Påsklovsvecka

Tiden går så fort så fort... fast egentligen går den ju inte fortare även om man tycker så ibland. Det beror ju alldeles på vad man gör för nåt. Och hela påskhelgen har varit fylld av trevligt sällskap, matlagning, ätande av den lagade maten, fikastunder, godis och så vidare. :-) Datorn har jag inte hunnit sitta så mycket vid och det gör ju inget för det där finns det ju tid för ändå så småningom.

När jag kom hem från praktiken idag hade jag fått ett vykort från en helt okänd person. Vid en snabb läsning verkade det nästan som om det var en utskällning jag fått men när jag läste mer noga förstod jag att det inte var så. Men skrivaren uttryckte sig rätt så buffligt i sin omtanke.

Efter den vanliga inledande hälsningsfrasen låter det så här...

"Jag blir bitter över att läsa om dig i VF. Du har säkerligen hela käften full av amalgam och/eller är riktigt tungmetallförgiftad. Jag sponsrar dig med 1000 kronor om du själv lägger till 500 (jag vet din sits!) för en hårmineralanalys - för att se hur i helvete det står till inom kroppen, hos Näringskällan (www.alternativet.com)..."

Sedan lägger han (för det var en han) till i ett PS "INGENTING ÄR KRONISKT! BS (bullshit är vad det är)."

Han hade tydligen själv (enligt vad han skrev) en massa diagnoser och väntade på sin analys. Plus att han minsann tänkte bli frisk. Bra för honom med den inställningen, heja på! ;-)

Jag fick alla hans uppgifter (namn, adress, tel nr, mail) så om jag ville kunde jag kontakta honom.

Men håll med om att man vid första anblicken nästan kan tro att han vill skälla på mig?

Och visst kan det ju vara så att man har en massa skit i kroppen som gör att man mår dåligt. Eller har brist på nåt viktigt som behövs. Det var ju av en slump jag kom underfund med att jag behövde krom till exempel... Men okej. Om man nu skulle göra en sån där analys, nu säger jag inte att jag tänker göra det, och man får reda på vad man har för gifter och sånt i kroppen, vad händer sen? Jag var in och läste lite på den där sidan han nämner och efter analysen kan man kontakta en dietist som då ska tala om för en vad man ska äta beroende på vad man ska åtgärda.

Hur mycket kostar den behandlingen? Jag tycker ju att det är jättebra att kanske få veta om man "bara" behöver rensa kroppen på gifter för att bli frisk men hur kan man göra det utan att plånboken blir väldigt tom? Även om jag gör en analys och den visar ett resultat med tungmetaller och sånt så kan jag förmodligen inte göra så mycket åt det just nu på grund av min dåliga ekonomi. Sen är det inte riktigt så enkelt heller när det gäller vissa sjukdomar. Ibland är kroppen helt enkelt för utsliten för att det ska gå att göra så mycket mer än att försöka få en dräglig tillvaro. Och jag anser inte att kronisk sjukdom är bullshit.

Och nej jag tänker inte anta hans erbjudande, om än det var välment. ;-)

Ute kvittrar fåglarna så tjusigt och våraktigt men jösses vad det inte är vår just nu. Blåst, regn och kyla är vad som bjuds när man sticker ut näsan. Jag hoppas verkligen att lördag den 21 april är en fin dag för då ska ju vi ha vår Må bra-dag och det är en del aktiviteter som ska vara utomhus. Man får väl hålla tummarna. Idag har jag för övrigt skrivit ut affischer och foldrar med info där folk ska kunna läsa om vad som händer under dagen. Viktor njuter av påsklov den här veckan. Och i och med det trista vädret så lär han nog inte lämna sin stol framför datorn mer än korta stunder. Då det är dags för mat... :-)

Igår fick jag ett mail från Carina där hon meddelade att nu finns jag, eller boken kanske jag ska säga, med på Seglora smedja. Lägger in två länkar här. En som går till första sidan och en som går direkt till bildspelet med dikterna.

Seglora smedja (skrolla neråt)

Seglora smedja/ Vägen upp


Drömmer vidare om vår, blommor och värme...  Kram! :-)

Nu är det dags...

... att ta bort håren på benen om man inte redan gjort det. :-) Om man nu har hår att ta bort. Alla har ju inte det.

För nu ser det ut att bli väldigt varmt och kanske shortsväder fast jag är ju ingen väderguru. Men jag läste på tidningarna på affären förut att det ska bli varmt i påsk. Själv gick jag och handlade i bara blusärmarna idag. Kortärmad blus/skjorta. Och jo jag hade byxor också, hehe...

Tur att jag har en termometer så jag kan se hur varmt det är ute för här inne är det rätt så svalt mest hela tiden. Jag har ständigt runt 22 grader och kanske kallare oavsett om det är 10 eller 20 grader ute. Ibland när jag gått ut har jag blivit smått chockad över hur varmt det varit eftersom jag kanske till och med suttit och huttrat här inne.

Vi närmar oss påskuppropet och i måndags satt jag och Carina och fixade med själva programmet. I vilken ordning allt skulle komma liksom. Det kommer att läsas texter/dikter och spelas musik och talas lite om vartannat.

Folk är som vanligt helt köptokiga inför påsken. Precis som inför julen. Nu var det väl inte invasion på affären ännu, jag gick inte dit vid en sån tid, men ändå. Det var ovanligt mycket folk där. Och de handlar så de knappt kan få det med sig hem när de är klara. Det är så man blir stressad av att se det bara. För min del så blev det en ryggsäck full. Tar resten, som heller inte blir så mycket antagligen, nästa gång. Jag behöver inte bunkra upp som inför nån slags matbristkatastrof. ;-)

Jag har för mig det var nåt viktigt jag skulle skriva om men nu har det trillat väck förstås... hm...

Nåja. Jag kan ju alltid återkomma om det skulle komma tillbaka till mig. :-)

Ha en härlig och varm dag! Kram!














"Köp en tulpan annars får du en snyting.
Köp av en snubbe med blomster i år.
Köp en tulpan langa hit lite kosing.
Lär dig din dönick att nu är det vår!"

Nu är det vardag igen

Hoppas alla hade en härlig påsk. Jag åt alldeles för mycket godis och det hör till ovanligheterna men när det finns där mitt framför näsan på mig så... ja då stoppar jag det gärna i munnen. :-) Men nu är det nästan slut i alla fall. Det finns choklad kvar som jag ska spara. Så länge det går. I alla fall fram till kaffet i eftermiddag, hehe... Viktor har påsklov och är hos sin pappa så jag får glufsa i mig den ifred.

Ute är det gråmulet men när jag var ute på min promenad imorse (den behövdes verkligen efter allt mumsande i helgen) så var det så mycket fågelkvitter att njuta av. Bofinkar, talgoxar, koltrastar...

Jag packar inför flytten förstås och har gjort ett städschema så jag inte ska missa nån fläck. Allt sånt där är ju så noga annars får man göra om eller böta. Och det ska vi ju helst undvika. Allt tar sin tid för mig, jag tar det rätt lugnt med packandet/städandet annars lär jag inte orka klart.

Nu börjar jag bli hungrig så jag ska väl undersöka om kylskåpet har nåt kvar att erbjuda eller om det är helt tomt nu efter helgens matvrakeri. ;-)

Tänkte också tala om att "våra" örnar nu ligger på ägg som snart kläcks. Det är, som jag vet, två ägg och kläckningsdatum för dem är preliminärt den 8:e och den 11:e april. Så nu blir det snart smått i boet. Jag är ju en nörd för jag kan sitta rätt långa stunder och se på örnarna utan att det egentligen händer nånting. Det är svårt att förklara men det är så rogivande och trevligt.

Här är länken till sidan.

Den finns också till vänster i raden här på bloggen. Man får skrolla neråt på sidan (Hancock Wildlife) för att komma till själva live kameran. Boet finns i Kanada, det är en tidsskillnad på nio timmar och det brukar bli ljust där vid tretiden på eftermiddagen här. Har jag för mig i alla fall.

Ha en bra dag! Kram!

Pappa Örn, en bild från förra året.

Idag tänkte jag bara säga...

Glad Påsk!

Påsken äntligen slut

Ja så var äntligen den där fruktansvärt långa påskhelgen över för den här gången. Det är lite tjorvigt att hålla reda på konsums öppettider på alla dessa röda dagar. Men idag var det som vanligt igen.

Ju mer jag läser kommentarerna på Fattigbloggen desto mer förtvivlad blir jag. Det är ju rena skräckscenarier som berättas där. Av folk som blivit och fortfarande blir fruktansvärt kränkta och illa behandlade av socialen. Och ju mer jag får se av detta desto gladare är jag att mitt socialkontor inte håller på så. Nu vet jag ju inte hur alla socialsekreterarna beter sig men den som jag har gör det hon ska, det ska ärligt erkännas. Även om jag ibland kan bli lite sur på henne i alla fall. Jag tycker nog att alla kontor skulle gå efter samma regler, inte nåt godtyckligt som nån sur och bitter människa med halsbränna kommit på.

Saker som att komma på oanmält hembesök och räkna tandborstar (för att se om man har nån inneboende som kan försörja en så de kan neka en bidrag) förekommer tydligen på en del ställen. Eller om det är så att det finns en liten summa kvar på kontot från föregående månads bidrag så dras det av från kommande månads. Ungefär som att "har du en femtiolapp kvar så har du fått en för mycket". Och då får man en femtiolapp mindre nästa gång.

Det måste ju vara straffbart att göra så. Det man får är ju uträknat enligt normen plus de behov som finns. Inte ska de korvören som är kvar dras av mot nästa månads ersättning. Har aldrig hört maken till maktmissbruk.

Eller den kille som fick höra att han skulle låta bli att köpa kondomer (som de fick se att han gjort när de kollade hans utgifter) och ägna sin energi åt att söka jobb istället. De anser sig tydligen ha rätt att lägga sig i ens sexliv också...

Att fullständigt nagelfara folks kontoutdrag, begära kvitton på allt och göra livet så surt som möjligt för de som behöver hjälp är tydligen väldigt vanligt. Att medvetet betala ut ersättningarna så sent att folk får betalningspåminnelser är också vanligt. Nu finns det ju i och för sig ett datum som man måste skicka in sin ansökan varje månad. Senast den 20:e tror jag det är (åtminstone här), så att ansökan ska hinna bedömas innan månaden är slut. Skickar man in senare än så får man nog faktiskt stå ut med att man inte får några pengar förrän kanske nästa månads början.

Socialsekreterare har en makt som de inte bör använda på det viset. De ska utreda och räkna ut hur mycket man är berättigad. Min socialsekreterare sa vid ett tillfälle när jag var orolig att "vi lägger inget värde vid vad du köper för pengarna, är du berättigad den summan så är du och om du köper en tröja extra istället för att eventuellt köpa mat så lägger vi oss inte i det".

Jag hade nämligen hört att om man köpte "fel" saker så kunde de dra in ersättningen. Men sånt gjorde de inte, sa hon.

Men hon är nog rätt så ensam om att ha den inställningen efter vad jag läst. En del historier är som den värsta rysare. Och sen finns ju också de som alltid kommer in på bloggen och är styva i korken och tycker att socialbidragstagare är ett jävla pack och att de aldrig skulle kunna tänka sig att bo granne med en "så dålig människa" som har "ställt till det så för sig" och "alla har minsann råd att spara pengar, det gäller bara att planera bättre". Och att istället för att sitta och få "alla dessa pengar som andra betalat in i skatt" kan vi lyfta på våra arslen och ta ett jobb.

När man hör/läser sånt blir man ledsen. Även om jag vet att det finns massor med cyniska och elaka människor så är det tragiskt. Sen tänker de visst aldrig på att de själva också kan drabbas. Om de då kanske inte blir arbetslösa på stört så kan de bli sjuka. Och då kanske de mister arbetet ändå. De kan bli nekade sjukpenning, mista a-kassa, utförsäkras och det ena med det andra. De måste gå från hus och hem för ingen kan hjälpa dem att betala... Då står de där och kanske till slut måste gå till socialen ändå.

Lite ödmjukhet i vissa fall är inte fel.

För att tala om nåt roligare så har vi nu två små fina örnungar i boet. Det finns ytterligare ett ägg som vi väntar på ska kläckas men det kan ju vara nåt fel på ägget också så det inte blir nåt. Men tydligen så har just detta paret fött upp tre örnungar flera gånger tidigare.






















Här ser vi de två små grå dunbollarna. Det är lite suddig bild och det beror ju på att den är tagen från live- kameran.

Den lite större ungen blir väldigt sur när den mindre får mat och brukar hacka sitt syskon i huvudet så att han/hon faller omkull. :-(

Men jag minns de två örnungar som fanns i boet 2006... Den som var minst då, han lärde sig till slut att ta för sig och blev stor och fin. Han skrek alltid väldigt högt för att påkalla uppmärksamhet av sina föräldrar och fick på forumet smeknamnet Mr Peepers. Nu har han kanske fått sina vita fjädrar på huvudet som vuxna örnar. Det tar efter vad jag förstått 3-4 år innan de får det. Om han har klarat livhanken sen dess förstås, vilket jag hoppas.

Här är han. Mr Peepers, när han nyss lärt sig flyga. De hade en namngivning på forumet av de två örnarna och han fick namnet Sidney. Hans syster fick heta Victoria. :-)






Den här bilden hade jag som skrivbordsbild på datorn en lång tid. Jag älskade den där vackra örnpojken. :-) Nu kanske man kan undra hur man kan se skillnad på honor och hanar... jo det är så att hanarna är mindre än honorna.

Kram!

Glömde ju önska gla påsk å så...

Så det gör jag nu...

Glad Påsk!

Åsså va dä påsk igen...

Långfredag. Röd dag. Ledigt från skolan. Ute har det snöat, det blåser svinkallt och det ser då inte ut som om våren är på väg. Den har nog tagit ledigt i år och rest till ett varmare ställe. Förra året vid den här tiden var det så varmt att man kunde sitta ute i t-shirt och sola och bli riktigt svett. Men så blev det ju kallt resten av våren förstås.

Som sagt, det är ju påsk. Jag firar inte påsk. Jag är överhuvudtaget inte så förtjust i storhelger. Allt förstoras upp nåt så hemskt och man "måste" så mycket. Man måste ju städa, sätta upp särskilda gardiner och pynta. Och nu till påsk ska man helst ha påskkärringar på kvastar, påskris med diverse prydnader i, kycklingar och fjädrar och plastägg både högt och lågt och allt ska gå i gult. Och godis, godis, godis och åter godis. Tandtrollen har det härligt den här helgen.

Men påsken är ju bara fyra dagar (om man inte går efter traditionen att ta in påskris en viss helg för då börjar det tidigare) och jag anstränger mig verkligen inte för att ta fram en massa grejer som jag nästan genast ska ta bort. Det är skillnad på jul. Även om jag nog inte är så förtjust i att fira jul heller. Jag gillar att pynta till advent och att sitta och mysa med familjen och äta gott i lugn och ro men det där andra kvittar.

Det kan ju råda delade meningar om varför vi firar påsk. En del firar ju delen med påskkärringar, påskbrev, blåkulla och det där. En del firar genom att gå till kyrkan och vara ledsna (idag) för att en man som hette Jesus blev upphängd på ett kors och dog och några dagar senare uppstod (då är alla glada igen) och flög upp till himlen.

De flesta har ju med sig båda delarna i sitt firande även om man kanske inte bryr sig så värst om varifrån traditionen kommer. En del tror på Påskharen också. Det har aldrig jag gjort.

Min elvaåring frågade häromdagen; "Hur länge levde den där Jesus egentligen? Hur gammal var han när han dog?" Och jag som inte är det minsta religiös eller kristen hör mig själv säga; "Ja han var väl runt 30 år." Men jag anser att min son får själv bilda sig en uppfattning om det där med Jesus. Om han frågar mig så tänker jag svara för de har ju ofta samtal i skolan om våra högtider och om religion. Men det är viktigt att belysa saker från olika håll.

Jag hade en djupt kristen lärarinna på lågstadiet och hon pratade om Jesus ständigt och jämt. Hon hade till och med varit och besökt det ställe som sägs vara hans grav. Gått längs Golgata. Vi fick se hennes resa på diabilder. Hon blev oftast väldigt rörd när hon pratade om detta.

Berättelsen om Jesus fick vi som sagt höra jämt och ständigt (kändes det som, men förmodligen var det bara varje påsk) och till sin hjälp hade hon en stor tygbit som var uppsatt på väggen där hon sen satte upp olika figurer (som hon gjort själv) som fästes på tyget, med kardborre eller liknande, som då var målat som landskapet var där. Allt för att göra det spännande. Rätt smart drag av henne tycker jag. Det blev lite som teater liksom. Vi sjöng sånger om Jesus ofta och sjöng en psalm varje dag och bad en bön på morgonen. Hon var rätt fanatisk vår fröken... Men hon var av den gamla stammen. Som undervisade i den kristna andan.

Man kan ju vara andlig utan att vara kristen/religiös.

I alla fall.

För längesen (i min ungdoms dar, hehe) när jag bodde i Arvika en sväng, brukade jag och min dåvarande gube varje påsk åka till ett ställe som heter Bergs Klätt. Det är fantastiskt vackert där och om vädret är fint så finns det inget mysigare ställe att vandra på. Utsikten är så fin och när man kommer högst upp på klätten kan man se långt ut över Glafsfjorden. Men beroende på att påsk kommer lite olika så var det inte lika trevligt varje gång. Ibland var det sol och fint men ibland var det snö och kallt. Men det var ändå en rätt trevlig tradition. Nu har jag inte varit där på många år. Man flyttar omkring och får nya traditioner. Familjen ombildas och andras ideer och vanor kommer in i tillvaron.

Men bara för att jag inte firar påsk så hindrar det mig inte från att önska att andra ska ha en trevlig helg.

GLAD PÅSK! (och gott nytt år höll jag på att lägga till...)

Köp en bukett tulpaner. Då kvittar det om snön faller tät utanför. Vänd blicken mot blommorna och glöm snön och kylan. Snart måste det väl ändå bli vår eller hur?

Som Lars Ekborg sjöng en gång för längesen...

"Köp en tulpan annars får du en snyting.
Köp av en snubbe med blomster i år.
Köp en tulpan langa hit lite kosing.
Lär dig din dönick att nu är det vår!"