Bokmässan, here we come!

Ja det blev en svengelsk rubrik idag trots att jag egentligen inte tycker man ska blanda. Men ibland passar det så bra liksom.

Idag har vi haft möte med Ingrid från Sensus och Tina från Bilda. För att liksom planera lite angående fortsättningen med boken. Och det är så fantastiskt roligt att sitta med på såna möten för de har så många bra idéer och har många bra kontakter som kan användas för att sprida boken vida omkring.

Det var prat om allt möjligt men nåt som både jag och Carina blev alldeles stjärnögda av var ju förstås bokmässan i Göteborg i september. :-) Jora, vi ska dit också. Där fanns det några montrar att välja på. Värmlandsmontern, Svenska kyrkan, Sensus eller Bilda. Eller allihop. Vi får väl se hur det blir.

Seglora smedja är också väldigt intresserade av att göra reklam för både utställningen och boken. Jag återkommer till det längre fram. Och jag är fortfarande lite (positivt) svimfärdig av tanken att Mona Sahlin fick ett ex av boken när hon var i Karlstad under Livet värt att leva-veckan. :-)

För närvarande så har jag också mer vardagliga saker att tänka på. Nämligen att Viktor verkligen behöver ett par nya badbyxor. Jag var inne på klädaffären för att höra om de kanske hade några. Nja det var lite dåligt med det. De hade inte fått hem nya än. Förutom en sort från märket Björn Borg som var ljusblå och vitrandiga med rosa snöre i midjan.......... hm... När jag talade om det för Viktor så tittade han på mig med en förskräckt min och sa; vem vill ha badbyxor som ser ut så? Ja det kan man fråga sig. Expediten sa nåt om att de tidigare hade haft storblommiga, men det nämnde jag inte för Viktor. ;-)

Det fanns ytterligare en sort, de var inte så skarpa i färgen de var i en mörkare blå nyans, men de kostade 545 kronor. Och vem kan köpa ett par badbyxor som kostar så mycket? Inte jag i alla fall. Så de han har får duga åtminstone imorgon så får vi se om vi kan fixa nya under lovet.

Här kommer mer stolliga katter. :-)

Kram!

Friska tänder och en hungrig mage

Idag har jag varit hos tandhygienisten på ett sånt där årligt besök. Egentligen skulle jag varit iväg redan innan jul men det blev inte så. Men nu är det gjort. Och jag är så glad för den här gången hade jag inga hål! Hurra! Även om jag måste ha lite koll på vissa ställen och vara extra noga så var det inget som behövde lagas just nu. Toppen! :-)

Vi pratade om tandvårdsförsäkringen Frisktandvård. Där kan man bli bedömd och sen kan man då fylla i en blankett och betala en fast avgift under flera år. Jag låg tydligen rätt bra till när det gällde själva summan för jag hade noll risk i två av fyra bedömningar. De andra hade jag rätt låg risk i. Och därför kan också årssumman bli rätt låg. Och jag behöver inte betala mer även om jag måste laga eller göra nåt med tänderna under året. Själva undersökningen går ju på runt 700-800 så redan där har man ju tjänat in en del.

Hon hämtade in en tandläkare, en ung man som såg alldeles för ung ut för att vara tandläkare, som då bedömde riskerna och det ena med det andra. Och allt såg bra ut. Jag behövde dock inte bestämma nåt idag utan får hem blanketter som jag kan läsa igenom och skicka in om/när jag bestämmer mig. Fick med en broschyr också. Det kan ju dra iväg och bli så in i hoppsan dyrt med tandvård så nog vore det bra att liksom betala en liten summa per månad istället för en bautastor summa om karius och baktus kommer och våldgästar. Vilket de ju tenderar att göra ibland. Mina gamla amalgamfyllningar kommer förmodligen behöva bytas framöver också, de håller ju länge men inte i evighet... Så nu har jag nåt att grunna på.

Efter en hel timme hos hygienisten, det tog tid med röntgen, undersökning, tandläkarens riskbedömning, putsning, tandtråd och flourlack, så skulle jag strax vidare till ett möte på skolan. Ett möte om Viktors framtida skolgång. Det blev ett kort möte för det enda som egentligen skulle beslutas om var ifall Viktor ska skrivas ut ur särskolan i och med att han ändå ska läsa grundskolans läroplan. Vi bestämde att han ska skrivas ut. Hans möjligheter till vidareutbildning ökar om han inte är bedömd utifrån särskolans betygsskala. Däremot kommer han att successivt behöva vänja sig vid större krav när det gäller studerandet. Om han vill komma vidare snabbare måste han läsa ikapp rätt mycket matte.

Sedan ska vi åka på studiebesök på IVAS. En gymnasieutbildning som finns till just för elever med någon form av autism eller Aspergers. Där får också eleverna komma och göra "praktik" nån vecka för att få känna på hur det är att studera där. Jag håller tummarna för att Viktor kommer in där när han ska söka gymnasieutbildning. Mycket kan ju hända på ett år så vi får väl se hur det går. Men han ska alltså gå ett extra år i grundskolan tack vare att reglerna ändrades i juli förra året. Men som det ser ut nu så är det nog till en fördel för honom ändå.

Rektorn sa nåt om att det är rätt mycket diskussioner (inom skolvärlden antog jag att hon menade) angående just de barn/elever som hamnar i kläm i och med lagändringen och att de som bestämt kanske så småningom, när de fått resultatet av hur allt föll ut, får göra ändringar igen. Hon menade också på att Viktor har otur för han hamnar precis i skarven av det hela och får det lite extra jobbigt. Men det är ju inget vi kan göra nåt åt just nu. Det är bara att försöka göra det bästa av det.

Och nu är jag så hungrig att jag måste äta mat. Jag fick ju inte äta efter mitt besök hos hygienisten, skulle ju vänta i ett par timmar. Och inte får jag borsta ikväll heller... ack. Men om hon säger det så... :-)

Jag har problem med ilningar i tänderna på grund av tandborstskador och hon gav mig ett litet prov på en tandkräm som är bra. Jag använder ju Sensodyne annars men nu börjar det ju komma andra sorter också.

Ställde den bredvid en tändsticksask för att det ska synas hur liten och söt den är. :-)

Ha det gôtt och glöm inte borsta tänderna. :-)

Kram!

Produktivt planeringsmöte

Idag har det varit möte med Ingrid från Sensus angående diktboken som vi planerar att göra. Vi träffades för inte så längesen och pratade om vilka förlag och tryckerier som kanske kunde tänkas vara intresserade och så vidare. Idag pratade vi om och planerade hur boken skulle se ut, layout, antal sidor och om det skulle vara bilder och sånt.

Nu har vi en färdig mall över hur vi vill att boken ska se ut. Det känns bra. Så det börjar röra på sig. Det är SÅ spännande! :-) Vi gick också igenom vilka målgrupper som boken vänder sig till.

Så dagen har varit bra. Men nu är jag så trött både i kropp och huvud. Det lär nog inte bli så mycket gjort under kvällen tror jag.

För ett tag sen läste jag ju en bok som heter "Människor helt utan betydelse", skriven av Johan Kling, och den är så bra. Huvudpersonens tankar och känslor skildras precis som det är. All osäkerhet, alla negativa tankar man har. Oron över om den man är ihop med kanske inte vill vara ihop med en utan kanske träffar nån annan. Att man inte är värd att ha det bra och så vidare. På nåt vis känner man ju igen sig och man vill som läsare inte tappa hoppet om att allt ska ordna sig för det skulle ju kännas visset om allt som han går omkring och tror (och som han antar ska gå åt helsefyr) blir sant.

Baksidans text lyder så här:

"Det är sommar i Stockholm 1998 och Magnus är inte direkt hett eftertraktad i sitt jobb som frilansande redaktör i film- och tv-branschen. Han rör sig som en insekt på de solstekta trottoarerna under en vandring mellan det ena mötet mer förödmjukande än det andra. Hela tiden väntar han på ett telefonsamtal som aldrig vill komma.

Människor helt utan betydelse är en vemodig berättelse ur Stockholms medievärld och ett mikroskopiskt utforskande av vad som rör sig i huvudet på en person under en dag."

Den är förmodligen väldigt tidstypisk om hur det var i slutet av 90-talet i just den värld (media) han befinner sig. Jag tyckte den var bra.


En av de gamla dagistomtarna hälsar oss välkomna till fika (tomten bakom har brödet och den som sitter ner mal kaffe). :-) Tror det är en av Erikas men är inte helt säker. Och såklart att alla gamla tomtar måste fram varje jul.

Kram!

Rubrikpanik!

Kom inte på nån bra rubrik idag och jag har grunnat så det knakat i hôvvet. ;-)

De senaste två dagarna har kännetecknats av värk. Och jag kan väl tillägga att det var mer som VÄRK liksom... med stora bokstäver. Men det är ju min mindre trevliga kompis Fibro som lägger sig i och stör med jämna mellanrum som sagt. Och nu har det varit kallt, jag har gått och huttrat och spänt musklerna. Då är det kört direkt. Vilket bevisar att mycket av min inre stress, som ofta fick mig att gå och vara spänd mest hela tiden, har släppt betydligt eftersom jag nu för tiden inte har så kraftig värk som förr. Förutom nu då, i och med kylan. Så det gäller verkligen att pälsa på sig rejält.

Igår eftermiddag var det stormöte. Det var jag och Carina, min coach, socialsekreteraren och den arbetskonsulent som nu ska ta över där min coach avslutat. För nu är jag inte längre inskriven i nåt projekt, den tiden gick ut i somras, så nu är det endast kommunen som är ansvarig för mig. Och som ska se till att jag rehabiliteras tillbaka till ett eventuellt jobb framöver. Nu får jag som tur var stanna där jag är i och med att det funkar så bra och för att jag kommit såpass långt med timmar och så. På ett år har det hänt mycket. Det är faktiskt så jag är förvånad själv. Och glad förstås.

Arbetskonsulenten är jättemysig och har bra inställning till det här med praktikplatser och varför man ska ut och testa sig själv. Att man hela tiden måste kunna styra själv när det gäller hur mycket man ska pröva. Och att också våga testa sig, våga pressa sig lite, för att se hur mycket man faktiskt orkar.

Det är ju viktigt att man känner en mening med det man gör. Att vara på en praktikplats endast för att komma upp i ett visst antal timmar är ju inte kul. Man måste ju ha uppgifter som känns meningsfulla, att man fyller en funktion på arbetsplatsen. Så är det ju.

Från det ena till det andra...

Det skrivs och sägs mycket om en viss socialdemokrat nu för tiden... och jo jag har väl en uppfattning om det hela jag med. Samtidigt som jag tycker att vi är ju alla människor och gör fel ibland så måste ju till viss del just folk som hamnar inom politiken tänka lite extra på vad de gör. Förr eller senare blir de ju granskade.

Och jag har den uppfattningen att de ska bete sig lite som föräldrar ska inför sina barn. Föregå med gott exempel. För precis som barn måste kunna lita på sina föräldrar så måste folket kunna lita på att politikerna faktiskt inte bara pratar skräp utan står för det de säger. Och inte säger en sak men gör en annan. Detta med hans privata ekonomiska dilemma är dock inte mitt enda problem med just herr Juholt.

När jag såg hans första maj-tal så var jag så upplyft och tänkte att nu äntligen kommer nåt att hända. Nu kommer det en opposition som heter duga. Nästan som på Palmes tid. :-) Men när saker läckte ut om skuggbudgeten blev jag rejält besviken på hur de tänkt sig den. Så jag kan säga att jag är nog mest besviken på honom i detta fallet. Som om allt det han stod och pratade om på första maj inte var värt ett dugg. Suck.

Nåja vi får väl se hur det går. Gudrun Schyman anser att han kommer att klara sig helskinnad ur detta på grund av att han är man. Och jag kan nog tycka att hon har en poäng där. Tänk hur länge som Mona Sahlin fått den där uschla Tobleronen slängd efter sig. Den glömde minsann inte folk även om många gubbar fifflar med mycket större saker än en chokladbit och lite blöjor. Hon hade väl parkeringsböter också har jag för mig. Men ändå...

Här är Gudrun Schymans artikel på SVT

Om nån är intresserad. :-)

Jag satt och letade efter låten Friday on my mind med Easybits, jag har haft med den en gång förut men tänkte ta repris för det är ju fredag. Fann då en version med Gary Moore, som förresten gick bort tidigare i år 59 år gammal, men såg i detsamma en annan låt som jag verkligen gillar med honom som jag lägger in här istället. Så nu blir det mjosik. :-)

Ha en bra fredag. Kram!

Trevligt möte och lite annat jox

Så var det fredag igen. Det är kvavt. Luftfuktigheten är hög. Alla kex i skafferiet blir sega. Strösockret blir till en klump i påsen. Man får hacka med en kniv i kryddburkarna för att kunna skaka ur kryddorna.

I alla fall. Den här veckan har jag träffat två damer, en från Bilda och en från Sensus, två studieförbund som inte vanligtvis brukar samarbeta vilket de nu kommer att göra framöver. Med mina dikter från utställningen som grund. De var fulla med idéer och det var så roligt och inspirerande att prata med dem. På nåt vis så har jag börjat fatta vad som håller på att hända men jag tror ändå inte jag begripit vidden av det. Men jag tar en sak i taget och så får vi se var vi hamnar. Spännande är det oavsett. :-)

Sen har jag hjälpt Lisbeth också i arkivet. Nästa vecka ska vi åka till stan hon och jag med papper som ska lämnas in för att bli böcker. Det handlar om protokoll från kyrkorådets möten, folk som gått ur eller in i kyrkan (inte bokstavligt då alltså...), begravningar och dop.

Annars är det mest utställningen som tar upp tankar och tid. Den 15 september ska det ju vara klart alltihop för då är det vernissage. :-)

Idag har jag letat upp ett klipp med Galenskaparna som jag tycker är så bra. Det de sjunger om stämmer ju även nu fast det är såpass längesen de gjorde denna revy. Och jag gillar verkligen debatten, som inte blir nån debatt för att alla är... överens. ;-)

Ha en bra fredag! Kramelikram!

Filmtajm! Ja jag hade dålig fantasi när det gällde rubrik idag...

Efter en trevlig helg med både promenad och mycket film så har jag varit på möte med min coach och idag var även min handläggare från socialen med. Ett väldigt trevligt möte och jag kände ingen animositet gentemot henne som jag känt förut. Vi satt där och pratade och skrattade och drack te och jag kände, trots min trötthet som hängt i ett par dagar nu, att det var toppen att finnas till.

Det känner jag alltsomoftast nu för tiden. Att det är härligt att finnas till. Och att jag är stolt och glad över att vara jag. :-) Inte så dumt.

Sen har jag gått mest hela helgen och sjungit på låtar av Johnny Cash efter att jag såg på filmen Walk the line. Det är ju rent skamligt att jag inte sett denna fantastiska film tidigare men så är det. Ibland tar det tid innan man kommer sig för liksom. Jag tycker för övrigt att Joaquin Phoenix sjunger bättre än Cash himself. Ja faktiskt så tycker jag det. Och Reese Witherspoon sjunger bra hon med. En gnutta bättre än originalet hon också om jag nu får vara så ofin. För jag lyssnade på dem på youtube efter filmen nämligen.

Jag kan väl inte säga att jag nånsin tyckt om Johnny Cash låtar, de har alltid känts väldigt deprimerande och nu vet jag ju lite varför det var så. Det var mycket jag inte visste om den mannen och som jag inte hade en aning om. Några av låtarna har jag ju hört sen jag var liten. Titellåten förstås och även Ring of fire. Som skrevs av June Carter vilket var rätt kul att få veta. :-) Och nu har jag som sagt gått och sjungit på de där sångerna rätt mycket sen jag såg filmen.

Lägger in låten Walk the line här i två versioner, så får den som vill lyssna och jämföra. På lattjo liksom. Man måste ju inte, man får göra precis som man vill . ;-) Här kommer versionen från filmen...



Och originalet. :-) Jag fann en live-version som Johnny Cash gjorde när han var endast 23 men den var så svajig och hade så dålig bildkvalitet så jag tog den här istället. Den är liksom i samma stil som den från filmen. Endast bilder ihop med låten.

Ha det bra! Kram!