Höstluft och mopedavgaser påminner mig om...

...när jag var 14. :-) Det var friskt ute imorse och jag önskar jag hade virat nåt runt halsen för jag är väldigt frusen just där. Men det gick bra ändå. Blev omkörd av en mopedist, därav rubriken, och varje gång detta händer när luften är sådär kall så påminner det mig om när jag var 14 och skulle gå till skolan. Plus en del annat som jag inte tänker ta upp här och nu, hehe...

Igår fick jag ett mail från RESURS och jag gick in och läste på en del länkar som fanns med. Det handlade om sjukförsäkringen förstås och när jag gick in och läste kommentarer som fanns på en sida, av sådana som då ska kalla sig läkare, blev jag mer och mer irriterad och beklämd.

Det är inte konstigt att vi som drabbas av sjukdomar som t.ex Fibromyalgi blir behandlade med sånt förakt när läkare rent ut säger att dessa diagnoser är "nonsensdiagnoser". Att sådana läkare ens får arbeta med att ta hand om folk gör mig ledsen. Anledningarna till att man blir sjuk är ju hur många som helst och ingen sjukdom ska avfärdas med att kallas för "nonsens". Plus att det tydligen finns en uppfattning även hos Socialstyrelsen att man blir frisk från Fibro efter sisådär en 2-3 månader. Jaså, det var nytt för mig. Hur gör man då? Om någon kommit på ett botemedel för denna sjukdom så är det ju dags för Nobelpriset eller hur?

Det är ju heller inte så konstigt att man som drabbad av denna sjukdom till slut även hamnar i svår depression i och med den behandling man får.

Sjukförsäkringen är något som borde vara en mycket stor valfråga. För mig kommer den i absoluta toppen, före arbetslöshetsproblemen. Hur ska folk kunna jobba om de inte får möjligheter att bli friska först? Om nån politiker har nåt svar på det så lyssnar jag gärna och kan även tänka mig att förklara (för denne politiker) varför deras uppfattningar oftast inte går ihop med verkligheten.

Den är en försäkring och inget bidrag. Tänk om politikerna (och även andra hjärntvättade filurer) kunde fatta det. Man betalar ju (via skatt) medan man jobbar för att kunna få pengar om/när man blir sjuk. Ja jag blev så upprörd av dessa kommentarer i samband med den artikel det gällde att jag undrade hur dumma folk egentligen är. Nog för att man inte alltid kan ha samma åsikter om saker men ibland så måste man se hur verkligheten ser ut. Denna nya reform fungerar inte i verkligheten.

Jag hoppas verkligen att någon stoppar eländet och det snart. Artikeln jag läste lägger jag in här.

Dagens Medicin - Attityden mot sjuka är farlig.

Men för att tala om nåt trevligare. :-) Ibland måste man ju ha lite roligt också. Häromdagen fick jag ett infall att leta upp en gammal film på nätet (och *host*ladda hem*host*) från 1987 som heter The Principal med James Belushi i huvudrollen (Rektorns lag på svenska). Första gången jag såg denna film var på teve nån gång i slutet på 80-talet eller kanske början av 90-talet jag minns inte. Alldeles i början av filmen spelas en låt som jag gillade skarpt men jag kunde inte lista ut hur jag skulle få tag på den. Jag missade sluttexterna första gången och trots att jag haft den inspelad på video så har jag ändå inte lyckats få tag på den. Texterna i slutet syntes nämligen dåligt, kvaliteten på videobandet var inte den bästa, så jag uppfattade inte vem som sjöng den. Jag orkade inte leta då, hade ingen dator och internet heller på den tiden. Jag började faktiskt inte sitta och surfa på nätet förrän slutet på 90-talet... jora så att... Man är ju lite sen. Men det har jag tagit igen med råge sen dess.

Igår fick jag tag på låten via lite detektivarbete. :-) Tänk vad en sån liten grej kan göra en glad. I alla fall blev jag väldigt glad och nöjd. För nu kan jag lyssna på den när jag vill.

Filmen i sig är en av mina favoriter och jag har sett den ett antal gånger. :-) Belushi är grym (på ett bra vis) som rektor på en väldigt stökig skola. Men som sagt... låten tog tag i mig och jag kan nog inte säga hur många gånger jag spolade tillbaka videobandet för att höra den. Och man får ju inte höra hela låten ordentligt. Jag fann den även på Youtube. Det är dit jag är på väg med mitt kringelkrokande prat. ;-) Låten slutar väldigt abrupt och tydligen ska den göra det. Så det är inte nåt fel liksom. Nu ska jag njuta av den en stund... lite rock så här på morgonen. :-)

John Waite - Woman's Touch

Ha en bra dag! Kram!

Imorgon tänkte jag prata lite om teveserier bland annat... Nu drar det ju snart igång med höstens säsonger. Och jag har några favoriter som jag följer.

Om jag kommer ihåg alltså. Minnet är bra men kort.














(bilden lånad från boden.se.)

Höstterminen har börjat

Nu är jag här igen! :-) Jag har en ny skärm, en platt, till datorn vilket gör att det är en stor fröjd att sitta här. Nog för att det alltid varit roligt men har man en bra skärm blir det ju desto trevligare. Den är bättre för ögonen. Den är ju inte direkt ny förresten, det är Erikas gamla för hon har köpt sig en ny. En större och flashigare.

Skolstart idag och för övrigt tillbaka i rutiner och annat. Viktor var inte lika negativ till skolstarten den här gången som han brukar. Nog för att han gnällde lite i morse men han var ovanligt glad tycker jag. Han slutade visserligen sin första skoldag redan runt elva på förmiddagen, imorgon är det full dag som vanligt.

Jag har varit och haft min första session med psykologen efter semestern och hon ger mig alltid så mycket energi och hopp att jag skulle behöva ha henne att prata med minst en gång i månaden för resten av mitt liv tror jag. Hehe... När jag riskerar att falla tillbaka i stresskänslor och annat bôs så får hon mig alltid tillbaka på rätt spår igen. Det är jag väldigt tacksam för. Hon är toppen.

Förra veckan var jag och träffade min coach igen efter sommaruppehållet och de håller på och letar efter lämplig arbetspraktik för mig nu under hösten. Min psykolog har försökt dra ut på de sessioner som är kvar för att jag ska hinna börja med nånting. Det är ju lättare att kunna lösa problem om de dyker upp under själva praktiken om hon kan finnas med parallellt.

Det som fick mig att få ännu mer hopp för min framtid var när jag läste en sak som jag fick av psykologen och som heter; Från utmattning till balans - ett befrielsearbete i vardagen (Olle Hallgren). Det var som om det kunde varit skrivet av och om mig själv med undantag för vissa detaljer. Och det handlade inte det minsta om fibromyalgi utan om utbrändhet. Utmattningsdepression.

Allt stämde på mig. Så den psykolog som jag träffade förra året i samband med den stora och kostsamma utredningen, som F-kassan ändå struntade i, hade ju helt rätt i när han sa att jag fortfarande befann mig i denna utmattningsdepression eftersom ingen brytt sig om att se just den biten. Jag fattade det ju inte själv heller. Därför så kände jag ett stort hopp för en utmattningsdepression kan man komma ur till slut. Man kan återfå kraften att orka med ett arbete. Och min fibromyalgi finns liksom där alltid men är en sak för sig själv. Om utmattningen försvinner så kommer jag förmodligen orka med min fibro på ett helt annat sätt.

Ibland är det så skönt med sådana insikter. Man blir så glad. För även om jag har en hel massa jobb med mig själv framför mig en låååång tid framöver så har jag ändå hoppet om att jag ska fixa det. För det svåraste för mig att acceptera och hantera är ju just min utmattning och min orkeslöshet.

Jag har färre dåliga dagar nu per månad än jag haft tidigare. Förr kunde jag räkna de bra dagarna på ena handens fingrar, nu är det de dåliga dagarna jag kan räkna på det viset. Vilket tyder på att jag lyckats ladda upp en viss del energi ändå trots att jag faktiskt inte varit i direkt vila hela tiden. Jag har varit ovanligt aktiv fysiskt ända sedan före flytten i våras. Nog för att vissa grejer krävt mer av mig än jag någonsin trott jag skulle orka så har jag fixat det utan att bli så dålig efteråt som jag blev tidigare. Den molande värken finns kvar, träningsvärken som finns där utan att jag tränat, isandet i nackmuskler och axlar som jag kan känna bara jag lyfter en penna, värk i händer och fötter... men jag har på nåt vis lärt mig hantera det. Jag tvingas vila och låta saker vänta. Och jag ser till att inte må dåligt för att det inte blir nåt gjort på en dag eller två.

Jag har också insett att om jag inte rör på mig så blir jag enormt stel och får mer värk än när jag faktiskt anstränger mig lite och jobbar med kroppen. Och ibland är det en kraftansträngning att tvinga sig att röra sig, det tar emot, men om jag inte gör det så blir jag ännu slöare och tröttare och då tappar jag sugen. Men jag måste ju vila också. Så det är en balansgång. :-)

Det är snart val också. Hoppas innerligt att folk inte röstar bort i stôll och går på alla dumheter som hittas på strax innan valet. Jag brukar aldrig lyssna på debatterna i teve, det är så jobbigt och jag blir bara irriterad och stressad. Istället så är det ju hur politikerna betett sig under de senaste åren som jag tänker tillbaka på. Hur de hanterat vissa saker.

Att vi måste få en ny regering ser jag som självklart. Nu tror inte jag att det blir så perfekt med de andra jepparna heller men på nåt vis hoppas jag att inte alla tänker bara på sig själva och sina egna plånböcker. För just den där egoistiska inställningen har ju fått styra med alla skattesänkningar och indragna sjukersättningar. Det bästa vore ju om de kunde tänka på att vem som helst kan bli sjuk eller skadad. Ingen är skyddad från sånt bara för att man är frisk och har ett jobb just nu, idag. Vem som helst kan drabbas. Men på nåt vis så verkar det som om vissa tror att de är odödliga och aldrig kommer att bli sjuka och i behov av annan ersättning.

Att få sjuka, utslitna och av olika anledningar tillfälligt utmattade människor att känna sig som om de är parasiter som helst skulle elimineras är väl inte värdigt ett demokratiskt och modernt samhälle? Alla har vi lika värde och rätt att leva. Lägger in en länk här som jag fick av RESURS för ett tag sen. Det finns en del att läsa om just sjukförsäkringsregler även på RESURS hemsida

Nyhetsverket

I och med att jag älskar augustimånen, jag har tyvärr inte sett den än i all sin glans det är ju alltid mulet (grrr..) och jag har missat att kolla när det inte varit mulet, så tänkte jag ta en repris från förra året.

Månsken i augusti - Lena Philipsson

Lyssna och njut av fina bilder. :-)

Kram!

Från min bokhylla, några kloka ord från en vis man...

"Vi måste till varje pris undvika att utestänga sådana som är svårt handikappade, som om de utgjorde en belastning. Detsamma gäller dem som är sjuka eller marginaliserade. Att stänga dem ute vore att lägga sten på börda. Om vi själva befann oss i deras situation skulle vi vända oss till andra för att få hjälp. Den omsorg vi visar sådana människor är enligt min åsikt en måttstock på den andliga hälsan, såväl hos individen som på det samhälleliga planet."

Dalai Lama - Visdomens kärna

Långa avbrott...

Ja jag skriver inte särskilt ofta här på bloggen. Det har varit en del annat i görningen och jag har inte känt mig lika inspirerad att skriva. Det blir ju så när man hellre grejar med lite av varje och umgås med folk än sitter här. Kanske det kommer att bli lite stiltje under sommaren för jag kommer att ha en del att göra. I min egen takt kanske ska tilläggas för jag lyssnar noga på kroppen och dess signaler. Försöker ta hand om mig själv på bästa sätt.

Min KBT har sommaruppehåll och psykologen sa till mig att fortsätta med det jag gjort hittills i och med att det gett resultat. För det har det nämligen. :-) Hon är väldigt glad för min skull att det gått framåt så fort. Nu får jag använda sommaren och praktisera det jag kan och träna ordentligt. På torsdag den 8/7 ska jag träffa min coach sista gången innan hon har semester och jag hoppas att hon kan hitta nån slags passande praktikplats åt mig i höst.

Idag anländer Adde, han börjar sin semester nu, och Viktor är väldigt glad för detta. Själv får jag liksom njuta ordentligt nu när jag kommer att ha alla mina barn samlade omkring mig ett tag. Plus att vi ska hjälpa Erika i hennes hus med sånt hon behöver hjälp med.

Idag har jag tvättat och ute på balkongen har jag invigt min tvätthängarställning. En sån där som man fäller ut och ställer på golvet. Erika köpte med sig en sån i lördags när hon var till stan och handlade. Den funkar jättebra och det känns härligt att slippa krångla i torkskåpet med kläder och annat. Jag lägger inte kläder i torktumlaren utan endast handdukar och lakan. Ibland åker väl underkläderna med men den här gången har jag hängt dem på tork ute.

Tillvaron känns faktiskt rätt trevlig och varje morgon när jag vaknar så ser jag fram emot dagen på ett annat sätt än förut. Jag kan fortfarande ha dagar då jag är trött nåt så in i baljan och har mer värk men de dagarna har blivit färre. Jag tillåter mig att ha såna då och då utan att egentligen bry mig. Jag tänker inte så mycket på att jag inte orkar utan gör istället det jag faktiskt orkar och sen är det bra med det. Sådana dagar pysslar jag om mig lite extra och vilar så att jag förhoppningsvis ska orka mer igen nästa dag.

Om jag inte skriver nåt på ett tag så beror det på att jag valt bort att sitta vid datorn och istället gör mer praktiska saker. Eller bara är helt enkelt. :-)

Men jag kommer kanske tillbaka nån gång då och då och förmodligen mer ofta framme i augusti.

Ha en fantastisk sommar! Kram!

Balkongstund

Klädd i shorts och linne och utsträckt i en vilstol med en kudde under nacken tar jag mig en tupplur på balkongen. När jag vaknar så ser jag bara blå himmel när jag tittar upp. Det stora trädet som snart gör skugga på balkongen susar och prasslar med grenar och löv.

Vinden fläktar sådär härligt och precis i det ögonblick jag behöver det, när solen värmt så det är på gränsen till att jag blir svett. Solen som är sådär härligt varm och som jag längtat så länge efter. Min stela vinterkropp är uppvärmd uppifrån och ner. Jag fryser inte ens om fötter eller händer. Hela jag är varm.

Och vädret gör att jag blir varm inuti också. Jag älskar nämligen sol och värme. Kan aldrig få nog av det. Så sådana dagar som idag tar jag vara på och gömmer i min minnesburk.

Då kan jag lyfta på locket till minnesburken under framför allt midsommar då det inte verkar bli nåt vidare trevligt väder. Fast det vet man ju inte i och för sig.

Och när Viktor säger att han vill med ut på en promenad i sommarvädret så känns det ju också bra. Det blev ingen lång tur men det blev ändå en tur, man får vara glad åt det lilla. :-)

Nu är han ju tyvärr sån att han stör sig på saker hela tiden. Och särskilt på pojkar i tonåren som väsnas. (Trots att han ju faktiskt är en tonårspojke själv.) Pojkar som har för hög musik i bilarna, eller som kör omkring med en svart risig Epa, med en text som vi inte förstod betydelsen av målad baktill, som låter väldigt. Han blir extremt störd av sånt. Han kan inte koncentrera sig på nåt annat just då. Jag vet inte varför men han har lätt för att hänga upp sig. Både på folk och annat. Men det är ju en del av hans problem så man får försöka tala med honom om det och förklara att han ändå inte kan göra nåt åt att pojkar i tonåren lyssnar på hög musik eller kör omkring i risiga hemmabyggda fula bilar. ;-)

Någon hade slängt ner en hel och fin cykel på en av de pålar som sticker upp ur älven och jag kände att om det var min cykel och jag kunde få tag på den som gjorde det skulle jag vrida om näsan på denne så att det alltid regnade in.

Viktor tyckte inte att jag var så värst snäll då men jag sa att när det gäller folk som förstör saker för andra så är jag inte snäll. Så är det bara.

Hoppas att alla som haft möjlighet har tagit vara på den här dagen för det är ju inte så ofta det är så härligt väder.

Ha en fortsatt härlig dag/kväll. Kram!

En vecka som innehållit goda kakor, trevligt sällskap och god lunch på stan.

Ja det blir inte så ofta jag skriver här men nu tänkte jag i alla fall knattra ner lite.

Idag har jag varit till psykologen igen, hon tycker jag är mycket duktig och även att jag kommit en lång bit på väg med mitt jobb med mig själv. Och jag är glad naturligtvis. Det är dock ett hårt jobb ibland och jag får kämpa men jag ger inte upp för jag vill ju ha en bättre tillvaro.

Jag träffade Erika på stan och vi åt lunch tillsammans. Hon bjöd. :-) Det var väldigt god mat, fläskkotlett med stekt potatis och pepparsås. Såsen var väldigt god men så stark att jag blev svett. Men det var som sagt väldigt gott. Sen gick vi och satte oss i solen och pratade tills hon var tvungen in och jobba igen. Och jag skulle ju hem med bussen. Men den bussturen är indragen på sommaren, vilket jag glömt, så jag fick vänta i 45 minuter till men det gjorde inget. Jag gick in på Åhléns och tittade runt lite. Min favoritavdelning är den där alla ljus finns. Stearinljus alltså. Det finns ljus som ser ut som stenar, de är väldigt mysiga tycker jag. Man kan liksom lägga dem på en ljusbricka och då ser det ju ut som en hög med stenar men det är det ju inte. :-)

Häromdagen var jag på 80-årskalas. Ja det var kalas nummer två. Ett mer intimt sådant med lite färre folk inblandade. Det stora kalaset var i lördags i Folkets Hus (några dagar innan själva födelsedagen egentligen) men det var jag inte med på. Jag var för övrigt hundvakt och det är ett nog så ärofyllt uppdrag. Vi var ute på långa promenader jag och Isac trots att det regnade blött varenda gång. Men som sagt, i tisdags var jag på kalas och åt kakor och allt möjligt gott. Väldigt trevligt var det. :-) Vem som fyllde 80? Min fantastiska före detta svärmor, Adde och Erikas farmor. Den allra bästa svärmor (och farmor med för den delen) man kan tänka sig.

I alla fall. Allt rullar på i min värld och imorgon kommer Viktor hem efter en vecka hos sin pappa. Då ska jag krama honom ordentligt för jag har faktiskt saknat honom en liten skvätt. Men det är väl som det ska vara.

Ha en fortsatt bra dag! Kram!

En sån här tårta var det inte med på kalaset men de som fanns var goda de med. Men snart är det dags för tårta och firande för vår del. Erika fyller ju snart... Och det är den helgen då hon äntligen flyttat in i sitt hus. :-)

Hoppas jordgubbarna är fina då.

Snart sommarlov

Ja här går dagarna fort som attans! Snart är det sommarlov, skolan slutar på fredag, och snart är det midsommar och snart är det semestrar och snart är det augusti och snart skola och sen är det jul igen... hehe. Nej riktigt så fort går det väl inte men ibland känns det nästan så.

Jag har haft lite att pyssla med sen sist. Möten och sånt. Och annat praktiskt. Och om jag ska vara ärlig så vill jag ha ledigt nu. Trots att jag inte har ett vanligt jobb (att jobba med sig själv är också en syssla) så känner jag att nu får det vara nog ett tag. Man är så medveten hela tiden. Medveten om vad man ska tänka på, eller inte tänka på om det nu är sånt som gäller. Det tar energi. Och när det gäller stress så kommer jag att få jobba hårt med mig själv på den punkten för jag har fortfarande väldigt lätt att bli stressad. Och ibland utan att jag ens märker det själv. Inte förrän långt senare i form av ont i nacke och axlar och stor trötthet. För om det är något som gör mig trött så är det stress. Ingen fysisk syssla kan göra mig så enormt trött och less på hela världen som stress.

Min psykolog sa att jobba med sig själv kräver otroligt mycket kraft och att det gör att man blir trött. Lika mycket som när man har ett "riktigt" jobb. Det kan nog verka konstigt i andras ögon men hon har rätt. Det är jobbigt. Vissa dagar går det bra, allt flyter på. Och så kommer vissa dagar då allt är segt som sirap och man måste anstränga sig enormt för att få ordning på tankar och känslor. Sånt tar på krafterna. Men hon sa också att den här terapin (KBT) kan vara bra att utveckla under just sommaren. Så hon menade att den paus jag får nu när det blir semester kan vara enormt bra för mig ifråga om terapins effekter.

Vi får väl hoppas att hon har rätt. Sista sessionen med henne före semestern är den 1 juli och sen blir det uppföljning efter semestern.

Önskar jag kunde resa bort en hel månad. Till ett ställe där solen alltid sken och luften var varm. Där jag bland annat kunde sitta på en veranda eller liknande i en härlig stol och läsa en massa bra böcker och äta god mat som jag inte behövde laga själv. Ack vad det vore härligt. :-)

Drömma går ju...

Det är så fint ute nu med syrenerna som börjat blomma. Och vad gott det doftar. Man får passa på att njuta av det.

Ha en bra dag! Kram!















Bok jag läser just nu: Positiv Energi av Judith Orloff. Boken Bröderna Benzinis Spektakulära Cirkusshow (engelsk titel; Water for Elephants) av Sara Gruen, som jag läst ut nyss är en helt fantastisk bok. Hoppas filmen blir lika bra. Har även läst en version av manus och tyvärr så har det ändrats på vitala delar av historien och en del känns lite smörigt. Typiskt när det gäller amerikaner (fördomarna står som spön i backen ibland, hehe.) Boken är inte smörig alls. Men de kan ju ha ändrat igen för det händer ju ibland under arbetet med manus. Undrar förresten om filmen kommer att få samma långa jobbiga titel på svenska som boken. :-)

PS. Anledningen att jag inte gör någon slags recension av de böcker jag läser beror inte på att jag inte bryr mig utan på att den som är intresserad själv kanske kan leta upp böckerna och se vad de handlar om. Om jag säger att en bok är fantastisk så säger det ju inte så mycket mer än att just jag tycker det. Det är ju så olika vad man tycker om. Men just den bok jag nämner här (cirkusboken) så handlar den mindre om cirkus och mer om de som arbetar på den. Och i synnerhet en elefant som anländer efter ett tag och som man blir väldigt kär i. :-) När jag gör recensioner har jag ofta svårt att låta bli att säga för mycket om handlingen och det är ju inte bra. Jag vill ju inte avslöja för mycket liksom...
DS.