Inte så trevliga minnen

Läste om detta idag och åkte genast tillbaka drygt tio år i tiden.

http://www.vf.se/nyheter/karlstad/hemtjanstanstalld-slar-larm

Jag insåg när jag läste att inget har förändrats, till det bättre, sen jag jobbade i hemtjänsten i Karlstad kommun. Det är nu tio år sen jag blev sjuk. I tio år har jag kämpat mig tillbaka till ett något sånär drägligt liv och jag är ännu inte där. Jag har fortfarande en bra bit kvar.

Och inom hemtjänsten håller de fortfarande på och sliter ut folk utan att fatta det. Samma gamla visa fortfarande. Men för tio år sen så stod det inte så mycket om det i tidningarna för det var nog inte riktigt så illa men det var precis likadant med att man nog velat vara anonym om man skulle gått ut med det. Risken att få skit för det efteråt är alldeles för stor även om det ju inte borde vara så.

Jag kämpade för bättre arbetsledning, vi hade en chef som var totalt känslokall, men det blev för mycket för mig och jag orkade inte till slut. Jobbet i sig är så himla tufft och har man då en chef som skiter fullständigt i sina anställda så kan ju inte resultatet bli så bra.

Att chefen till kvinnan som uttalar sig i artikeln säger att hon aldrig tänker följa med ut och jobba en dag tycker jag påminner lite om den chef jag hade. Nu tror jag inte det är hon men om fler har samma inställning så drabbar det ju de anställda mycket hårt. Att inte ens anstränga sig för att förstå hur de anställda har det på jobbet är ju att skita i dem och hur de mår. Om det ska till en förändring så måste även cheferna vara inblandade och faktiskt förstå att det inte kan fortsätta så här. Men de verkar inte vilja förstå.

Om man sa nåt, hade åsikter och kritik eller tyckte nåt kunde ändras, så sa hon att "om det inte passar kan du söka dig ett annat jobb". Vi ville kanske inte ha ett annat jobb, vi ville ha ett jobb med drägliga villkor. Och även om jag kanske inte ville jobba kvar så kunde jag inte sluta på grund av att jag behövde försörja mig och min familj.

Vi ville ha en chef som kunde uppskatta det slit vi gjorde. Sånt kan göra att man faktiskt orkar med även om det är tufft. Nu hade vi ett stressigt arbete samtidigt som vi hade en chef som tyckte vi var otillräckliga eftersom pensionärerna ringde henne och beklagade sig att vi inte hann ens det vi skulle och att vi alltid var stressade. Hon tyckte också att vi kostade för mycket pengar. Nåt hon påminde oss om då och då.

Hon var också väldigt tydlig med att hon struntade helt i hur vi hade det privat bara vi kom till jobbet. Påpekade ständigt att det var hon som var chefen och att det var hon som bestämde. 

Eller som hon sa på en arbetsplatsträff. Att hon var så trött på alla dessa jävla pensionärer som ringde till henne och klagade hela tiden. Hon menade att detta var vårt fel. Att de klagade. Och det var inte första gången hon sa så. Ändå kunde hon, när hon hade sina bra stunder, faktiskt rekommendera oss att vi skulle säga till pensionärerna att de skulle ringa henne istället för att låta det gå ut över oss.  Vi skulle hänvisa till henne. Men när vi gjorde det så var inte det heller bra.

Jag pratade med hennes chef om hennes beteende, vilket jag nog skrivit om förut, och han menade att han aldrig sett den sidan av henne. Vilket ju var självklart, han var hennes chef och hon vågade väl inte bete sig så mot honom...

Att jobba i hemtjänsten är oerhört tufft. Det tar hårt både psykiskt och fysiskt men om man har en chef som bryr sig så klarar man mer och känner sig uppskattad. Jag vet eftersom jag haft andra chefer som faktiskt lyssnat och brytt sig. Och då går jobbet lättare.

Läste nånstans att det gjorts en undersökning om att det vi mest vill ha på jobbet är uppskattning av chefen. Lönen kom inte i första hand. Att kunna påverka sin arbetssituation är också viktigt.

Om jag var chef i hemtjänsten skulle jag ju veta precis hur det var att jobba där. Jag skulle också gå med i jobbet ibland för att på det viset låta pensionärerna se att jag faktiskt brydde mig om både dem och de anställda. Jag skulle hälsa på mina anställda ofta och uppmuntra dem, lyssna på dem och även ta med mig fikabröd. :-) Garanterat! Och jag skulle ta med mig deras åsikter högre upp till de där som absolut inte fattar vad det är frågan om och inte ge mig så lätt förrän de lyssnade. Så det så!

De flesta enhetschefer är före detta sjuksköterskor så de har ju nån gång jobbat i vården, en gång för längesen. Men kanske inte i hemtjänsten. Det är en viss skillnad.

Nu tänkte jag bjuda på en sång från Assasins Creed 2. Ett av Viktors favoritspel. Jag älskar musiken till spelet och lyssnar ofta på den. Denna sången är en av mina favoriter. Både sorglig och vacker. 

Ha det bra. Kram! 

Favoritmusik

Min absoluta favorit att lyssna på just nu är Adele. Denna engelska tjej som sjunger så håren reser sig i nacken. :-) Älskar hennes skiva som heter "Adele 21". Det är så mycket soul i denna unga tjejs röst och jag hoppas verkligen att hon stannar kvar länge i musikvärlden. Sen älskar jag det faktum att det inte är en trådsmal blondin som hoppar omkring på scenen som en galning med nästan inga kläder på. Hon behöver inte det för att sälja sin sång och musik, det räcker med att hon framför den. Läste nånstans att hon menade att hon inte gör musik för ögonen utan för öronen. Och det är väl faktiskt det viktigaste eller hur?

Och nu för tiden är det inte många artister som låter lika bra live som på skiva. Men det gör hon.

Månsken i augusti

Lena Philipsson Månsken i augusti.

Min absoluta favorit med henne.

Eftersom månen alltid är speciellt vacker under augusti månad så säger jag bara;njut av underbara bilder på månen och sången samtidigt. Helt oslagbart. :-)

Kram!

Vampyrer och sköna låtar

Det finns nog inget som får mig att må så bra som när jag råkar höra en riktigt skön låt. Det gjorde jag nyligen när jag i helgen såg på en vampyrfilm som heter Twilight. Två gånger såg jag på den dessutom. Och det blir nog fler gånger har jag en känsla av... Erhm...

Jag har alltid haft en stor fascination för vampyrer. Ända sen jag var väldigt ung. Jag har aldrig blivit rädd eller uppskrämd, bara väldigt fascinerad. Draculafilmen som gjordes 1992 är en favorit.

Hur som helst. Låten var det ju fråga om nu. :-) Direkt när jag hörde den så visste jag att jag var tvungen att ta reda på vem det var som spelade och om jag kunde ladda hem den. Den finns på min mp3-spelare nu om nån undrar. Fast det kanske ingen gör. Och om det nu är nån som trodde att jag inte skulle gilla en sån här låt... ja då känner inte denna nån (vem nu det skulle kunna vara) mig särskilt väl. Såna här låtar gör att jag vill höja ljudet till max, dansa, flyga, springa fort eller åka motorcykel så kinderna fladdrar. Så härligt. :-)

SuperMassive black hole - Muse

Inte för att detta kanske är den bästa vampyrfilm som gjorts, men jag gillade den ändå. Delvis av orsaker som jag inte ska gå in på för då kan nån kalla mig för gubbsjuk fast tvärtom. HA! Tantsjuk kanske det kallas, jag har aldrig hört nån benämning på när äldre damer kollar in unga pojkar. *host* Man kan ju inte gärna säga "gubbsjuka tanter" Det låter ju för dumt. I så fall är jag väl det då. Inget att göra åt. ;-) Rynka på näsan den som vill för det bryr jag mig inte om för nåt roligt ska man väl få ha. Och nej jag har inte fått solsting om nån nu trodde det. Jag är precis lika galen året runt!

Och förresten så är jag ingen tant. ;-) hehe...

Nu ska jag gå och diska för hur det än är så måste man göra sånt också. Tant eller ej.

Kram!

The King of Pop är död

Idag kan nog inte många ha undgått nyheten om att Michael Jackson är död. Men tidigt imorse, efter nyheterna på radion, när min sömniga hjärna börjat grunna på det hela så kom också tanken; tänk om det är en bluff. Men så morbid kan väl ändå ingen vara?

Jag menar han var ju faktiskt en rätt så lurig typ som ibland spred knäppa rykten om sig själv bara på lattjo. Det där med syrgastältet lär ha varit en sån.

Men detta är nog sant efter vad det verkar. Tänkte också på hur det varit med Elvis, folk säger ju fortfarande att de sett honom än här, än där.

Såklart har jag mina favoritlåtar av och med Michael Jackson, de är rätt många förresten, och när jag funderade på vilken jag skulle länka till så letade jag en stund och fann den här;

Don't stop til' you get enough

Den är från Off the wall och hans första samarbete (som jag vet) med Quincy Jones. En av mina verkliga favoriter. När jag såg på den förut så blev jag alldeles tårögd. Han är så ung, så vacker, oförstörd och så lycklig med sin musik. Det syns verkligen hur mycket han älskar att sjunga och dansa. Och det är också så jag vill minnas honom.

18 juli (om jag ska tro min gamla dagbok) 1992 på Stockholm Stadion stod jag tillsammans med en massa människor och sjöng med i Heal the world och klappade takten till Billie Jean och många fler fantastiska låtar. "Dangerous tour" kallades turnén. Det var en helt otrolig upplevelse att se honom live, att vara med om denna konsert. Det är något som man inte glömmer i första taget.

Och trots att vi väntat från klockan fem på eftermiddagen (man var ju tvungen att få sig en bra plats bland publiken så det gällde att vara där i tid, blev förresten nästan kroppsvisiterad innan vi fick gå in för man fick inte ha med sig burkar, flaskor och sånt) först i strilande regn som gjorde skorna så blöta att de inte torkade på flera dagar, och sen genomlidit två förband bestående av Kriss Kross (de där ungarna med byxorna bakochfram) och ett fruntimmer som var så trist att jag glömt vad hon heter, så äntligen... runt halv nio på kvällen så stod han på scenen och och då kom krafterna och glädjen tillbaka och sen var det inte en enda trist sekund kan jag säga.

Så nu när Roger på Rix Morronzoo imorse kände sig lite besviken på att han aldrig lyckats få se och höra en konsert med Michael Jackson så kan jag i alla fall säga att jag har gjort det, upplevt det och även köpt t-shirten. :-) Och jag har den kvar i garderoben. Som bevis om det är nån som skulle tvivla på sanningshalten.

De senaste åren har jag tänkt på honom ibland med största medlidande. Särskilt när man sett bilder av honom. (Ack) Nånstans utefter vägen gick han totalt vilse. Det är nästan så jag önskar att jag kunde vrida tillbaka tiden till ögonblicket i den där videon i länken och sen låta honom få börja om därifrån och hoppas att han skulle göra andra val. Inte musikaliskt sett (aldrig i livet) utan i andra situationer. Men det går ju inte att göra det. Det som har hänt har hänt och nu är det så här. Och en fantastisk artist och musikinspiratör är borta.

Kram alla music lovers! Och ni andra med förstås...

Ingen liten vacker julsång precis...

... men den här låten blir jag glad när jag lyssnar på. Jag kan inte sitta stilla heller för den delen. Videon till låten var lite tråkig (låten är ju från 80-talet, 1986 närmare bestämt) och jag ville bara liksom ha med själva låten... Sen går det ju bra att rappa loss själv om man vill i och med att man har texten framför sig... hehe... Jora så att...

För övrigt har ingenting hänt... ;-) Ska bara diska om en stund.



Mmmm nåt att knapra på...

Musik gör allting lättare.

Städning är ju inte det roligaste man kan hålla på med. Men det blir ju rätt trevligt när man väl är klar och får sitta och njuta i sitt städade hem. Förra veckan när jag skulle städa badrummet, som jag verkligen tycker är pest och pina att göra, så pluggade jag in min mp3-spelare i öronen och drog på musik och då gick det både fort och lätt. Men det måste vara låtar med drag i. Ingen mesproppsmusik, typ ballader eller så.

Mina städfavoriter är Green Day. Då jäklar blir det fart på mig. :-) En gång så bakade jag lussebullar och lyssnade på dem och det gick galant. Och mina "punklussebullar" blev väldigt goda.

För några år sen så vaknade jag en tidig morgon av en speciell låt som spelades på radio. Den låten blev min allra största favorit med Green Day och den här måste jag ha högsta möjliga volym när jag hör. Jag fick också glädjen och nöjet att uppleva dem live på konserten som de hade i Göteborg 2005. Min äldste sons förtjänst. TACK än en gång för det Adde! :-) Jag glömmer det aldrig, det var en toppenhärlig upplevelse. Skulle absolut göra det igen om jag fick chansen.

http://www.youtube.com/watch?v=bxfpMGLMZ7Y



















Undrar vad de lyssnar på när de städar... För det gör de väl ibland? Städar alltså. ;-)

Hälsningar från Punkmorsan.