Sommar med Barnaby och fråga Kjell...

Varje sommar brukar SVT visa Midsomer Murders och i år har vi en ny kommissarie eller vad det nu kallas på svenska. Jag har sett förra säsongen i repris för att ha nåt att jämföra med och jag måste säga att de hade inte kunnat finna en bättre ersättare till Tom Barnaby (John Nettles) än hans kusin John (Neil Dudgeon). Det känns inte konstigt med bytet. Nu gick det ju rätt så smart till också i det sista avsnittet av säsong 13 så man kan verkligen inte klaga på det. :-)

Kusin John var ju för övrigt med och hjälpte till en sväng under säsong 13 också så vi lärde känna honom lite då. Någon jämförelse tycker jag inte behövs. De är båda lika bra. I alla fall känner jag det så.

Jag tycker att det är rätt mysigt att se på denna serie. Inte för att det handlar om mord, sånt är absolut inte trevligt, men det är härligt med en engelsk serie. Med lite klurigheter. Jag gillar att se på Miss Marple också, det känns så genuint engelskt liksom. Lite småtrevligt på nåt vis.

Här är de; Tom och John Barnaby. :-) Två allvarsamma snubbar. Men så har de också ett rätt så allvarsamt jobb.






Igår när jag sorterade mina torrsopor, plast, kartong och sånt fick jag tag i en påse med denna text:


:-)

Så nu undrar jag i all stillsamhet om detta är sant. För i så fall så ska jag anfalla min närmaste Kjell med en hoper frågor direkt.


Ha en härlig dag och sköt om er! Kram!

Äppelpaj och stilstudie

Eftersom Viktor inte är hemma och äter äpplen hade jag så många i skålen som riskerade bli dåliga. Jag är inte någon fruktoman så jag kom på att jag kunde göra en paj istället.

Detta foto fick Adde ta med sin telefon så det blev lite mer skärpa liksom. :-)

Denna åt vi av senare på kvällen när Erika kom för att hämta Isac. Först hade vi dock smällt i oss pizza också. Gissa om jag blev mätt!

Isac är hos oss idag med. Konstigt nog gillar han att ligga halvvägs under sängen till och från. Detta har vi inte lyckats klura ut varför han gör...

Snark!





Ha en bra dag. Kram!











PS. Apropå det hemska som hände i Norge tänker jag avsluta med ett citat.

”Darkness cannot drive out darkness; only light can do that. Hate cannot drive out hate; only love can do that.”

Martin Luther King Jr.

Isac läser Hundens Nyheter

Detta är Isac när han läser sina viktiga hundnyheter. :-)

















Här var det en extrabilaga som han inte fick missa.
















För andra dagen som matte jobbar efter semestern så är det jag och Adde som är hundvakter. Bilderna är från den härliga promenad han och jag tog alldeles nyss.

Nu ligger han på golvet som en trött sill och vilar.

Som jag sagt förut så är inte min mobilkamera den allra bästa men så länge det syns vad det är på bilden är det ju bra. :-)





Ha en bra dag och sköt om er och krama varann. :-)

Semester och datorglädje

Nu har jag suttit och krånglat en evighet med att försöka ändra på lite inställningar på bloggen. Försökte även ändra bakgrund och mall men fann inget som var bra. Det ska ju inte kännas som om man blir yr i huvet när man kommer in här. :-) De flesta mallar känns så röriga så jag behåller nog den jag har tills vidare.

Nu har jag äntligen fått ordning på mina datorgrejer så nu blir det väl som vanligt igen. Hurra! :-)

Det är väl inte så mycket att skriva om så här på sommaren, man har ju lite annat för sig, men nån gång då och då kanske jag tar en liten skrivarstund. Adde är hemma på semester, Viktor är tillbaka från en veckas fjällsemester i Norge med sin far och Erika har också semester. Och nu är jag också ledig ett par veckor. Bättre kan det ju inte bli. ;-)

Har nyss läst ut boken "Din stund på jorden" av Vilhelm Moberg. En väldigt finstämd bok som handlar om att man ska ta vara på livet så mycket man kan, inte slarva bort det på en massa oväsentligt.

"Ta vara på ditt liv! Akta det väl! Slarva inte bort det! För nu är det din stund på jorden!"

Detta sägs i samtal mellan bröderna Sigfrid och Albert. Brodern Sigfrid hann inte ta vara på särskilt mycket av sitt liv för han blev hastigt sjuk och dog ung och detta tänker Albert ofta på. Han bor numer vid Laguna Beach i Kalifornien och känner sig gammal och trött.

Den åldrande Albert tänker över sitt liv.

"Vad är min egen existens? Den är någonting som förminskas varje gång jag drar in andan i bröstet. "

"Jag lever och andas i ett rum, som är beläget emellan den tid som fanns före mig och den som skall komma efter mig. Här tillbringar jag den tid som flyr bort med min andedräkt. Här har jag min stund på jorden."

Och nu läser jag "Soldat med brutet gevär". Man kan säga att för närvarande är jag inne i min Vilhelm Moberg-fas. :-) Läste även "Raskens" för ett tag sen . Den läste jag första gången när jag var tolv så det var en trevlig repris.

Det finns så mycket att lära av hans sätt att skriva och uttrycka sig. Jag samlar kunskap för egen del för man kan aldrig lära för mycket när det gäller sånt. Ju mer man läser desto mer lär man sig när det gäller skrivteknik och annat. Ibland läser man ju böcker som gör en irriterad för att det är så dumt skrivet, sånt lär man sig också nåt av. Man lär sig ju hur man inte vill ha det när man själv ska skriva nåt, vad man inte ska använda sig av.

Nu ska jag strax återgå till min bok i sommarkvällen.

Kram på er och glöm inte att ta vara på livet. Slösa det inte på oväsentligheter.

Detta är en bra sak att slösa tid på tycker jag. Förutsatt att man inte är allergisk mot jordgubbar då... Men glass är ju gott i alla fall. :-)

Livstecken igen. :-)

Jag har inte rymt men det har ju varit lite trist att inte ha en egen fungerande dator så det har inte blivit något skrivande här på ett tag. Men nu är det på gång i alla fall för Adde kommer hem på semester så då blir det grejat. Det ser jag fram emot. :-)

Livet rullar på. Praktiken är lite halvseg nu så här på semestern. Carina är ledig medan jag får harva på ytterligare ett tag. Kommunen har den policyn tydligen att de som är ute i praktik endast får två veckors semester. Helst skulle vi väl inte vara lediga alls antar jag. Och även om alla människor har rätt till ledigt så har vi, som är i kommunens projekt och därmed utan rättigheter efter vad det verkar, inte alls någon rätt till det. Jo två veckor är ju lite ledigt men när ens handledare har semester så kanske man inte har några direkt inspirerande uppgifter att utföra ändå och då blir det rätt meningslöst.

Och trots att de som är ute i projekt och praktik genom kommunen har lika många olika problem med sina liv som det finns folk till så tas ingen hänsyn till det. Jag menar ingens situation är den andra lik. En del är ju "bara" arbetslösa medan en annan grupp, den jag tillhör, är utslängda ur sjukförsäkringen även om vi fortfarande är sjuka. Och i den gruppen är vi ju också på olika nivåer. Sen finns det ju de som klarar arbeta halvtid eller deltid och de får heller inte ledigt. Så oavsett om man gör praktik sex timmar i veckan (som jag) eller trettio timmar så är det lika för alla. Men alla har vi väl rätt att ha semester efter ordning? Men kanske inte förresten, vi är ju så erbarmligt lata allihop... ehrm... ;-) Vi måste ju ha nån som står där med piskan så vi inte slappar till oss...

Min psykolog sa en gång att även om folk i största allmänhet inte tycker att det är något ansträngande att gå i terapi och jobba med sig själv så är det en enorm energikrävande sak att hålla på med. Man blir väldigt trött. Att jobba med sig själv tar mer energi än att göra nåt fysiskt arbete. Men sånt är det aldrig nån som tänker på. Och även om jag inte går på sessioner så ofta som jag gjorde i början så måste jag ju ändå med hjälp av de olika verktyg jag fått av henne i terapin se till att hålla mig på en jämn nivå framöver. Detta tar ju också kraft. Man är liksom aldrig färdig, hela tiden poppar det upp saker som man får ta itu med. Tankar som man ska jobba med och så vidare...

Jag älskar min praktikplats på alla sätt och vis men nu känner jag att jag vill ha ledigt jag också. Sen gör jag ju en del av "jobbet" hemma så jag måste ju inte vara på plats så sett. Om det ska skrivas ihop saker, eventuella artiklar och födelsedagstexter, så gör jag det helst i lugn och ro vid min egen dator. Och de timmarna får man ju också räkna. De hamnar ibland utöver den vanliga praktiken men det gör inte mig nåt för det är sånt jag sysslar med när jag orkar och inte på ett anvisat klockslag med en handledare hängande över mig. Det finns aldrig nån som hänger över mig på pastorsexpeditionen förresten och har aldrig gjort, det var bara en sån där metafor eller vad de kallas. Carina ger mig fria tyglar. :-)

Detta har påverkat min kreativitet på ett väldigt positivt sätt och gett mig inspiration i massor och det är jag så glad och tacksam för. Det i sin tur gör att min självkänsla stiger och jag känner mig värdefull och på grund av det kan jag istället för att tappa energi istället få energi av det jag gör. Och det är ju så det ska vara när man trivs med sitt arbete. :-)

Tänkte idag lägga in en länk till en härlig låt som jag tycker är upplyftande och kul. För alla depparjeppar och även andra som kan behöva ett litet lyft om det känns tungt och hårt.

Robert Broberg - Bättre vara ute på hal is och ha det glatt...

Det finns en del andra låtar med honom som också kan hjälpa att lyfta upp en när man är nere. Han är en ordtrollare så man får ju verkligen koncentrera sig på texten. Så man inte missar nåt. Hehe...

Ha det bra i sommaren!

Kram! :-)

Jag behöver inte vara som alla andra

Man är tydligen ingen riktigt häftig person om man inte är med i Facebook. Okej då är jag inte nån häftig person, jag kan leva med det.

Är det nån mer än jag som är trött på Facebook?

För mig är det nästan i klass med rökning vid vissa tillfällen. Och det går att jämföra på lite olika vis. När jag jobbade så kunde vi ibland sitta på rasten och ha ett både roligt och intressant samtal men helt plötsligt reste sig 8 av 10 för att gå ut och röka. Vilket oftast innebar att de där 8 fortsatte diskussionen på balkongen och vi som var kvar blev utanför.

Så är det lite med Facebook också. Om man inte är med så får man inget veta. Eller man blir på nåt vis utestängd från viss information. Om man inte går med förstås för då får man ju veta saker.

Visst kan man hänga med rökarna ute på balkongen och då riskera passiv rökning om man är tillräckligt nyfiken men det har aldrig frestat mig nämnvärt. Samma med Facebook.

Och nu när Erika skaffat det också... ja det var droppen tror jag. ;-)

Och med rökningen så kan jag tycka som så att de som röker får röka så mycket de orkar bara jag slipper utsättas för skiten. Jag och alla andra som inte röker eller vill få den i oss, kanske ska sägas. Och nu kan jag lägga till Facebook. Folk kan väl vara med så mycket de orkar men sluta tjôta om det så in i baljan. Man får ju eksem i hjärnan! Och det finns faktiskt andra sätt att kommunicera, det hoppas jag att folk inte glömt.

Och nu har jag skrivit så mycket om eländet och nämnt namnet alldeles för mycket så jag har använt upp min kvot för lång tid framöver. Hehe...

Nåja.

En lite sorglig händelse är att en vilda västern-favorit; James Arness har avlidit 88 år gammal. Han kommer alltid att vara Zeb Macahan för mig. När Zeb dök upp så ordnade det sig alltid. Nog för att jag var extremt kär i Luke när det begav sig (ehrm) så var det ändå alltid toppen när Zeb kom ridande, hoppade av sin häst och sedan haltade fram i sin hjulbenthet med pistolen instoppad innanför linningen på sina hjortskinnsbyxor eller vad de nu var gjorda av. Lång var karln också, runt två meter.

För ett tag sen så såg jag faktiskt hela serien med Familjen Macahan, de finns ju på dvd nu. Det var ett kärt återseende kan jag säga.

Som jag minns honom... Zeb Macahan.








Ha en härlig dag! Kanske den kan bli både rökfri och Facebook-fri. :-)

Kram!

Klämdag

Idag är det en sån där klämdag och då får man ju försöka hålla i minnet att det egentligen är fredag. Så man inte blir helt vilsen och gör nåt dumt. Vad det skulle vara vet jag inte så där direkt. Men ändå. Det var ju liksom en torsdag förklädd till söndag igår.

Jag bloggar inte så ofta, dels beror det ju på att min dator är kaputt och dels har jag haft en massa annat grejs för mig. Men förmodligen beror det mest på det där med datorn. Kan också säga att jag väntar tålmodigt (försöker i alla fall) och nyfiket på att se vad Adde hittar på för nåt åt mig. :-) Det är dock svårt att vänta även om man väntar på nåt gott...

Det är varmt och gôtt ute, jag har varit på Konsum och Ica och handlat, ja de har ju inte (närmare bestämt aldrig) allt på den ena affären. Idag har jag köpt GB gräddglass låglaktos. Jag blev så glad när jag stod där och kollade. Egentligen skulle jag inte ha nån glass men jag kollade på lattjo och då fick jag se massor med laktosfria glassar. Det fanns till och med pinnglass och strutglass (tofuline). Detta har jag inte sett tidigare så jag blev glad. Men jag köpte en låda med vaniljglass som vi väl ska prova under helgen. Det som är lite trist är att än så länge finns alla laktosfria glassar i väldigt små förpackningar och blir också lite dyrare än vanliga. Men det kanske ändrar sig om/när fler glassfabrikanter satsar på låglaktosglass. :-) Hoppas kan man ju. Och jag kanske slipper maila till dem och tjata. Hehe...

Jag ska öppna korsdrag för att få in den somriga luften och även känna dofterna som flyger omkring ute. Träden blommar, bina surrar, tornseglarna är i farten och det doftar syren. Mmmm... härligt. Det är nog sommar nu faktiskt. Idag i alla fall.

Ha en go klämdag! Kram. ;-)

PS. Den här vackra utsikten hade jag i söndags då jag var hundvakt och vi tog en härlig och lång promenad i blåsvädret. :-)