta känslan av hur spännande det faktiskt är. Och den musik som är i själva avsnitten är väldigt bra också, det är inte någon popmusik eller radioskval utan specialskriven musik endast för serien efter vad jag förstått. Och den påminner om inledningsmusiken.

Och, det var ju ingen överraskning, jag fann inledningsmusiken på youtube. Där finns ju i princip allt. ;-) Så som den Spooks-nörd jag är så lägger jag in den här. På lattjo bara...

Ha det bra. Kram!

Harsyra och vitsippor och en pojke som är "lite sjuk"

Idag fick jag vänta förgäves på Viktor. När klockan drog sig mot halv tre så ringde jag hem till hans pappa för att kolla ifall Viktor var hemma sjuk idag och glömt ringa mig och tala om. Han är ju hos sin pappa den här veckan. Mycket riktigt. Han var hemma och var "lite sjuk". ;-) Han var snuvig igår så jag hade väl en liten misstanke om att det kunde vara så men lite orolig blev jag allt när han inte kom nån gång.

Han hade trott att hans pappa skulle ringa mig men det hade han ju såklart glömt. Eller...? Ja sånt vet man aldrig. Så jag sa att det nog var bättre om Viktor gjorde sånt själv, han brukar göra det men det blev väl missat den här gången.

I alla fall. Jag är väldigt trött och det är helt och hållet mitt eget fel. Har slarvat med sömnen ett tag och då kommer jag ur spår direkt. Idag var jag ute på promenad i skogen efter ett uppehåll på en vecka. Det har ju blivit en del annat att ägna sig åt och det har varit rätt sketet väder också. Sånt väder som min kropp inte gillar. Jag får mer värk av regn och kyla. Så det har varit lite trögt. Men idag har jag inte haft så mycket värk. I skogen var det fullt med vitsippor. Och under dem växte massor av harsyra. Det var som en matta av alla dessa blommor. Och en del vitsippor var enormt stora. Det var jättetjusigt faktiskt.

I helgen, en kort och trevlig stund, sken solen fram och det blev väldigt varmt så jag passade på att få rent på balkonggolvet och la på min gröna matta. Så nu är det bara för den där tröga våren att komma på allvar för nu är jag redo. :-)

Det har inte varit några mer incidenter vid diskbänken som tur är. Diskvattnet rinner ner med ett rejält sug och ett litet slurp på sluttampen. Så det är ju bra.

För övrigt har jag väl inte så mycket mer att säga...

Ha en bra dag! Kram!








Harsyra








(Foto: Lars-Åke Janzon, naturhistoriska riksmuseet)


Bok jag läser just nu: Bröderna Benzinis spektakulära cirkusshow av Sara Gruen. Engelsk titel: Water for Elephants. Snacka om larvig översättning till svenska eller... ;-) Den ska faktiskt bli film alldeles snart. Det vill säga den börjar filmas när som helst. Jora så att...

Boken Flickan från ovan (The lovely bones) av Alice Sebold som jag läst ut nyss är en helt fantastisk bok som jag rekommenderar varmt. Hela berättelsen är utifrån flickans perspektiv och det kan såklart kännas lite konstigt i och med att hon faktiskt är död men den är så bra.

Det är viktigt att ta hand om sig själv.

Solen skiner, fåglarna kvittrar, snön smälter och det blir blött som sen fryser på under natten och gör så att det blir väldigt halkigt morgonen därpå och får de flesta oavsett ålder att stappla omkring som om vi alla behövde käpp eller rullator. Men det är ändå en härlig känsla av att våren är på väg.

Jag kortade min promenad imorse för jag skulle med en buss och hade jag gått hela rundan hade jag kanske missat den. Hade möte med min coach och det var trevligt som vanligt. Pratade med henne om just det där fenomenet att jag inte törs säga att jag mår bra när jag gör det. Och att jag måste öva på att tillåta mig att må bra. Det låter kanske dumt men det är väldigt viktigt.

En del människor är ju rädda för att våga må bra för då kan ju nåt hemskt hända som gör att allt skiter sig. Men varför ska man inte må bra den stunden man faktiskt gör det bara för att nåt elände kan hända imorgon? Varför ska jag gå och tänka på hemska saker som kanske kan hända men som kanske heller aldrig gör det? Då tar jag ju ut eländet i förskott och även i onödan.

Det finns rätt många sådana "downers" som man kan kalla dem. Folk som drar ner en när man mår bra, som varnar för att tro att det är okej att vara glad och lycklig. Om det finns nåt att vara glad för, att se fram emot så ska man göra det. Inte tänka på att det kanske händer nåt tråkigt imorgon. För saken är den att om man tar vara på det som är bra, njuter av det som är trevligt så klarar man av jobbiga och svåra saker lättare. Då kanske det där hemska (vad nu det är) som händer inte alls är så hemskt som det hade varit om jag hade gått och föreställt mig det i flera dagar eller veckor innan. Och en annan viktig sak; det kanske inte ens händer nånting som är hemskt!

Att måla upp en negativ bild av saker är lätt om man alltid dras med negativa tankar. Men det är lika lätt att måla upp en positiv bild om man vill det.

Nu finns det ju en del som kanske tycker att; jaja men det är så mycket elände ute i världen så varför ska just jag sitta här och vara glad? Men varför inte? Det behövs fler människor som är glada för glädje behöver spridas.

Samma inställning har en del som röker om just rökning både i förhållande till sig själva och andra. "Det är så mycket skit i luften ändå som man får i sig så vad spelar det för roll om just jag röker?" Då kan ju jag kontra med; men varför ska just du bidra till det också? ;-) Eller hur?

Man kan alltid vända på det. Nån kommenterade vid nåt tillfälle om just rökning här på bloggen och sa att man ska ju alltid dö av nånting och varför inte rökning? (Ex. KOL som man då kan bli drabbad av och som tydligen var ett bra alternativ för den som postade kommentaren.)

Ja det var ju en fin inställning. Nåja, det var ju inte om rökning jag skulle skriva men det var ju en liknande negativ inställning liksom. Och att alltid på nåt vis försvara ett negativt beteende. För det är ju rätt jobbigt att förändras, det krävs ju att man arbetar med sig själv, för att förändra sina tankar och sitt beteende.

Man kan ha tillfälliga glädjerusher ibland. Vissa dagar eller perioder som man beter sig som en manisk person. Man ska göra allt, hinna med allt, allt är bra och roligt och det blir lätt något hysteriskt över det. Och man orkar inte hålla det höga tempot utan ramlar ner i det gamla vanliga tråkeriet efter ett tag.

Vad jag känner den här gången är att känslan av lugn inombords har kommit smygande och jag har inte gjort nåt särskilt, som jag kan peka på, för att den ska vara där. Det kan vara mina tankar som ändrat bana. När kroppen är lugn inför vad det än är som jag ska göra det är då som mina tankar/mitt beteende ändrat sig. Det är då jag slutat stressa upp mig och blivit orolig för sånt som jag inte behöver bli orolig för. Då slappnar musklerna av och jag får även mindre värk.

När både hjärnan och magen är lugn. Det är då jag mår bra. Och det är ju stress som ställt till det för mig från början. Stress av att alltid vara duktig, klara jobbet bra, hinna med alla andras behov. Och då har jag glömt mig själv. Vid sådana tillstånd kan man väldigt lätt drabbas av utbrändhet och i vissa fall kan man få fibromyalgi. Man lyssnar inte på kroppen när den säger till att man måste ändra beteende. Man bara kör på. Och det tar stopp förr eller senare. Fast det tror man ju inte när man är mitt uppe i allt stressande. Man har ju inte tid att vila, inte tid att tänka på sig själv...

Till slut har man bara tid kvar. Inget jobb, ingen hälsa, självkänslan är totalt borttappad och det är deppigt ovanpå all värk som man har också. Plus att varken läkare eller F-kassan tror på att man är sjuk.

Jag har värk varje dag. Den molar ständigt i kroppen, ibland mer ibland mindre, men den är alltid där. Jag minns inte hur det är att inte ha värk. För den har funnits där så länge. Men om värken sitter i kroppen, i muskler och leder, så är det en sak. Om värken sitter i själen, en annan. Om man kan lindra/bota värken i själen så står man ut med värken i kroppen. Det är inställning och beteende som det hänger på. Man måste bry sig om att vårda sig själv inifrån.

Ha en härlig dag! Kram!



Blåmesen är min favorit av småfåglarna. Så söt! :-)

Kolla här...

...vem som satt vid mitt bord och åt frukost imorse...

:-)














April, april!!! :-)

Nä så klart att han inte gjorde det och även om han faktiskt hade gjort det så hade inte en människa trott mig. Hehe...

Idag har det varit ett fantastiskt vårväder. Solen har lyst på oss vinterbleka människor och man har liksom fått lite mer livslust. Jag har varit iväg och gjort min arbetsprövning på Röda Korsets Kupan idag. Jag stannade i 2,5 timmar. Och jag var vansinnigt trött när jag åkte hem. Idag har jag dock inte gjort så mycket att jag skulle behöva bli så trött.

Jag har diskat och torkat små porslinsgrejer (en fantastiskt gullig barnservis med nallar på) jag har prismärkt och ställt ut en massa olika saker. Sorterat och slängt saker och tagit fika. Jag menar hur kan man bli trött av sånt? Men det blir jag. Sen att det är folk omkring mig hela tiden gör att jag blir trött i huvet. Men även om jag var hemskt trött och hade värk överallt när jag åkte hem så var jag ändå på gott humör. Det var ju en god sak. Nu får jag vila mig tills på fredag.

Förresten, jag har inte blivit lurad nåt idag. Det hade Viktor blivit. En av lärarna hade sagt att de inte skulle få några raster alls idag förutom matrasten och eleverna hade blivit lite irriterade kan man väl säga. ;-) Vilket tur att det bara var ett aprilskämt.

När jag läste för ett tag sen att kungaparet skulle till Karlstad den 1 april så trodde jag redan då att det var ett aprilskämt. Men det var det tydligen inte för idag har jag sett bilder på dem där de varit på olika ställen och besökt. Där ser man... Om man nu kan tro på bilderna då... hm...

Sen har jag sett fina krokusar också, och hört bofinkar... Om jag nu hörde rätt. :-)

Jag vill också återigen påminna om vandringen Ystad-Haparanda. Ja jag tjatar men jag tycker det är väldigt viktigt för oss alla att uppmärksamma. Igår avled ytterligare en man alldeles för tidigt i sviterna av prostatacancer. Nyhetsankaret Jarl Alfredius. Det har varit tomt i TV-rutan utan honom sen han slutade läsa nyheter och nu kommer han ju aldrig mer tillbaka...

Ystad-Haparanda med Gert och Robert

Gert börjar verkligen bli skäggig. Som en liten tomte går han där längs vägarna... ;-)



Kram!

Våren som vände och gick igen...

Ja se den där våren är allt en orolig typ för nu har den gått tillbaka dit där den brukar vara under vintern. Det snöar för fullt ute, snön yr. Jag gick på min promenad ändå. Kände det som om jag behövde luft. Och det finns det mycket av ute idag. Har man bara bra kläder på sig så gör det inte så mycket om vädret är blajigt. Men jag vill inte ha mer snö nu!

Det är fredag idag. Orken är lite dålig, viljan likaså. Igår drabbades jag av akut migrän och influensakänsla och fick lov att lägga mig i sängen vilket jag inte behövt göra på länge. Det gick över framåt kvällen, då infann sig en annan konstig känsla som brukar komma när värken släpper. Ungefär som när man fått bedövning av nåt slag. Kroppen känns tung och seg. Huvet likaså.

Istället för att gråta över nyfallen snö så tänker jag ägna mig åt att tänka på sånt som är varmt och skönt...

Ha en bra fredag.



Härligt va? ;-)

Kram!

Uti vårsolens glans

Ja så kan man faktiskt säga nu för solen skiner och det luktar så där gott av luften som det gör på våren. På min promenad tidigare idag så såg jag tre söta ekorrar som sprang omkring och hade roligt. Plus en väldigt vacker svart fågel som såg ut som en hackspett men jag är så dålig på fåglar så det måste jag nog leta upp nånstans.

Jag fick en trisslott med posten för att jag vunnit en korsordstävling. :-) Det var tyvärr ingen vinst på lotten, men ändå. Tänk att jag vann en lott! Inte varje dag man gör det.

Sen är det den där trista veckan i månaden då jag måste dra kopior på mitt bankkontos aktivitet och skicka in till socialen. De ska ju ha ansökan runt den 20:e. Så nu har jag fyllt i och kopierat allt och ska posta sen.

Rättegången har ju börjat (för ett par dar sen) mot den där otäcka gubben i Österrike - Josef Fritzl. Han erkänner i alla fall allt nu och det finns ju ingen anledning för honom att neka till nåt. Om han tror att han kan komma undan på nåt vis så är han ju väldigt dum och det tror inte jag han är. Bara rejält pervers. Och frågan som man (i alla fall jag) fortfarande grunnar på är ju hur i hela världen kunde detta pågå i så många år utan att någon fattade misstankar? Jag menar 24 år, det är en lååång tid det. Ja jag säger då det. Jag vet inte vilket slags straff han borde få, det finns nog inget som är så grymt som det han utsatt sin egen dotter (och några av barnen hon födde) för så jag kan inte komma på nåt som motsvarar det...

Glöm för allt i världen inte bort två andra och i synnerhet mycket trevligare gubbar :-) som är ute och vandrar för en god sak.

Gert och Robert - Ystad till Haparanda.

När jag kollade deras promenadrutt så såg jag att de ju inte alls kommer in i Värmland efter vad det verkar och det tycker jag är synd. Jag hade gärna slagit följe med dem en bit. ;-)

Ha en bra onsdag! Kram!

Snöblask och vårlängtan

Den här dagen har gått väldigt fort. Och det är ju trevligt i och för sig. Erika har hämtat hem sin vovve, Viktor är hemma för en vecka och jag känner mig trött men väldigt nöjd med den vecka som varit.

Igår kväll när jag och Isac var ute på sena promenaden så snöade det så fint, lätta fluffiga flingor. Inte en kotte var ute vid den tiden, det var som om alla sov utom vi, ändå var inte klockan så mycket. Vi var ute rätt länge för det var härligt med den fluffiga snön och lugnet. Isac hade en stor puff med snö på nosen hela tiden efter att ha plogat sig fram. Han gillar snö.

Allt blir så dovt när det snöar och ligger som ett fluffigt täcke på marken. När bilarna kör förbi är ljudet dovt och mjukt. Allt ligger liksom inbäddat.

Men imorse var det rätt så blaskigt. Och halkigt på sina ställen. Och nu börjar jag verkligen att längta efter vår så nu vill jag inte ha mer snö. För jag vill börja använda mina nya skor som jag ska promenera i. :-) Sen är det lite tröttsamt med alla dessa vantar, halsdukar, överdragsbyxor och vinterkängor som ska knytas.

Fåglarna är igång med sitt vårkvitter så nu är det bara solen som fattas och då försvinner ju snön också.

Och imorgon är en annan dag. :-)

Att bara ta det lugnt...

Så var det mars, sådär bara tvärt. Det är väl nu som våren ska börja på riktigt. Hoppas jag. Men sånt vet man ju aldrig för rätt som det är kan det komma en snöstorm och hälsa på.

Och idag körs Vasaloppet. Så imorgon är det nog kanske en del som kommer att ha träningsvärk. En del har väl säkert tränat innan men vissa har slagit vad med nån och ställt sig i spåret utan att ha kört en kilometers träning ens. Det är dessa som imorgon kanske får svårt att ta sig ur sängen. ;-)

Något Vasalopp blir det inte för vår del, en promenad på sin höjd och mycket mys och för min del en stund i gungstolen med en bok. Det är inte helt fel sätt att tillbringa en söndag. Folk jagar upp sig så dant över allt möjligt hela tiden. Kronprinsessors förlovningar, melodifestivalen, skidtävlingar och jag vet inte vad.

Idag ska jag ta det lugnt, imorgon kanske jag ska ta itu med andra angelägna saker. :-)



Kvidevitt!

Ja vårn, ja vårn, tjo faddeladdeli... dä ä e fina ti'...

Nu är våren här, tror vi i alla fall, efter mycket väntan. Och många blir som galna. Läste nu på morgonen om alla som suttit i fyllecell under natten. Det hade varit fullknökat. Åtminstone i Karlstad. Polisen menade att det var det fina vädret som var orsaken. VA? Åh, jaså... Jo, jag kan nog hålla med polisen där. Under vintern så ramlar väl folk omkull och ankrar inomhus i nåt hörn men nu när det blir varmare så ramlar och rumlar de omkring ute på stan. Och skriker och tjoar och pinkar överallt. En del har man ju sett som nykter iakttagare. Jora så att...

Tänk att den ska vara så svår att hantera, den där "priten". Nog för att man kan fira att det är vår, allmän glädjeyra, att det är helg eller att ens lag vunnit en fotbollsmatch, eller vad det nu är man firar, men måste man bli så full att man hamnar i fyllecell? Hur mår man då dagen efter? Och var det värt det? Nåt att grunna på för de som behöver det...

Jag skrev en vårtankedikt för ett par år sen och tänkte lägga in den här. För även om åren går så är nog känslan av och för våren alltid densamma. Längtan, förväntningar och lite annat. Och det bästa är nog att uppleva det mesta i tillvaron i nyktert tillstånd. Jo det blir faktiskt roligare då, tro't eller ej. ;-)

Vårtankar en dag i april 2006

Vårvindar – kalla vindpustar som gärna letar sig innanför tröjan neråt ryggen till

Vårsol – varmt där det är lä, med avbrott för kalla vindpustar (se ovan)

Vårkvitter – energiska talgoxar, bofinkar och koltrastar

Vårflod – smältvatten i vägbrunnar

Vårljud – motorcyklar och grannen som är ute och hojtar åt sin fru

Vårkänslor – hmmmm...

Vårkläder – tröja istället för jacka

Vårfrisyr – hur ser en sån ut?

Vårgräsmatta – sumpig

Vårblommor – inte så många efter rådjurens besök

Vårcykel – punka

Vårvägar – knastriga och sandiga tills ”sopbilen” kommer

Vårdofter – sol, jord och sumpig gräsmatta

Vårsysslor – såna man gör när man plötsligt märker att grannarna är klara med sina

Vårutflykt – en promenad med kamera och fika

Vårregn – sånt som ofta faller när man tänkt göra nämnda utflykt

Vårkramar – såna jag får av en glad nioåring

Vårpussar – såna jag får av samma glada nioåring

Vårglädje – snart är sommaren här!

Vårdepression – kan man få om man tänker på allt regn sommaren brukar bjuda på

ELB, 2006

Vårtecken

Imorse när jag följde sonen till skolan såg vi sju svanar i formation. En stund senare såg vi två till. Tjusigt. Och väldigt tidigt så väcktes jag av en energisk talgoxe. Överhuvudtaget så hör man fågelkvitter hela tiden nu och det är härligt. Igår var det fantastiskt väder, solen värmde skönt och jag kunde ha balkongdörren öppen större delen av dagen.

Men när jag gick in på SVT-s hemsida förut och kollade väderprognosen så ramlade förhoppningarna ner en bit. Det kan bli skräpväder ännu, det får man vara beredd på. Jag vet ju inte hur mycket av eländet som kommer till min lilla plats i världen men blir det mer regn så möglar jag.

Det blir också alltid så stressigt så fort vi närmar oss den varma årstiden. Eftersom det är så osäkert med soltimmar så jagar vi upp oss till max om vi inte hinner sitta ute en stund när solen är framme. Men om vi visste att vi hade några veckors sol framför oss så kunde vi ta det lugnt och faktiskt njuta av vädret. Inte stressa ihjäl oss för att hinna ut.

Apropå det jag skrev i samband med internationella kvinnodagen i mars så läste jag en kolumn på Svenska Dagbladet som handlade om kvinnors kroppsfixering.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1093283.svd

Det där med supermagra kvinnor förstår jag mig inte på. Att det ska vara idealet. Jag har alltid varit smal, när jag var yngre trodde en del att jag inte åt alls. Men jag har alltid gillat mat, så jag åt rejält när jag kunde. Storlek XXS! Jösses! Det finns alldeles för lite kläder i större storlekar. Och jag tycker att storlek M är som S nu för tiden. Varför inte göra kläder som passar kropparna istället för att försöka göra kropparna annorlunda för att de ska passa i de minimala storlekarna? Folk måste ju få i sig mer än en halv citron och ett glas vatten om dagen för att överleva. Det måste ju vara måtta åt bägge hållen.

Ett lite annorlunda vårtecken, eller mer en våruppmaning kanske, är väl att nu måste vi superhåriga kvinnor på allvar ta tag i våra orakade ben. Annars kan vi ju inte ha shorts eller kjol när det blir varmare väder. Eller va? Ehrm. *host* Jag har faktiskt haft mardrömmar om att gå på fest klädd i klänning och sen upptäckt att jag inte rakat benen. (Och på festen i drömmen så skulle Tom Cruise vara där också.Varför jag nu drömde om det, han är inte en favorit om jag säger så. Och då skulle det väl kvittat om jag hade håriga ben...) Och naturligtvis hade jag enormt mycket hår, mycket mer än jag egentligen har. Trollet Ludenben.

Det säger väl en del när man drömmer mardrömmar om att gå på fest med orakade ben. Fixering? Ja det har väl blivit det. Hormonerna (som alltid flyger runt som galningar och stör) påverkar ju sånt som hårväxten. När jag var yngre hade jag minsann inte hår på benen. Ljusa fjun i så fall.

Behöver jag säga att jag numer föredrar långbyxor?

Sen är det ju också så att man kanske vill klippa sig och skaffa ny frisyr på våren. Vinterfrisyren känns både dassig och stripig. Men jag bryr mig inte så mycket om vilken årstid det är när jag går och klipper mig. Jag brukar använda mig av mottot; Är jag snyggare i handduksturban än utan, då är det dags att gå till frissan.

Än har jag inte kommit dit. :-)