Tillfälligt snöbesök och därmed lite lätt tappad sug

Vaknade upp till denna syn imorse...

Man kan ju tappa sugen alltså. Suck. I och för sig så hörde jag ju igår att det skulle bli snö och det hade börjat lite igår kväll men ändå... vill. inte. ha. mer. snö. nu!









Idag testar jag ett nytt format när det gäller att skriva inlägg för det är så jobbigt när fotona hamnar både hipp som happ. Nu ska fotona hamna där jag vill ha dem direkt istället för högst upp på sidan varje gång. Hoppas det blir bättre. Jag hade fullt upp igår med allt som hamnade snett och fel.

Jag är ledig idag och hade tänkt åka in till stan på en så kallad nöjestripp. Det är väldigt sällan jag gör det och jag är inte direkt förtjust i att ränna på stan och nu... Nä jag har definitivt ingen lust att åka nånstans alls. Att ta sig till Konsum kommer istället att bli dagens "resa". Det blir bara att traska några meter så det ska nog gå bra. :-) Jag hade i och för sig behövt in till stan också men det får nog vänta åtminstone tills nästa vecka. När snön har smält. Ja så fisförnäm är jag. ;-)

Samtidigt som jag skriver här så ser jag på, eller lyssnar ju egentligen, på gårdagens program av The Rachel Maddow Show. (Älskar Rachel, hon är så bra!) Det är ju fullt upp nu för republikanska väljare, de ska ju välja kandidat som ska kämpa mot Obama i nästa val. Just nu ser det ut som om det blir Mitt Romney. Det finns dock ett visst hot från Rick Santorum. Men det spelar ingen roll vem det blir enligt min åsikt för det är samma elände vem de än väljer. Det är alldeles för mycket som bygger på fanatiskt kristna och ålderdomliga värderingar och som de konservativa nu försöker återinföra i landet. Mycket prat om förbud mot aborter och preventivmedel osv. Detta är vad som tar över debatten när de istället skulle diskutera sjukvård och jobb och andra saker. Istället ger de sig på, i första hand, kvinnans hälsa och rätten till sin kropp. Det rimmar väldigt illa i ett upplyst samhälle eller hur? Jag, och säkert många med mig, har ju gått här och trott att den kampen redan var klar. Eller att den åtminstone hade nått längre än så här. Fortfarande blir läkare, i vissa stater i USA, som utför aborter faktiskt mordhotade och några har även mördats för att de utför sitt jobb.

Att karlar, som inte ens är läkare, ska bestämma att om en kvinna ska få göra en abort måste hon gå igenom ett vaginalt ultraljud först, är ju helt befängt. Hon ska då också tvingas (mer eller mindre) att titta på skärmen och se själva fostret och dess hjärtslag, om det nu går att se eller kanske till och med höra. Sen har hon ytterligare timmar att fundera på innan hon faktiskt får göra abort, om hon då fortfarande vill det. De vill liksom tvinga kvinnor att föda barn. Även om graviditeten är oönskad, resultat av en våldtäkt eller medför fara för kvinnan. En av guvernörerna som vill genomföra detta menar att han bara vill hjälpa (den eventuellt blivande) modern... hm... Han kallas också allmänt nu för "Governor Vaginal Probe", vilket han inte uppskattar men han får skylla sig själv tycker jag. Han hade uppenbarligen en strävan att få bli vice president om en republikan vinner valet i höst. Då hade VP stått för nåt annat... hehe...

Och idag är det ju Internationella kvinnodagen också. Vet inte hur jag ska fira det. Och som jag nog sagt förut så är det bedrövligt att vi måste ha en särskild dag för att uppmärksamma kvinnor. Det skulle heller inte behövas i ett upplyst samhälle. Men det verkar dröja med jämställdheten och så länge det är på det viset så...

Ha en bra dag trots all snö som tydligen ville hälsa på en gång till. :-)

Kram!

Skickar en ros till alla fantastiska kvinnor där ute i världen!

Livet är som en påse... tomt och innehållslöst - om man inte fyller den med något.

Hörde på nyheterna imorse att några manliga präster (vet ej var de jobbade) riskerade bli avskedade på grund av att de vägrade jobba tillsammans med kvinnliga präster. Jaha. Fortfarande är det på detta viset. Motiveringen till att de skulle bli avskedade var att det ifrågasattes om de var lämpliga att arbeta som präster överhuvudtaget med en sån inställning.

Nej det tycker jag ju inte även om jag inte bryr mig om varken präster eller kyrka så där värst mycket. Präster ska väl ändå stå för acceptans av alla människor, de ska stötta och vara moraliska vägvisare, trösta och hjälpa. Eller? Är det inte en del av deras uppgifter?

Men där har vi det igen. Skillnaden mellan könen. Det gäller på så många områden och även om man tror, hoppas snarare, att folk nu för tiden ska vara mer informerade, mer öppna, mer jämställda, så ser man titt som tätt bevis på motsatsen. Suck. Och varifrån kommer dessa hatliknande känslor inför människor bara för att de har "fel" kön? Sånt begriper jag mig inte på alls. Det vore ju lika tokigt om det fanns manliga läkare som vägrade jobba med kvinnliga läkare. Fast det kanske det finns, vad vet jag. Såna saker är ju diskriminering i stora mått och kanske behandlas på ett annat vis vad vet jag. Med präster har det ju varit rabalder hela tiden för gubbarna anser ju att det står i bibeln att kvinnor absolut inte får bli präster. Vilket jag har för mig nån sa var helt fel, det står inte alls så. Med läkare kanske de kan använda kompetens som en anledning. Om de skulle vilja vara mer politiskt korrekta då...

Om den manlige läkaren säger: "Nee jag vill inte jobba med henne för hon har inte den rätta kompetensen..." Och så kommer de kanske undan med det. Men detta är bara spekulationer från mitt håll. Inget som jag vet bestämt. Jag tog det bara som ett exempel. ;-) Fast jag har mina aningar om att denna anledning används i andra yrken också. Nån som kan upplysa mig om ifall jag anar rätt eller är totalt ute och cyklar?

Jag kommer aldrig någonsin att acceptera att kvinnor ses som "det andra könet". Jag har läst Simone de Beauvoirs bok och den är fortfarande aktuell. En väldigt bra bok. Det hon skrev då passar in på läget fortfarande. Fast man önskar ju att det vore annorlunda efter så många år. På vissa områden går inte utvecklingen framåt. Sånt gör mig oerhört frustrerad.

Valet kommer närmare och politikerna vränger ut och in på sig för att locka väljare till just sitt parti. Jag tror faktiskt jag äntligen bestämt mig för vad jag ska rösta på. Men jag säger inte vad det är. ;-)

Jag tror jag har höstens förkylning på väg. Jag är inte riktigt säker men igår eftermiddag blev jag drabbad av förkylningssymptom och orkade absolut ingenting. Jag frös och nös och kände mig risig. Idag är det inte lika illa. Det brukar ta ett tag innan det bryter ut men det är bara att inse att nåt är på gång. Det brukar gå lite fram och tillbaka innan det liksom blir dags. Och då brukar det däcka mig fullständigt några dagar. Så jag vet vad jag har att se fram emot... ack.

Men än så länge är jag på benen och mår rätt så bra. Just nu i alla fall. :-)

Kram!

Idag behövde jag en bild som man blir varm om tårna av...

Hawaii... :-)




Apropå präster...

Ringaren - Hans Alfredsson

:-)

Nostalgitripp

Igår blev jag nostalgisk och letade fram dvd-n med Saltkråkan, de första avsnitten. :-) Jag ville verkligen se på det och krypa upp i soffan med te och smörgås. Det var så mysigt. Härligt att se farbror Melker måla både stenar, fönster och buskar bara för att en geting störde honom. Eller när han gjorde "vattenledning" in i köket och det slutade med att han fick vrida många liter vatten ur mattorna och torka golvet.

Jag tröttnar aldrig att se på den här serien. Och varje gång så önskar jag att jag hade en sån där ö att åka till på sommaren. Och även vintern förresten, det är mysigt när de firar jul också.

Här är han i full fart farbror Melker. :-)












Ute i nyhetsvärlden är det förresten stora protester mot vilka låtskrivare som får vara med i melodifestivalen. Enligt uppgifter så är det två stora skivbolag som gynnas. Jaja, det är väl klart att de försöker sko sig på detta... Granskningsnämnden hade fått in anmälningar i mängder på lite av varje men detta var alltså en av dem.

Igår var det internationella kvinnodagen och jag såg (idag på SVT play) på Agenda där det diskuterades om feminismen går bakåt istället för framåt. Att en del som kanske egentligen vill vara feminister inte vill det nu när det förknippas med F! (feministiskt initiativ) Många kopplar också alltid ihop både partiet och feminismen med lesbiska manshatare vilket är helt fel. Det finns säkert även sådana men de är ju inte i majoritet.

Det är svårt att säga hur det påverkas. Jag tycker nog att på nåt vis så blir det en skränig debatt. Kvinnor har alltid haft svårt att få sina åsikter och synpunkter tagna på allvar och därför skriker de alldeles för högt och gällt nu. Ingen orkar lyssna. Tyvärr. Jag tror att vi måste börja med andra metoder för att få till den jämlikhet/jämställdhet som vi vill ha.

Jag kan tänka mig att just för att kvinnor fått stå tillbaka så länge så blir det lite väl mycket aggression över det hela. Och jag har full förståelse för det men det verkar ju inte funka så bra.

Och ibland så tror jag också att folk i allmänhet har tappat gnistan till att kämpa. Många (tror jag) tänker att den där jämställdhetskampen får "någon annan" sköta.

Vi måste ändra vårt tänk, våra attityder. Det har jag tjôtat om förut och jag tror inte det går att säga det nog många gånger. För det är precis vad som behövs. Normer och attityder behöver ändras. Så gott vi kan måste vi försöka uppmuntra varandra att gå utanför könstänkandet där vi ständigt fastnar. Våra tankar är fast i de spår som de varit i i många generationer. Och det går inte att ändra allt på en gång, det är det aldrig nåt som gör, men lite i taget går. Och då kanske vi till slut är vid målet.

Och även om jag tycker att det absolut inte var bättre förr så vill jag ibland ändå sjunka ner i Astrid Lindgrens berättelse om människorna på Saltkråkan. För även om vissa saker är rätt så tidstypiska (hur folk uppförde sig och klädde sig) så finns ändå hennes rätt så öppna syn på tillvaron med i det hela. Hon var en klok tant den där Astrid. :-)

Att vara å inte, å vara å hur...

Fortfarande har inte rånarna åkt fast. Vid närmare eftertanke så har jag inget minne av att andra som rånat banker eller värdetransporter åkt fast. Men jag litar inte på mitt minne. Det är bra men kort kan jag säga.

I alla fall.

Läste en intressant debattartikel på SVT idag. Den handlar om feminismen. Lägger in en länk här.

http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=35188&a=1148193&lid=puff_1148242&lpos=lasmer

Jag måste säga att jag håller med den här Zanna Milton-Nääs. Vi kvinnor har väldigt mycket fördomar och det bästa vi kan göra är att reda ut dem innan vi ger oss på annat.

Jag skrev ju lite om kvinnlighet i samband med internationella kvinnodagen och tog då med några rader ut boken "Det andra könet" av Simone de Beauvoir där hon säger att vi inte föds till kvinnor, vi blir det.

Det är ju så, man gör det som funkar. Tills det inte funkar längre för då börjar man gnälla på just det faktum att man inte får den uppmärksamhet och resultat som man fått tidigare. Om man upphöjs till skyarna och sätts på piedestal t.ex. för sitt köns skull är ju inte detta en direkt rättvis roll man får.

Och det är ju när vissa saker inte funkar som det börjar funderas och kanske man börjar leta efter väldigt drastiska metoder för att få sin vilja fram. Kanske mer utmanande kläder, mer smink, mer tips om hur man flirtar och förför i varenda tidning som finns. Man lär sig att manipulera på ett sätt som jag aldrig begripit vitsen med. Och de som blir manipulerade låter detta hända för att de innerst inne förmodligen tycker om att bli lurade. Eller?

Hur framställs kvinnor nu för tiden och hur har det varit tidigare? Hur framställs män nu för tiden och hur har det varit tidigare?

Dags att börja grunna på det, om man nu inte gjort det förut. Och när man börjar tänka på det så slås man av att kvinnor oftast sett sig själva som offer och då blir man ju ett offer. Samtidigt så är det svårt att lära gamla hundar sitta. Det vill säga vissa män. Och även vissa kvinnor måste jag tillägga. För det är oftast kvinnor som intalar andra kvinnor att de är offer, att de inte är lika mycket värda som män, att de inte klarar vissa saker, att de aldrig kommer att lyckas, att de får nöja sig med att bli gifta och få barn. Detta är enligt många det enda som verkligen ska betyda något för en kvinna.

Vi är olika fysiskt sett och det är ju naturligtvis acceptabelt. Men att någon skulle vara mindre värd på grund av vilket kön den tillhör är ju helt galet.

På SVT-s forum finns det en kvinna i 50-årsåldern som då fött 5 barn och hon tycker tydligen att kvinnor är bättre funtade än män till att ta hand om barn. Det finns fler än hon som tycker så. Sen finns det de som tycker att männen väl kan vara hemma med barnen när de är små om de vill. Men de förutsätter att kvinnorna ska vilja det utan vidare. Och ser ner på de kvinnor som kanske hellre vill jobba.

När jag var yngre var jag väldigt kategorisk i min inställning till vissa saker men med tiden har jag lärt mig att omvärdera en hel del av detta. Man lär sig ju med tiden och upplever olika saker. Visserligen så tycker jag kanske att det vore bättre om barn fick vara hemma längre innan de kanske börjar på dagis eller att det vore bra med färre barn i grupperna på dagis så att personalen verkligen orkar ta hand om dem.

Men det spelar ingen som helst roll vem som stannar hemma och tar hand om barnen.

Någon (en kvinna) ondgjorde sig också över att en nybliven mamma hade tagit med sitt barn till ett möte på jobbet och satt och ammade under detta möte. Inställningen var i det fallet att om man inte kan stanna hemma och ta hand om sitt barn ska man inget ha. Men barnet led ju inte, barnet fick ju närheten till mamman och blev dessutom matad. Det gick ingen nöd på barnet. I Afrika bär de sina barn på ryggen och de är med överallt. Ska de också kanske stanna inne i hyddan hela dagen då? De arbetar ute i solen, på fälten, hämtar vatten och så vidare. Ska då inte en duktig yrkeskvinna här i Sverige kunna ta med sitt barn och amma barnet på jobbet? Och när barnet inte ammas lika ofta, ja då kan ju pappan ta hand om det. För amningen är ju inte bara viktig ur närhetsperspektivet utan även ur näringssynpunkt. Bröstmjölk är det bästa man kan få. I de fall då mamman inte ammar alls kan ju pappan ta över direkt om det då är mamman som jobbar. Det viktigaste är ju samarbete. Man är ju faktiskt två som blir föräldrar.

Och varför säger man alltid, eller ofta i alla fall, att mannen är "barnvakt" till sina egna barn. Det säger man aldrig att kvinnan är. Bara en sån sak. Man kan inte vara barnvakt till sina egna barn. I så fall ska det sägas så i båda fallen.

Om det ska bli så att männen ska utnyttja sin föräldraledighet så måste lönerna och ersättningen jämställas. Kvinnor tjänar oftast mindre, de kanske har halv eller deltidsjobb inom låglönesektorn och därför blir det de som stannar hemma för man förlorar minst på detta. Höj ersättningen så att papporna inte förlorar halva lönen eller jämställ lönerna bättre. Då kommer vi att få fler pappor som stannar hemma med sina barn vilket barnen verkligen behöver. För jag tror nämligen att papporna vill ta hand om sina barn. Men det ska inte vara lagar som tvingar eller andra regler som ska ändras för att få dem att ta ut mer föräldraledighet. Det är ju ersättningen det hänger på. Det är den som måste jämställas mellan föräldrarna. Inte antalet dagar som var och en då måste ta ut. Det är ju också en fråga om att överleva.

Är inte det i jämställdhetens anda? Eller är det bara i min anda kanske...

Hoppsan! Klockan närmar sig 13. Dags för lite mat... Och "verktygen" är redan framlagda ser jag. :-)



Ät gott och må gott!