Bilder från Må bra-dagen 21/4

Förberedelser under fredagen inne i sockenstugan...

Bokbordet såg ut så här när jag var klar.

 En av stationerna för massage inne i kyrkan.













Och så var då dagen inne...

Vädret var ju inte det bästa när jag kom upp tidigt på lördagsmorgonen. Det hade snöat och en del av det låg kvar.

Men ingen vits med att misströsta.

Tillbaka i sockenstugan tidigt på lördag morgon, klockan var inte ens nio. Mitt jobb var att göra iordning dikterna och sätta upp dem på träd runt kyrkogården.

Detta visade sig bli ett mycket blött och kallt uppdrag och mina fingrar höll på att frysa bort. Det droppade och drippade från träden och det var kallt som sagt... Men till slut så.




Här är första dikten av 13. Jo det blev faktiskt 13 stycken. Inte så att vi planerade det utan slumpen gjorde att det blev så. Och jag tyckte inte det var nån vits med att ändra.

Detta är en dikt av Bo Setterlind. Den heter Tänd Ljus!

Tänd ljus

Låt intet mörker hindra dig att söka Ljuset.

Och när Du funnit det, låt andra se,

pröva, övertyga sig.

Vill Du, att ljus ska leva,

tänd då hos andra samma längtan.

Tänd Ljus!

Bo Setterlind

Såhär såg bordet med maten ut när det blev klart. Lena som pysslade i köket och som hade gjort det mesta av matlagandet är på språng.

Den fantastiska blomsteruppsättningen.

Solen tittade fram då och då men varenda gång jag gick ut så började det regna. Dagen slutade med sol i alla fall och vi hoppas att detta är vad de besökande tog med sig hem.


Det fanns även en skaparverkstad nere i sockenstugans källare. Där var jag aldrig ner, hade fullt upp med att kolla så att inte dikterna blåste bort. Även om det inte var så fasligt kraftiga vindar så lyckades några ändå trilla ner och vränga sig. Hade inte nog med snöre så jag kunde binda fast alla lika ordentligt.

En sån här pärla att ha runt handleden fick alla de som kom och var med på Må Bra-dagen. Carina kallade den för bekymmersfrihetens pärla (tror jag hon sa) och att den finns i original i frälsarkransen. Dock ej i lika fin färg. :-) 

Dagen var jättefin och de som besökte oss var verkligen glada och nöjda när de gick därifrån. Än har jag ingen siffra på hur många besökande vi hade men det var ganska många. Och det var allt några stycken som trotsade vädret och gick på pilgrimsvandring. Fast just då höll det uppe med regnandet faktiskt. 

Jag tror att detta blir nåt återkommande framöver. En Må bra-dag på vårkanten. Åtminstone hoppas jag det. Det var väldigt roligt att förbereda och att sen se hur folk verkligen uppskattade det vi hade gjort betydde väldigt mycket för oss. 

Som sagt; det blev en fin dag. 

Kram!

Träden talar om att det är höst...

Lyssnar just nu på Det sjungande trädet, en skiva av och med Mauro Scocco med enbart pianomusik. Så fort jag hör på den skivan så är jag tillbaka till utställningen och kvällen för vernissagen. :-) Jag är tillbaka i kyrkan och den där fantastiska (magiska) stämning som vi hade då. När man lyssnar på den skivan blir, i alla fall jag, väldigt lugn inombords. Rekommenderar den varmt. Detta var alltså den musik som hördes under hela kvällen. Min absoluta favorit är en melodi som heter Stella. Det gör både gôtt och ont i mig när jag hör den. Och jag ryser sådär härligt. Om man inte kan få tag på skivan (jag köpte den på CDON rätt billigt) så finns den nog säkert på Spotify.

För den som inte märkt det (ja sånt vet man ju aldrig) så är hösten verkligen här. Ute blåser det rejält, löven far omkring åt alla håll. Man kanske inte precis kan säga att träden sjunger idag, de ropar liksom, på sitt eget vis. Eller de sjunger i så fall väldigt högt. På det viset talar de om att nu är det höst, nu släpper de ifrån sig alla dessa fantastiskt färgade löv som hamnar på marken och blir till en färgsprakande matta. Sen ligger de där och väntar på att nån energisk person ska kratta ihop dem till en hög för att de strax därpå börjar virvla omkring igen... :-) Retfullt eller?

Jag tycker faktiskt om hösten. Nog för att jag gillar sommaren men den har så många trista krav som man känner av även om man försöker låta bli. Och i och med att vi har så kort sommar, jo den är ju kort även om värmen hållit i sig rätt länge i år, så är det så mycket man vill hinna med under dessa få månader av värme. Det bästa vore väl om man kunde skita i vad alla andra tycker och tror att man måste göra på sommaren och ägna sig åt det man själv vill, spelar ingen roll vad det är. Även om det finns många som tycker att man ska sitta ute och grilla när man själv helst sitter i soffan och glor på en film, så ska man ju göra det man själv blir glad av. Utan att få dåligt samvete för det. Oavsett väderlek. Eller hur?

Hösten är mys och tända ljus. Jag har ljuslyktor överallt där jag kan ställa dem. I och med att sommarkvällar ofta är väldigt ljusa får man ingen användning för ljuslyktor på samma vis. Det blir inte samma stämning. Visst gillar jag sommarkvällar också. Utan mygg. Och utan folk som röker överallt. Många upplevelser på sommaren har blivit förstörda av cigarettrök tyvärr. Om någon forskare kunde forska fram cigaretter som doftar blommor eller så då kanske jag kunde stå ut att få in det i vardagsrummet eller sovrummet. Men den stank som nu blir är INTE trevlig.

Solen lyser och det är en alldeles klarblå himmel. Det är så vackert nu med alla färger. Man får passa på att njuta för som jag sa förut; träden släpper ifrån sig det mesta av de löv som hängt kvar fram tills nu.

Idag hade vi personalmöte på morgonen. I sockenstugan med den nye kyrkoherden tillika chef. Han är en glad och rätt härlig snubbe som använder en del roliga uttryck. Jag har idag lärt mig ett alldeles nytt uttryck. Om man vill säga att man kan sätta igång med till exempel ett möte eller vad det nu är så kan man säga att "nu behöver vi väl inte vänta längre, det är väl bara att dynga på?" :-) Jora så att...

Ha en bra höstdag. Kram!































Bilderna är från hösten 2005.