När kommer värmen tillbaka?

Jag är otålig angående värmen som verkligen lyser med sin frånvaro. Ostadigt och kallt väder blir man väldigt fort trött på. Och konstigt nog så åskade det ju också häromdagen mitt i kylan. Knasigt. Kanske det blir en sån där sommar då man får packa med sig badkläder, paraply och tjock jacka på en gång när man ska iväg nånstans.Allt för att vara beredd på alla sorters väder. För det växlar ju också så fort ibland att man knappt hinner med.

Imorgon är skolan slut och ett långt härligt sommarlov börjar för de som har avslutning denna vecka. Det kan ju vara lite olika. Eleverna på Forshaga Akademien, de som tog studenten i år, slutade redan förra veckan och har flyttat hem igen och det börjar bli så där härligt lugnt här i området som det blir på sommaren. Man får liksom tillbaka sin lilla by när de där brölande typerna som invaderar åker sin väg. De som inte tog studenten, av just dessa elever, är så stillsamma att de knappt märks. Förhoppningsvis håller det i sig. De där som flyttat nu var liksom sådär bröliga redan från början och då blir det ju aldrig bättre heller liksom. Det finns ju en del människor som tar väldigt stor plats oavsett deras egen storlek om jag säger så.

Idag är Viktor iväg till Skara Sommarland, en resa som de brukar göra sista veckan i skolan. Det var bara förra året de fick åka till Eskilstuna och djurparken istället för det var inte öppet på Sommarland då. Nu har han varit förkyld och rätt så vissen de senaste dagarna så det var tveksamheter in i det längsta om han skulle orka iväg. Han kunde inte somna igår kväll, låg vaken till långt in på natten, förmodligen på grund av oro utifall han inte skulle kunna åka med plus att han skulle upp så himla tidigt på morgonen. De skulle samlas före sju nämligen.

Pojkstackarn sov väl ungefär tre timmar men svarade så bestämt att han minsann skulle med när jag väckte honom och frågade om det var värt det. Jo det var det tyckte han. Nåja. Iväg kom han, med rejäl matsäck i ryggsäcken. Han är väl hemma nån gång efter halv åtta. Undrar i vilket skick han är då...

Själv har jag haft det som vanligt. Igår hade jag ledigt, nationaldag som det var och allt. Inte för att jag firade precis. Jag tog det lugnt och mådde gott, det är värt mycket.

Och för några dagar sedan fick jag ett helt lass med garn. Så jag säger bara det...

GARNFEST! :-)


Ha det gôtt! Kram!

Nu är det inte långt kvar till julafton.

Det är -22 grader ute och +20 inne. Jag längtar efter när det är +30 ute och +20 inne. :-) Men det lär dröja. Jag blev förresten ledig idag för Carina skulle vabba (vård av barn) så hon tyckte jag kunde få ledigt. Och samtalet med min coach blev per telefon. Busstidtabellen har ändrats och de har dragit in den bussen som jag åkte hem med tidigare när jag var på samtal med henne. Så det hade blivit stressigt om jag skulle varit iväg imorse. Men det var ju bra när det gick att lösa ändå. Och jag var glad att slippa ut i kylan.

Jag kommer att få ha henne kvar som coach och hon går från årsskiftet över i ett annat projekt och då följer jag med henne dit. Tills vidare i alla fall. Vi får väl se hur det blir. Men det löser sig nog.

Igår bakade jag pepparkakor och det doftar fortfarande sådär julaktigt gott i lägenheten sen dess. :-) Nu har vi en hel stor burk med kakor. Jag skippade kristyren i år. Den brukar aldrig bli riktigt bra, endera blir den för lös eller för hård. Så nu får det räcka med själva kakorna.

Denna är från förra året. :-)










Varje gång jag hör den senaste Idol-vinnaren Jay Smith sjunga låten från finalen så får jag alltid en annan låt i huvet på nåt konstigt vis. Den påminner mig liksom om den här...

Amy Diamond - It can only get better

Den är också en mycket bättre låt tycker jag. Sorgsen men fin. Nog för att Jay Smith har en härlig rockig röst men låten som heter "Dreaming people" är rätt trist. Han kan så mycket bättre. Jag har inte sett på ett enda avsnitt av Idol men jag lyssnar på RIX och där kör de ju Idoldeltagarnas låtar till förbannelse, om man nu ska vara lite gnällig. Och de har även varit i studion och spelat live. Vilket även Amy Diamond varit för den delen.


Ta det nu lugnt så här på sluttampen fram till julafton, stressa inte. Skinkan smakar inte lika bra om man är jäktad. Den fastnar lättare i halsen. Och om man stressar halvt ihjäl sig så kanske man somnar ifrån allt i ett hörn medan resten av familjen ser på Kalle Anka... :-) Och det är ju inte så kul, man vill ju vara med och se på tjuren Ferdinand. Eller... ;-)

Och även om man, som jag, lever på försörjningsstöd, så behövs det ju faktiskt inte så mycket för att få lite julstämning. Man behöver ju inte äta så man blir fyrkantig. Det är ju inte maten och julklapparna som är viktigast - det är sällskapet. :-) Och i och med att jag sa det önskar jag att alla som vill det har någon att dela julen med.

Kram!

Frost i ögonfransarna

Idag har det varit en mycket bättre dag. :-) Tack och lov för det. Trots kylan som fick mina ögonfransar att frysa ihop sig på grund av att ögonen tårades av den kalla luften. Det gäller som sagt att vara rustad när vintern plågar en med alldeles för många minusgrader.

Arbetspraktiken gick snabbt, jag satt där och kollade i papperen när Carina fick påminna mig om att klockan var tolv. Jag skulle vara där mellan 10 och 12. När jag kom dit hade de haft nåt slags samkväm i stora samlingssalen (där kören övar och där jag brukar vara med lådorna), det doftade kaffe och en av damerna som jobbar där kom direkt och frågade mig om jag ville ha smörgåstårta. Jag tackade för erbjudandet men avböjde och klev iväg upp på övervåningen för att plocka av mig alla mina femtioelva lager kläder. Sen satte jag igång nästan direkt.

Just nu håller vi på och samlar allmän info via datorn utifrån de personer som ska firas under nästa år. Födelsedagar alltså. Vi har en dam som fyller 103! Och en som fyller 100 och sen går det neråt i olika åldrar mot 85. Det är tydligen pastorsexpeditionen/diakonissan som har hand om detta firande. Carina tyckte nu, genom inspiration från våra minneslådor faktiskt och även annat vi pratat om, att de skulle firas med minnen istället. Hon tyckte de hade gjort på samma sätt så många år nu att det var dags för förändring.

Det är väldigt spännande att sitta och ta reda på vad som hände under 1908 till exempel. Kolla upp vad de hade för slags kläder då. Skola, politik, sjukvård, litteratur. Det är en kvinna (skådespelerska) som brukar vara med på dessa kalas och som flera gånger har klätt sig som Selma Lagerlöf. Både Carina och jag känner att vi vill vara med och klä ut oss den här gången så vi får väl se vad vi hittar på. ;-)

När jag hittat all info ska det väl skrivas ihop en liten sammanfattning för var och en av födelsedagsfirarna. För att hylla dem lite extra genom att uppmärksamma just det året de föddes.

Gick iväg till biblioteket efteråt för att låna nummer fyra och fem av serien Vargbröder till Viktor. De stängde klockan 14 idag så han hade inte hunnit själv efter skolan. Då passade jag på att titta en extra gång på våra montrar. Det ser väldigt inbjudande ut om jag får säga det själv. :-) Väldigt trevligt. Och Viktor blev så glad när han kom hem och såg att han hade två nya böcker att dyka ner i.

Nu ska jag ta mig lite kaffe tror jag. Imorgon är det fredag, Nobeldagen och Viktors födelsedag. Mitt eget nobelpris fyller 14. Tänk bara! Hehe... :-)

För de som kör med gamla traditioner (om nu nån gör det nu för tiden) så är väl detta dagen då lutfisken ska läggas i blöt eller? Enda anledningen till att jag kommer ihåg den här dagen är att min syster har namnsdag. Nån lutfisk blir det inte tal om (blä!) men jag skickade ett sms till min syster förut. ;-)


Ha det bra! Kram!

På tal om vargbröder... eller ja vargar då...

De är ju vårt landskapsdjur och jag kan då inte finna nåt vackrare. Nu har jag ju inte får och behöver oroa mig för att de ska bli tagna av vargar men... som både jag och Viktor brukar säga; det är inte vargens fel att fåren blir rivna.

Människan har ju alltid bebott de revir där rovdjur finns och då får man leva med det och skydda sina djur på bästa sätt. Folk får väl bli mer påhittiga när det gäller att ta hand om sina djur och inte skylla och skälla på vargen som är ett vilt djur och handlar utifrån sin instinkt.

Så tycker vi. Viktors pappa däremot håller inte med trots att han inte har några får... Ibland kanske han är som ett (får) men det är ju en annan historia... ;-)

(bilden är lånad från djurskyddet.se)

Nu kan det bara bli bättre.... hoppas jag.

Idag har jag haft en riktig skitdag kroppsligt sett. Jösses vilken värk! Nu vet jag inte om det är kylan som gör att det blir så här för jag minns inte hur det var förra året. Nog tror jag att jag hade värk och då hade jag heller inte mått så bra som jag gjort sedan i våras så jag hade inte så mycket att jämföra med. Det är influensavärk i hela kroppen. Men jag har lyckats släpa mig fram genom dagen och varit i tvättstugan, lagat mat och allt det där. Utan värktabletter också, det blir ju oftast inte bättre av det ändå. Jag tog endast en panodil på förmiddagen för att få bort den huvudvärk som var i antågande. Sov lite dåligt inatt, därav huvudvärken. Vaknade av värk i fötter och ben och kunde inte somna om på en stund. Fibron passar på att göra sina nedslag ibland, rejält också.

I alla fall. Imorgon är det dags igen för arbetspraktik. Jag var iväg igår också i kylan. Klädd som en nordpolsfarare. :-) Ja det får inte finnas en glipa där kall luft kan komma in.

Spenderade en del tid idag med att se på flera avsnitt på datorn av Annas eviga, ett program som går på SVT. Jag gillar dessa program, hon brukar ha intressanta ämnen och intressanta gäster. De är en halvtimme långa ungefär och det är väl rätt så lagom. Fast ibland, om diskussionen är igång bra och man vill höra mer så har jag önskat få se en halvtimme till. Särskilt ett av dem skulle jag velat höra mer av. Det handlade om kvinnokroppen. Sånt är alltid intressant att höra teorier om. Det handlade om varför vi kvinnor aldrig är nöjda med hur vi ser ut och varför modet är som det är och så vidare.

Detta är något som jag kanske utvecklar en annan dag för jag har många tankar om det. Hoppas min kropp inte är så besvärlig mot mig imorgon för det har jag inte tid med. ;-) Inte lust heller...

Ha det bra! Kram!

Äntligen lite sol!

Idag har jag varit lite upptagen och liksom inte hunnit med att skriva nåt här förrän nu. Den här veckan ska jag inte leta upp sånger som har med dagarnas namn att göra i alla fall. :-) Fast det var rätt kul faktiskt.

Gårdagen som då var söndag var en sån där härligt seg dag då jag slappade och åt hemgjort godis så jag höll på att storkna på eftermiddagen. Det fanns för övrigt kvar en del som jag åt lite av förut... ehrm...

I alla fall. Det var som sagt segt igår, som det väl ska vara på söndagarna. Och jag var för slapp för att skriva nåt alls igår. Men idag är det ju måndag igen. Och det var som vanligt enormt tungt att gå upp ur sängen även om jag sovit bra och så. Kallt väder, -12 stod det på termometern innan jag tog min promenad imorse. Det var säkert ännu kallare i själv luften. Det knarrade under skorna, sådär som om man skulle gå på frigolit, när jag klev iväg.

Fick se en fantastisk soluppgång och innan dess, innan jag knappt hade fått sovgruset ur ögonen och kommit ur pyjamasen och skulle kolla temperaturen, så fick jag se månen som var på väg bort. Den såg nästan ut som solen gör vid solnedgången så jag hämtade kameran och tog en bild. Hoppas att den blir bra. Jag har aldrig sett månen på det viset på morgonen. Nu har ju jag inte en digitalkamera utan en sån där stenålders sak... så jag får tålmodigt vänta tills bilderna är framkallade.

Solen har lyst hela dagen vilket har varit så härligt. Ljuset behövs efter allt detta eländiga mörker. Jag hoppas på fler sådana ljusa dagar framöver.

Monday, monday...

Tjena alla måndagsdiggare! Om det nu finns några. ;-) Här kommer lite sköna toner från 60-talet och under tiden man lyssnar kan man ju samtidigt fnissa lite åt kläder och frisyrer.

The Mamas and The Papas

Imorse var det kallt, solen gick upp som en stor härlig apelsin och jag hade rimfrost i skägget höll jag på att säga, men så illa har det inte blivit än. Hehe... Jag hade rimfrost på halsduken och i hårslingorna som var utanför jackhuvan.

Viktor var inte pigg på att gå till skolan, han gnällde och stod i. Men jag vet att när han väl kommer dit så går det hur bra som helst.

Själv ska jag äta lunch nu, återkommer kanske senare. ;-)